Diskriminering hinder för etablering

INTEGRATION2023-03-31

Diskriminering och liten makt över den egna situationen är allvarliga hinder för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Det visar en djupstudie som Jämställdhetsmyndigheten genomfört med 70 kvinnor från 28 länder.

Upplevelser av minskad makt över sin situation efter några år i Sverige gör det svårare för utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden. Det är en slutsats Jämställdhetsmyndigheten drar av studien, som genomförts på regeringens uppdrag.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen Västernorrland, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten har med utgångspunkt från rapporten tagit fram en myndighetsgemensam plan för att genomföra åtgärder, i syfte att fler utrikes födda kvinnor ska få jobb. Likvärdigt bemötande, likvärdig tillgång till insatser och bättre information och kommunikation är några av de områden som ingår i myndigheternas åtgärdsplan.

Rapporten bygger på fokusgruppsamtal med 70 kvinnor från 28 länder. Kvinnornas berättelser gäller inte för alla utrikes födda kvinnor, men i intervjuerna kommer flera viktiga hinder för etablering på arbetsmarknaden fram, konstaterar myndigheten i ett pressmeddelande. Ofta handlar det om kontakten med statliga myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.

Kvinnorna som deltagit i studien har alla varit involverade i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De upplever att myndigheterna är mer fokuserade på vad de inte kan, än av vilka kunskaper och erfarenheter de har sedan tidigare.

”Många är utbildade och har ett normalt liv och situation. Det finns idéer om vår bakgrund. En upplevelse. Många syrier har hög utbildning, egna företagare. Har jobbat hela tiden, i hemlandet med handel och eget företag”, påpekar en av de intervjuade kvinnorna.

Språkkunskaper och arbetspraktik är enligt rapporten viktiga nycklar för att kvinnorna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Men många av kvinnorna i studien upplever att det är svårt att lära sig svenska. Det kan bero både på livssituationen och på att de inte får möjlighet att praktisera språket.

”Många av kvinnorna vi talade med önskade att olika samhällsaktörer fokuserade på vad de kan i stället på vad de inte kan. Medan ett negativt bemötande leder till social distansering och rädsla leder ett positivt bemötande till att kvinnorna mobiliserar sina egna förmågor och ger dem ökad kraft att hantera svåra upplevelser”, betonar Eva Thyselius, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, i pressmeddelandet.

Kvinnorna upplever också att myndigheterna är svåra att nå, de digitala kanalerna svårtillgängliga och de flesta uttrycker ett stort behov av en kommunikation ansikte mot ansikte. Många har enligt rapporten erfarenhet av att bli bollade mellan offentliga instanser utan att bli hjälpta.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA