Villkoren för distansarbete fortsätter att skilja sig åt
Även om några myndigheter skärpt sina regler tillåter många fortfarande hemarbete omkring hälften eller mer av arbetstiden, visar Publikts kartläggning. På Jordbruksverket kan anställda jobba upp till 80 procent på distans. ”Villkoren är väldigt bra”, säger handläggaren Jakob Brage.
En tabell som visar den maximala arbetstiden på distans på de 56 svarande statliga myndigheterna i Publikts kartläggning finns längst ned i artikeln.
Det fortsätter att råda stora skillnader mellan de statliga myndigheterna vad gäller reglerna för medarbetarnas distansarbete. Bara ett fåtal arbetsgivare har förändrat sina regler under de senaste åren.
Publikt har på nytt frågat statliga myndigheter hur mycket medarbetarna tillåts jobba på distans. 26 av de 56 myndigheter som besvarat enkäten ger anställda möjlighet att arbeta hemifrån upp till 40 procent av arbetstiden om verksamheten tillåter det. Femton myndigheter har satt gränsen till 49 eller 50 procent, sju har gränsen 60 procent och en drar den vid 80 procent av arbetstiden. Sju myndigheter kan inte uppge någon maxgräns eller har ingen policy för distansarbete.
Flera arbetsgivare framhåller att möjligheterna till distansarbete kan skifta mellan olika yrkesgrupper. På Statens institutionsstyrelse och på flera lärosäten gäller myndighetens svar administrativ personal. På riksdagen kan de medarbetare som jobbar med it arbeta en dag mer på distans per vecka än andra anställda får göra.
Merparten av de myndigheter som svarade på en liknande undersökning som Publikt gjorde för två år sedan har inte förändrat villkoren för distansarbete. Men några stora myndigheter – som Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten – har på senare tid stramat åt reglerna, vilket skapat stort missnöje bland de anställda.
På Arbetsmiljöverket tillåts distansarbete upp till 49 procent av arbetstiden, precis som 2023. STs vice avdelningsordförande Peter Green tycker att det fungerar bra.
– Men från STs sida har vi ju sett med lite oro på de neddragningar som gjorts på en del andra myndigheter, säger han.
Hur mycket medarbetarna jobbar på distans skiljer sig mellan olika enheter på Arbetsmiljöverket. Exempelvis har inspektörerna mycket fältarbete. Att gränsen för distansarbete dras vid hälften av arbetstiden tycker Peter Green är lämpligt. Mer hemarbete än så skulle innebära att man träffade kollegorna för sällan, menar han.
– Det vore tråkigt. Men med mindre distansarbete skulle det bli svårare att planera sitt liv. Jag tycker att vi har hittat en bra balans.
På Arbetsmiljöverket följs den enskilde medarbetarens distansarbete upp över en längre tidsperiod, berättar Peter Green.
– Det är inte hugget i sten. Det måste bli 49 procent, men kanske inte varje vecka, utan över tid, säger han.
Hur omfattningen av distansarbetet mäts skiljer sig mellan olika myndigheter. På exempelvis Försäkringskassan gäller gränsen varje enskild vecka, medan Arbetsförmedlingen följer upp distansarbetet årsvis.
Några myndigheter har inte angett en övre gräns för distansarbetet. Att nivån sätts ”i dialog mellan medarbetare och chef” är en vanlig kommentar i svaren till Publikt.
På Statistiska centralbyrån, SCB, kan medarbetare välja mellan att arbeta 20, 40 eller 60 procent av sin arbetstid på distans.
– Vi såg redan under pandemin att distansarbetet sänker sjukfrånvaron och förbättrar balansen i livet. Man slipper långa resvägar och känner att man har mer tid och kraft för arbetet. Vi ser också att det kan ge bättre förutsättningar för en viss typ av koncentrationskrävande uppgifter, säger Maria Svedberg, HR-chef på SCB.
Av SCBs drygt 1 000 anställda har nästan 900 tecknat distansarbetsavtal. Ett trettiotal har valt nivån 20 procent, de allra flesta – 754 anställda – nivån 60 procent.
– Det gäller när verksamheten tillåter, så klart, det är alltid utgångsläget. I perioder kan man behöva arbeta mer på plats, understryker Maria Svedberg.
Det kan till exempel handla om att nya medarbetare ska introduceras eller att man börjar jobba med ett nytt utredningsuppdrag, förklarar hon.
– Då kan vi behöva sitta mer tillsammans för att slå våra kloka huvuden ihop och bli mer effektiva.
Möjligheten till distansarbete styrs i hög grad av hur förutsättningarna ser ut på individnivå, konstaterar Maria Svedberg. Flera olika faktorer kan spela in.
– Men det finns inte någon del i verksamheten där vi har sagt att det här inte är applicerbart. Vi har försökt hitta ett upplägg som i någon mån gör distansarbete möjligt för alla.
En myndighet som sticker ut i Publikts kartläggning är Jordbruksverket. Där kan anställda arbeta upp till 80 procent på distans.
Jennifer Eriksson, ställföreträdande HR-chef på myndigheten, förklarar att arbetsgivaren ser ”möjligheten att vara generös kring distansarbete” som en förlängning av att en stor del av kontorslokalerna är aktivitetsbaserade.
– Då känns det naturligt att också erbjuda möjlighet att arbeta hemma. Det underlättar även rekryteringen i hög grad och gör oss till en attraktiv arbetsgivare, säger hon.
De undersökningar som Jordbruksverket gjort visar att upplägget uppskattas av medarbetarna. Mer än 90 procent tycker att växlingen mellan kontors- och distansarbete fungerar mycket bra vad gäller resultat och effektivitet. Lägre betyg får känslan av samhörighet och gemensam kultur på jobbet.
– Man får ju inte de här gratisgrejerna, som när alla går och fikar samtidigt. Det krävs ett mer aktivt ledarskap, att man synkar ihop och bokar så att man kan ses och skapa en kultur, säger Jennifer Eriksson.
Maria Gustavsson, avdelningsordförande för ST inom Jordbruksverket, berättar att villkoren för distansarbete diskuterades intensivt efter pandemin. Några chefer tyckte att det var dags för alla att komma tillbaka till kontoret, medan många anställda ville fortsätta att jobba hemifrån. Den dåvarande generaldirektören tog del av rapporter och studier och blev alltmer positiv till distansarbete.
– Vi bestämde att det ska vara arbetet som styr hur mycket man kan jobba hemifrån. Nu har vi väldigt individanpassade distansavtal, säger Maria Gustavsson.
Själv arbetar hon 80 procent på distans.
– Jag jobbar mer effektivt när jag sitter hemma. Men det beror också på hur man bor. För ungdomar som bor i en etta är distansjobb kanske inte optimalt.
Någon statistik som visar exakt hur många av myndighetens anställda som jobbar på distans, och hur mycket, har inte Jennifer Eriksson på Jordbruksverket. Men mätningar visar att ungefär hälften av medarbetarna numera är på huvudkontoret i Jönköping en vanlig dag.
– Vi ser en ökande trend. Det tror jag beror på att vi arbetar mycket i projekt, betonar vikten av en kultur och vill främja samarbete, säger hon.
Handläggaren Jakob Brage har jobbat på Jordbruksverket i drygt fyra år. Han har valt ett avtal med 60 procents distansarbete och jobbar hemifrån ungefär tre dagar i veckan.
– Det är väldigt bra. Distansvillkoren är väldigt generösa, säger han.
Det går lättast att fokusera hemma, tycker Jakob Brage. Det öppna kontorslandskapet i Jordbruksverkets relativt nya lokaler upplever han som en rätt stökig arbetsmiljö. Men att gå upp till maxnivån, 80 procents distansarbete, har han inte funderat på.
– Jag vill ändå åka in och träffa mina kollegor ibland.
Om maxnivån skulle sänkas tror han att missnöjet bland de anställda skulle bli utbrett.
– Det är så pass många som tycker att det fungerar väldigt bra som det är nu, säger Jakob Brage.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
