Arbetet mot internetrelaterade barnsexbrott får kritik

RÄTTSVÄSENDET2021-10-13
Riksrevisionen är kritisk till hur rättsväsendet arbetar mot sexualbrott på internet riktade mot barn. Riksrevisionen anser att det finns effektivitetsbrister hos både polis och åklagare och att det brottsförebyggande arbetet borde prioriteras högre.

Internet har radikalt ökat riskerna för sexualbrott mot barn, konstaterar Riksrevisionen i sin granskning. Förövare har fått tillgång till nya arenor där de kan begå sexuella övergrepp och utbyta övergreppsmaterial. Riksrevisionen har granskat om polis och åklagare arbetar effektivt för att motverka och hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, så kallade isöb-brott. Granskningen visar att de poliser som ska utreda isöb-brott behöver bättre it-stöd och mer utbildning. Dessutom saknas enligt Riksrevisionen fungerande metodstöd för vissa brott.

För att komma till rätta med de konstaterade problemen anser Riksrevisionen att Polismyndigheten bör stärka sitt stöd och sin styrning av verksamheten. Åklagarmyndigheten bör öka åklagarkamrarnas förmåga att hantera omfattande ärenden.

”Ett grundläggande problem är att det har varit svårt för polisen att införa nationella riktlinjer eftersom det saknas it-stöd, utbildningar och personal. Det betyder att utsatta barn får olika skydd beroende på var de bor och vem de träffar på inom polisen”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Enligt Riksrevisionens rapport har polisregionerna hunnit olika långt i sin organisering och isöb-grupperna är ännu inte fulltaliga. Polisen hinner inte arbeta uppsökande, vilket innebär att många brott inte upptäcks och beivras. Det har enligt rapporten tagit lång tid för Polismyndigheten att ta fram och implementera nationella riktlinjer. Myndighetens modell för uppföljning kan leda till att styrningen inte bidrar till god kvalitet i utredningsarbetet.

Isöb-verksamheten har haft stora svårigheter att få tillräckligt stöd av polisens it- och HR-avdelningar, anser Riksrevisionen. Det har tagit lång tid att införa nödvändiga it-stöd och HR-avdelningen har haft svårt att prioritera och tillgodose de mest grundläggande utbildningskrav som isöb-verksamheten ställer. Bara vart fjärde isöb-brott utreds av de specialiserade grupper som enligt riktlinjerna bör utreda dem.

”Det skulle behövas en kunskapshöjning inom hela Polismyndigheten för att hantera de internetrelaterade sexuella övergreppen mot barn”, framhåller Riksrevisionens projektledare Jenny Lee i pressmeddelandet.

Riksrevisionen anser att utvecklandet av fler så kallade barnahus skulle kunna förbättra samarbetet mellan berörda myndigheter och säkerställa att alla utsatta barn under 18 år får bästa tänkbara bemötande.

Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att snarast säkerställa tillgången till de it-stöd och de utbildningar som medarbetarna behöver och ge ge högre prioritet åt det förebyggande arbetet. Åklagarmyndigheten rekommenderas bland annat att stärka stödet till åklagarkamrarna, och regeringen uppmanas att se till att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig och görs tillgänglig för alla utsatta barn under 18 år.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.