Salad Hilowles debutbok ”Halima om de sina” är löst baserad på konstnärens mormors historia.
Bild: Louise Helmfrid
Salad Hilowles debutbok ”Halima om de sina” är löst baserad på konstnärens mormors historia.

Skildrar Sverige med en somalisk kvinnas ögon

KULTUR: ROMAN2022-11-17
Konstnären Salad Hilowle har hyllats för att ha synliggjort svarta personer i svensk konsthistoria. Nu kommer hans debutbok. I arbetet med romanen ”Halima om de sina” gick han in i rollen som 80-årig somalisvensk kvinna.
Av:  Erika Walukiewicz

I nästan tre års tid har Salad Hilowle gått in i och ut ur rollen som en äldre kvinna. Han har dammsugit nätet och second hand-butiker på brevkorrespondens och gamla bilder för att hitta rätt ton och referenser för någon som är född på 1940-talet.

– Jag har gått runt och tänkt som en 80-årig tant. Det är jättesvårt, alltså jävlar, säger Salad Hilowle och skrattar högt.

Salad Hilowle fick ett rungande genombrott med debututställningen Vanus Labor på Konstakademin i Stockholm förra året. Titeln är hämtad från David Klöcker Ehrenstrahls 1600-talsmålning där sex vita barn tvättar ett svart barn. Med tavlan som utgångspunkt letade sig Salad Hilowle bakåt i arkiven för att utforska närvaron av människor med afrikanskt ursprung i den svenska konst- och kulturhistorien.

– Det började med att jag sökte efter någonting som jag inte kunnat hitta. Men när jag dök in i det så märkte jag att det finns en närvaro som vi inte har pratat om, säger han.

Han fann bland annat tre mörkhyade män som var inskrivna vid Konstakademin på 1700-talet.

Salad Hilowles verk föds ofta ur en reaktion på någonting. Där Vanus Labor reagerade på David Klöcker Ehrenstrahls målning är Halima om de sina på samma gång en hyllning till Salad Hilowles egen mormor och till dokumentärfotografen Sune Jonsson. Berättelsen tog form när Salad Hilowle via Västerbottens museum kom i kontakt med fotoboken Byn med det blå huset från 1959. Genom fotografi och text skildrar Sune Jonsson livet i byn Nyåker i Västerbotten.

– Han berättar om ett Sverige som jag inte kände till men som jag kan relatera till. Man pratar väldigt ofta utifrån ett storstadsperspektiv och det var inte jag intresserad av. Sune Jonsson berättar om världen genom den lilla människan, och jag kände att här har han någonting.

När Salad Hilowle förstod att Sune Jonsson i sin tur inspirerats av Langston Hughes och Roy de Cravas bok om en mormor i Harlem som berättar om sina nära och kära, då föll bitarna på plats.

– Jag tänkte, vad skulle hända om jag tar de här två böckerna och gör min egen omtolkning av dem? Och då kom Halima till mig, en mormor som berättar utifrån sitt område Ålidhem i Umeå.

Frågor om identitet och tillhörighet har sysselsatt Salad Hilowle långt innan det publika genombrottet. I kortfilmen Brev till Sverige, som finns att se på SVT Play, kommunicerar en mor och en dotter med varandra från varsin kontinent.

– Jag har en förkärlek för kvinnoberättelser och ända sedan jag gjorde Brev till Sverige har jag funderat på vem den äldre kvinnan i filmen är. Vad hade hänt om hon fick komma till tals? Då började jag tänka på min egen mormor Halima och hennes historia, hon är nomad och kom till Sverige för tio år sedan.

I romanen ”Halima om de sina” varvas text med foton ur Salad Hilowles eget familjealbum.
I romanen ”Halima om de sina” varvas text med foton ur Salad Hilowles eget familjealbum.

I boken Halima om de sina får läsaren inblick i Halimas vardag via dagboks­anteckningar och foton. Hon betraktar de ständigt pågående byggarbetena från sitt fönster i höghuset i Ålidhem medan tankarna rör sig mellan Sverige och Somalia. Hon följer barnbarnens försök att hitta sin tillhörighet och tar dem till hjälp för att förstå brev från Migrationsverket: Vad svarar en nomad på frågan var hon kommer ifrån?

– Lika mycket som vi får veta om Halimas liv, lika mycket får vi veta om landet Somalia och om det Sverige hon kommer till och ser förändras. Det handlar om att förmedla en mer komplex bild av ett land och en folkgrupp än vad man är van vid.

I den bilden är den personliga berättelsen avgörande, menar Salad Hilowle.

– Jag vill berätta om hur vi är så lika varandra, och för att göra det måste man prata om individen, inte om människor i grupp. Det finns en somalisvensk grupp, men vilka är alla de här individerna?

Salad Hilowle kom till Sverige som sjuåring. I arbetet med boken insåg han att det finns ett Somalia som han inte känner till.

– Jag har gjort gedigen research, tittat på arkivbilder, läst om landets olika religioner. Även om jag bodde i Somalia tills jag var sju så vet jag bara Sverige. Jag tänker också på dem som är yngre än jag, som kanske är födda i Sverige och ser Somalia som ett land där det bara är kaos. Jag vill visa att det har funnits perioder då landet var väldigt progressivt, när allt var möjligt. Visste du att Somalia hade ett damlandslag i basket?

Flera av Salad Hilowles verk kretsar kring frågan vad som utgör ett hem. Hans egen rotlöshet bottnar i ett mellanförskap, en känsla av att stå med fötterna i två länder och försöka hitta hem. Men genom sitt arbete har han märkt att främlingskapet är något som nästan alla kan relatera till.

– Du kan vara från Timrå och ha flyttat till Stockholm. När du återvänder till Timrå, den plats du har tänkt på som ditt hem, så märker du att din gamla skola inte finns kvar och att de flesta av dina vänner har flyttat. Så vad är ett hem? Jag tror att det är en plats man fyller med sina nära och kära, inte där man kommer ifrån, och det tror jag att många känner igen sig i.

Han har tidigare jobbat mer eller mindre i det tysta, men nu är det många som drar i Salad Hilowle. Utöver Halima om de sina är han aktuell med en dubbel­utställning i Gävle, och han har precis skrivit klart första versionen av manuset till långfilmen Tungomål.

– Jag har haft väldigt många år då jag har jobbat på men då det inte har hänt så mycket, nu börjar folk bli nyfikna. Men jag har väntat åtta–nio år på den här chansen, så jag har en plan.

Konstnär aktuell med sin debutbok

  • Salad Hilowle är född i Mogadishu 1986, och uppvuxen i Gävle. Han har bland annat studerat vid Konstfack och Kungliga konst­högskolan.
  • Han är aktuell med boken Halima om de sina som ges ut 10 november.
  • Kortfilmerna Brev till Sverige och Waryaa finns på SVT Play.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.