Unga måste få jobb

LEDARE2006-05-30

All arbetslöshet är ett slöseri med mänskliga resurser, och det är särskilt oroande när unga människor inte får chansen att få in en fot på arbetsmarknaden. Men sämre villkor för ungdomar är inte lösningen.

Svensk ekonomi går bra. Regeringen utropar glatt att jobben kommer. Och visst finns det positiva tecken på arbetsmarknaden. Men något rosenskimmer är svårt att urskilja. Särskilt mörkt ser det ut för de yngsta. I åldersgruppen 16–24 år tycks arbetslösheten till och med ha ökat under våren, enligt SCB. Nu är ungdomsarbetslösheten hela 14,6 procent. 64 000 unga går utan jobb.

All arbetslöshet är ett slöseri med mänskliga resurser. Men att unga människor inte ens får chansen att få in en fot på arbetsmarknaden är särskilt oroande. De riskerar att fastna i ett utanförskap där de tappar tron på både samhället och sig själva.

Tyvärr har situationen lett till rop på åtgärder som har större nackdelar än fördelar, som centerns ungdomsavtal utan anställningsskydd. En sådan anställningsform skapar knappast nya jobb. Däremot skulle den troligen ersätta vanliga, trygga anställningar som normalalternativ för unga – och därmed förvandla den majoritet av landets ungdomar som faktiskt får jobb till en andra klassens arbetskraft, som kan sägas upp utan saklig grund. Till exempel för att de påtalat brister i arbetsmiljön, för att de haft för mycket sjukfrånvaro eller för att de väntar barn.

»Ungdomsavtalets« försvarare hävdar att även plusjobben saknar anställningstrygghet. Här handlar det dock om ett begränsat antal jobb i offentlig sektor, inte en ordning som kan leda till slopat anställningsskydd för alla. Rimligen
avstår också statens och kommunernas personalchefer från att säga upp plusjobbare för att de ska bli föräldrar –
annars måste facket självklart ta strid på arbetsplatsen och i debatten.

Sämre villkor för alla unga är en dålig idé. Och tillfälliga åtgärder för ett fåtal räcker inte. Det måste till andra, bredare insatser.

Utbildning kan stärka ungas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Högstadiet och gymnasiet måste bli bättre på att möta och motivera eleverna. Högskolan och den kvalificerade yrkesutbildningen bör byggas ut så att fler får chansen att läsa vidare.

Men viktigast av allt är nya, riktiga jobb för unga. Näringslivet har god chans att få gehör för egna förslag på hur jobb kan skapas i privat sektor – om man kommer med vettigare och mer verkningsfulla idéer än rätten att fritt få sparka folk.

I stat och kommun finns stora behov som människor skulle kunna fylla i stället för att gå arbetslösa. I goda tider bör vi investera för morgondagen. Till exempel genom att skapa tjänster för unga forskare och investera i infrastruktur. En annan satsning för framtiden är att föra över kompetens mellan generationerna innan fyrtiotalisterna går i pension. Regeringen har anslagit pengar för 1 250 tidigarelagda nyanställningar med detta syfte – men de borde vara många fler.

Facket måste ta de unga arbetslösas parti och kämpa för att de ska få meningsfulla, trygga jobb. Har man framgång i den kampen kommer man att erövra ett stort förtroende. Som det största facket inom staten kan ST som få andra aktörer peka på de behov och möjligheter som finns att sysselsätta fler inom vår gemensamma välfärd. Det är en chans man måste utnyttja

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Inlagt av Rickard Wikstr… (ej verifierad) tis, 06/13/2006 - 16:17
Fler myndigheter bör få resurser att se till att den kompetens som handläggare som arbetat länge inom myndigheten, finns kvar i myndigheten efter att fyrtiotalisterna försvinner från arbetsplatserna.

Vi som är relativt nya på de statliga arbetsplatserna (5 år)märker vilken kompetens de äldre handläggarna sitter på. De har förutom den akademiska kunskapen sedan tidigare en dold kunskap och erfarenhet . Deras erfarenhet genomsyrar mötet med medborgarna och finns i hela handläggningen av ärenden . Att bara låta den kompetensen försvinna från organisationerna är ett stort slöseri.

För att minska arbetslösheten bland de yngre och för att de ska få en bra ingång i medborgarnas tjänst bör ytterligare tidigareläggningar av anställningar ske. Den kunskapslucka som annars kommer att bli är onödig och drabbar i slutändan effektiviteten och trovärdigheten för myndigheten.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA