Alexander Armiento, chefredaktör för Publikt.
Alexander Armiento, chefredaktör för Publikt.

Det är dags att ta ansvar och reparera det ­trasiga skyddsnätet

LEDARE2021-02-05
Nu kritiserar även ansvariga politiker de stora bristerna i sjukförsäkringen, konstaterar Publikts chefredaktör Alexander Armiento i en ledare. Men orden måste följas av handling, skriver han.

”Jag kan inte säga att de långvarigt sjuka har en ekonomisk trygghet i dag”, säger Ardalan Shekarabi, S, till Publikt. Det är ett anmärkningsvärt yttrande av en socialförsäkringsminister vars parti haft regeringsmakten i över sex år.

Det är också korrekt. Ambitionen att minska sjuktalen har skapat en press på Försäkringskassan som lett till att allt fler långtidssjuka förlorar sin sjukpenning.

Det var den borgerliga regeringen som införde de hårda tidsgränserna för prövning av de sjukas arbetsförmåga. Reformen kallades ”rehabiliteringskedjan”, men var inte någon satsning på rehabilitering utan ett sätt att knuffa ut människor på arbetsmarknaden oberoende av om de blivit friska. Bland de hårdaste kritikerna fanns de fackliga organisationerna. De varnade för att människor som på sikt hade möjlighet att återgå till sitt yrke i stället skulle tvingas till Arbetsförmedlingen. Och i värsta fall till socialtjänsten.

Så blev det också. Och när en bloggare några dagar före valet 2010 berättade om hur hennes svårt sjuka mamma tvingades sälja sin bostad och söka försörjningsstöd, hamnade sjukförsäkringen i centrum för den politiska debatten. Men Fredrik Reinfeldts regering, som efter valdagen satt kvar vid makten, gjorde ingen större reträtt. Ett par år senare mjukades en formulering upp.

Efter regeringsskiftet 2014 avskaffades den så kallade stupstocken, den bortre gränsen på två och ett halvt år i sjukförsäkringen. Men samma mandatperiod fick Försäkringskassan regeringens uppdrag att minska sjuktalet. Som flera bedömare konstaterar i detta nummer av Publikt har myndigheten små möjligheter att stötta de sjuka. Resultatet blev en restriktivare tillämpning av lagen. Andelen som nekas sjukpenning ökade kraftigt.

Och i dag konstaterar alltså inte bara fackförbund och forskare, utan också socialförsäkringsministern, att sjuk­försäkringen inte gör det den ska – erbjuda trygghet vid sjukdom. Det är tragiskt, och det har lett till att många människor har utförsäkrats, drabbats av fattigdom, mått ännu sämre. Samtidigt har de anställda på Försäkringskassan fått klä skott för de politiska besluten och utsatts för hat och hot.

Kanske går det nu att hoppas på att de värsta bristerna i systemet äntligen åtgärdas. Det finns en politisk överenskommelse om att lätta på reglerna för 180-dagars­prövningen. En utredning har lämnat flera förslag som skulle förbättra tryggheten vid sjukdom och Ardalan Shekarabi säger sig vara positiv till dem. Han framhåller också att det är med förebyggande arbete och rehabilitering som sjuktalen kan sänkas.

Det är ord som måste följas av handling, i form av ekonomiska resurser och beslut om bättre regelverk. Det skulle Sverige må bra av.


Alexander Armiento, chefredaktör.

Ledare publicerad i Publikt nummer 1-2021.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.