Per Hallén och Staffan Granér på Handelshög­skolan i Göteborg fick vänta länge innan de fick fast anställning. Staffan Granér arbetade som gäst­lärare på egna institutionen: »Det blev nästan som normalt, och man skämtade om att vara evig gäst«, säger han.
Bild: Jerker Andersson
Per Hallén och Staffan Granér på Handelshög­skolan i Göteborg fick vänta länge innan de fick fast anställning. Staffan Granér arbetade som gäst­lärare på egna institutionen: »Det blev nästan som normalt, och man skämtade om att vara evig gäst«, säger han.

Här finns flest otrygga jobb inom staten

HÖGSKOLAN2016-04-12
Statens största verksamhet är universitet och högskolor. Sektorn är samtidigt den mest otrygga – tre av tio anställda har tidsbegränsade arbeten. Universitetslärarna Per Hallén och Staffan Granér gick på korta jobb i tretton respektive tio år innan de fick fast anställning.

– Det är ganska stor utslagning ett eller ett par år efter disputation. Folk ger sig i väg, säger Per Hallén, lärare i ekonomisk historia på Handelshög­skolan vid Göteborgs universitet.

Men han och institutionskollegan Staffan Granér stannade kvar, i hopp om en fast tjänst på lärosätet. Det blev en lång väntan. Per Hallén doktorerade 2003 och fick en tillsvidareanställning i januari i år. Staffan Granér tog sin doktorsexamen 2002 och fick fast jobb 2012.

Men arbete har de haft hela tiden, på vikariat, tidsbegränsade meriteringstjänster, och till och med som gäst­lärare och gästforskare på det egna läro­sätet.

– Gästlärare är ju en tjänst som var tänkt för personer från andra läro­säten, men det gick att använda också för egen personal och på så sätt runda lagen om anställningsskydd, las, säger Staffan Granér. Det blev nästan som normalt, och man skämtade om att vara evig gäst.

Mycket få av dem som nyanställs i högskolan tycks få ett fast jobb, att döma av undersökningar som gjorts på universiteten i Uppsala och Göteborg. Det gäller såväl lärare och forskare som administrativ och teknisk personal.

I Uppsala gjorde ST-sektionen en granskning av alla nyanställningar januari till och med augusti 2015, och den visade att 87 procent av alla tillsättningar gällde tidsbegränsade jobb.

På Göteborgs universitet gjorde perso­naltidningen GU-Journalen en liknande undersökning. Under januari till oktober förra året anställde universitetet 650 personer – doktorander oräknade – och av dem fick 81 procent tidsbegränsad anställning. Lärare och forskare hade den högsta andelen korta jobb, 88 procent. Men även bland administrativ och teknisk personal var siffran hög, 72 procent.

– Ett väldigt nedslående resultat, säger STs vice sektionsordförande vid Göteborgs universitet, Helena Rohdén. Både vi fackliga organisationer och ledningen har frågan under bevakning och det finns en uttalad ambition att satsa på fler tillsvidareanställ­ningar.

ST-medlemmar med visstidsanställ­ningar vågar sällan be facket om hjälp, säger Helena Rohdén. Det gäller även högutbildad personal, doktorander och disputerade. Problemet är därför svårt att synliggöra och driva fackligt.

– Medlemmar kan berätta om saker de är frågande inför, till exempel att de fått en ny projektanställning med and­ra arbetsuppgifter, men utan lönejustering. Men när vi säger att vi gärna tar ett samtal med arbetsgivaren backar de ofta. Man vill inte vara en person som ställer till problem. Det gör att våra diskussioner med arbetsgivaren blir av väldigt generell karaktär.

Staffan Granér och Per Hallén säger att de märker att en del kolleger tycker att situationen är svår eller outhärdlig. Den senaste arbetsmiljöundersökningen från i höstas visade också att många är oroliga för sin anställning och sin ekonomi, berättar Per Hallén, som är arbetsmiljöombud.

– Ofta är man dessutom osäker på hur organisationen fungerar och vilka rättigheter man har.

För egen del menar dock han och Staffan Granér att de inte upplevt de många åren med visstidsanställningar som särskilt pressande.

– Vi är kanske hårdhudade, funderar Staffan Granér. Men privatlivet kunde ju bli lite krångligt. När jag skulle ta ett banklån blev jag ifrågasatt på grund av min tidsbegränsade anställning. Men när jag berättade om mina inkomster de senaste 14 åren ändrade de sig.

De två kollegerna blev till slut »in-lasade«, fick rätt till tillsvidareanställning med stöd av lagen om anställningsskydd, las. Numera har reglerna skärpts på deras fakultet, och visstidsanställningarna begränsas till fyra år på tidsbegränsade så kallade meriteringstjänster och två år som vikarie eller gästlärare.

Tittar man på hela universitetssektorn har andelen tidsbegränsade anställningar minskat något de senaste åren, från 34 procent år 2008 till 31 procent 2014, enligt den senaste årsrapporten från Universitetskanslers­ämbetet. Förändringen förklaras med att ökade forskningsresurser gett en mer stabil finansiering för läro­sätena.

Samtidigt konstaterar Vetenskapsrådet i en rapport att karriärmöjlig­heterna för nydisputerade försämrats om man jämför med dem som doktorerade i mitten av 1990-talet. Meriteringsanställningar som kan leda till tills­vidareanställning kommer allt senare, och den genomsnittliga tiden innan man får fast jobb är över sex år. Vetenskapsrådet varnar för en »uppluckring av karriärsystemet genom att många unga forskare tvingas till flera olika tidsbegränsade anställningar utan en tydlig karriärväg.«

Det är också den bild som lärosätenas organisation, SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, ger. Organisationens ordförande Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet, anser att den främsta orsaken till de många korta anställningarna är den ökade extern­finansieringen av forskningen. Bidra­gen från utomstående finansiärer kommer från stiftelser, forskningsråd, före­tag och andra aktörer, och är medel som lärosätena inte kan räkna med långsiktigt.

De statliga grundanslagen till forskning utgör en krympande andel av de totala forskningsmedlen, och en del av de statliga anslagen måste avsättas för att medfinansiera externfinansierad forskning.

– I dag är drygt 50 procent av högskolans forskning externfinansierad, och det är medel som vi inte råder över, säger Helen Dannetun. En större statlig basfinansiering skulle både ge fler tillsvidareanställningar och underlätta strategiska forskningsbeslut och internationellt forskningssamarbete.

STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet anser att max­tiden för visstidsanställningar ska vara tre år, och kommer att ta upp frågan vid ett möte med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. ST delar SUHFs uppfattning att problemet måste mötas med ökade statliga anslag, både till grundutbildningen och forskningen.

Avdelningen har också tagit fram riktlinjer för hur facket ska arbeta för större trygghet på lokal nivå.

– Vi ska ifrågasätta arbetsgivarens förslag om att välja tidsbegränsad anställning vid rekryteringar, säger STs avdelningsordförande Annika Aronsson. Vi ska också hålla koll på och följa upp antalet visstidsanställningar.

Andel tidsbegränsade anställningar på högskolan inom olika yrkeskategorier 2014

Universitetskanslersämbetets statistik visar andelen ”helårspersoner” som är tidsbegränsat anställda i högskolan inom olika yrkeskategorier. Statistiken beskriver alltså hur stor del av den arbetade tiden under 2014 som hänför sig till personer med tidsbegränsad anställning.

  • Professorer: 8%, vilket innebär 386 helårspersoner
  • Lektorer: 11%, 941 helårspersoner
  • Adjunkter: 21%, 1 081 helårspersoner
  • Meriteringsanställda*: 98%, 2 846 helårspersoner
  • Doktorander: 100%, 10 105 helårspersoner
  • Annan forskande och under­visande personal med doktorsexamen: 34%, 1 142 helårspersoner
  • Annan forskande och under­visande personal utan doktorsexamen: 59%, 2 475 helårspersoner
  • Administrativ, biblioteks- och teknisk personal: 13%, 2 572 helårspersoner

* Meriteringsanställda: personer med tjänster som ska meritera för tillsvidareanställning som lärare.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Högskolan
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.