Vårbudgetens satsningar på »aktiv arbetsmarknadspolitik« handlar nästan uteslutande om ersättningar till arbetslösa. Arbetsförmedlingen får inga nya pengar för att ta emot det ökande antalet arbetssökande.
»I första hand handlar det om att värna de offentliga finanserna«. Det sade finansminister Anders Borg i riksdagens debatt om vårbudgeten. Men oppositionen efterlyste kraftfulla insatser för jobben.
De flesta statligt anställda får använda arbetsplatsens internet och e-post för privat bruk, enligt en enkät som ST Press gjort. Enkäten visar också att många arbetsgivare kontrollerar användningen.
Kungliga tekniska högskolan, KTH, erbjuder alla anställda hushållsnära tjänster genom arbetsgivarens försorg. Okontroversiellt, tycker vicerektor, men lokala ST-företrädare är kritiska.
Arbetsförmedlingen stoppar nya upphandlingar av tjänster från privata arbetsförmedlingar. Bakgrunden är avslöjandena i TV4 om undermålig kvalitet i förmedlingsföretaget KFG.
Trots att arbetslösheten väntas öka till nästan nio procent i år innehåller vårbudgeten inga nya resurser till att anställa fler arbetsförmedlare. Det blir inte heller mer pengar till arbetsmarknadsutbildningar.
Facken delar kritiken mot Arbetsförmedlingens generaldirektör för handplockning av höga chefer. ST har krävt att alla tjänster ska utlysas, säger avdelningsordförande Thomas Fager.
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson medger att Försäkringskassan inte fått ett verkligt tillskott med 1,2 miljarder kronor. Det är bara i förhållande till vad Socialdemokraterna tänkte anslå, förklarar hon för ST Press.
En utredning har föreslagit att studiemedlen ska höjas med 400 kronor i månaden. Men högskoleminister Lars Leijonborg tror inte att finansieringen håller.
Lågutbildade riskerar att få sämre sjukvård än högutbildade, visar en undersökning från SKL. Högutbildade hjärtpatienter får exempelvis modernare behandling och dyrare mediciner.
Nästan hälften av de forskare som var verksamma på Arbetslivsinstitutet vid nedläggningsbeslutet 2006 har lämnat forskningsfältet. Det visar en enkät som forskningsrådet FAS gjort.
Länsstyrelsernas kontroll av landets veterinärer håller inte måttet, rapporterar Jordbruksverket. Riktlinjerna innebär att kontroll ska ske vart tredje år, men genomsnittet i dag är vart tionde år.