Fackmedlemmar fick större lönelyft

LÖNER2016-09-21

De som inte är med i facket får mindre löneökning än fack­medlemmarna. De får ofta också mindre än den nivå som anges i STs centrala kollektiv­avtal – medan de fackligt anslutna nästan alltid får mer. Så ser det ut på ett antal myndigheter som Publikt granskat.

På Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan får den grupp anställda som inte är med i något fackförbund mindre löneökning, i procent räknat, än de medarbetare som är fackligt anslutna. Likadant ser det ut på flera and­ra stora myndigheter, visar Publikts granskning.

– Är man inte med i facket får man en löneökning om arbetsgivaren vill ge det, men det är ingen rättighet, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar om resultatet.

Publikt har begärt att få ta del av utfallet av löneförhandlingarna på ett antal statliga myndigheter under den treåriga avtalsperiod som nu närmar sig sitt slut. Elva myndigheter har lämnat fullständiga och jämförbara uppgifter.

På fem av de elva myndigheterna har den grupp anställda som inte är med i facket fått en mindre löneökning i procent än den så kallade oenighetssiffran.

Oenighetssiffran finns i det avtal som gäller för STs medlemmar på myndigheterna, ett avtal mellan Arbets­givarverket och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR – där ST ingår. Den anger den minsta garanterade totala löne­ökningen för OFR-förbundens medlemmar, om fack och arbetsgivare på arbetsplatserna inte kommer överens om annat. I det nuvarande avtalet är den siffran 6,8 procent under treårsperioden. I Saco-S avtal finns däremot inte någon sådan siffra.

Som grupp har de som är medlemmar i ST eller något annat förbund inom OFR under den gångna treårs­perioden fått mer än oenighetssiffran 6,8 procent på samtliga elva myndigheter som Publikt granskat. Även om Saco-S-förbundens medlemmar inte omfattas av oenighetssiffran har även de fått mer än så på alla myndigheter utom en – Malmö högskola.

Vilken facklig organisation som fått mest varierar dock. På sex av de elva myndigheterna får medlemmarna i OFR-förbunden som grupp större löneökning, i procent räknat, än Saco-S-förbundens medlemmar. Störst skillnad är det på Havs- och vattenmyndigheten. På fyra myndigheter har medlemmarna i Saco-S som grupp fått större löneökning än medlemmarna i OFR-förbunden.

Även LO-förbundet Seko har ett eget avtal på myndigheterna, men eftersom Sekomedlemmarna på många arbetsplatser är få har bara sju av de granskade myndigheterna en siffra för gruppens löneökning – på fem är den högre än OFR-förbundens utfall, på två är den lägre.

Skillnader i utfall mellan olika fackliga organisationer kan bero på att arbetsgivaren vill satsa på vissa personer eller grupper. STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar poängterar att det också kan ha andra orsaker. Det kan exempelvis handla om att man lagt till, eller tagit bort, olika förmåner i avtalen.

Att en förmån tas bort kan också vara en orsak till att parterna enas om att löneökningarna ska bli större än oenighetssiffran, säger Åsa Erba-Stenhammar. Arbetsgivaren kan på det sättet »få betalt« för en extra höjning.

Nio av tjugo myndigheter som Publikt kontaktat har inte kunnat ingå i jämförelsen. På några myndigheter hittar man inte de efterfrågade siffrorna. Exempelvis uppger Kriminalvården att en omläggning i personalsystemet lett till att data försvunnit. Andra myndigheter vill eller kan enbart lämna ut siffror för OFR. Polismyndigheten lämnar inte ut några siffror alls, med hänvisning till förhandlingssekretess.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA