Goda skäl att satsa på högskolan

LEDARE2016-04-12
De anställda på universitet och högskolor är hårt pressade av växande krav och krympande resurser. Det behövs en satsning på tryggare villkor för de anställda och mer resurser till forskning.

I Publikts reportage från Malmö högskola och Lunds universitet berättar läraren Aje Carlbom om hur hans yrke förändrats under de drygt 20 år han varit verksam – det har blivit allt mer styrning och allt mer adminstration. »Man litar inte längre på lärares professionalitet«, säger han.

Aje Carlbom är inte ensam om att uppleva att kraven på att dokumentera arbetet tar tid från kärnverksamheten – det är ett av huvudspåren i den debatt som de senaste åren förts om hur offentlig verksamhet styrs och följs upp. Högskolesektorn är ett av många områden där nackdelarna med dagens ordning syns tydligt.

Samtidigt har krav på effektivisering lett till att anställda på landets universitet och högskolor möter en hård press också i andra delar av sitt arbete. Liksom många andra tvingas Aje Carlbom jobba obetald övertid för att kunna göra ett bra jobb.

Den akademiska världen har dessutom särdrag som gör med­arbetarnas situation särskilt utsatt. Finansieringen av forskning är i dag ofta kortsiktig, vilket fått till följd att lärosätena har den högsta andelen anställda med tidsbegränsade tjänster inom hela den statliga sektorn. I en annan artikel i detta nummer av Pub­likt vittnar två lärare vid Göteborgs universitet om hur de hoppade mellan olika korta anställningar under mer än ett decennium.

Vetenskapsrådet har i en rapport konstaterat att karriärmöjlig­heterna för nydisputerade försämrats jämfört med hur det såg ut i mitten av 1990-talet. Det har blivit svårare att få en meriteringsanställning som kan leda till en tillsvidare­anställning. Om inte lovande forskare ska söka sig bort från den akademiska banan behöver den utvecklingen vändas – och kanske finns det hopp. I slutet av mars lade en statlig utredning fram flera förslag som skulle kunna förbättra situationen och ge forskare tryggare anställningar och mer förutsägbara karriär­vägar.

Men dessa angelägna reformer för att skapa bättre villkor under och efter forskarutbildningen kommer att kräva resurser. Detsamma gäller reformer som ger erfarna lärare bättre arbetsvillkor, mindre stress och mer tid till forskning. Ambitionen
att bredda rekryteringen till högre utbildning och vända sig till nya grupper – som kan vara mindre väl förberedda för högre studier – ställer också nya krav på lärosätena och deras anställda.

I både Danmark och Finland har regeringarna det senaste året valt att göra hårda besparingar på högre utbildning och forskning. Det är inte en väg som leder till utveckling och tillväxt. Det är viktigt att politiker av alla färger ser behovet av att värna såväl Sveriges ställning som kunskapsnation som arbetsmiljön på landets högskolor och universitet. Beslutsfattarna måste förmå att göra de satsningar som behövs.

Alexander Armiento,
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.