Fler får behandling på fängelserna

KRIMVÅRD2008-02-26

Aldrig tidigare har så många intagna i svenska fängelser fått förebyggande behandling under strafftiden. Det visar Kriminalvårdens årsredovisning för 2007.

Antalet intagna i fängelse som påbörjade ett behandlingsprogram mot brott och missbruk ökade med 74 procent, från färre än 3 000 år 2006 till drygt 5 000 intagna 2007. I frivården har antalet nästan tredubblats under samma period.

Det finns femton så kallade evidensbaserade brotts- och missbruksrelaterade program inom Kriminalvården. Det är behandlingsprogram som vetenskapligt kan bevisas minska antalet återfall i brott. Tio av dem är utvärderade och ackrediterade.

Den stora ökningen är ett resultat av en ambitiös satsning på evidensbaserade brotts- och missbruksrelaterade program. Under 2007 satsade vi 50 miljoner kronor extra på en spridning av programmen till fler fängelser och frivårdskontor och på utbildning av fler programledare, säger generaldirektör Lars Nylén i ett pressmeddelande.

En utvärdering av programmet Våga Välja, som nyligen presenterats, visade att risken att återfalla i brott minskade med 13 procent för dem som deltagit i behandlingen. Utvärdering av andra program pågår.

Också antalet intagna som utbildar sig under strafftiden ökar. Kriminalvården utfärdade närmare 1 000 betyg i klientutbildningen förra året jämfört med drygt 400 år 2006.

Fakta · Behandlingsprogram


  • Ett evidensbaserat behandlingsprogram ska på vetenskapliga grunder kunna påvisas ha effekt på återfallen i brott. Därför ackrediteras de av en panel, bestående av bland annat ledamöter från forskarvärlden.
  • Kriminalvården har de senaste åren tagit hem utvärderade program och tillsammans med andra länder utvecklat egna program, bland annat för män som utövar våld i nära relation (programmen IDAP och ROS).
  • Ett helt nytt program, VPP, provas just nu på anstalterna Kumla, Hall och Tidaholm. Programmet riktar sig till intagna som har begått våldsbrott och/eller mord och bedöms ha hög risk för återfall. Programmet ska testas i ytterligare ett par omgångar innan Kriminalvården eventuellt lämnar in en ansökan om ackreditering.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Kriminalvården
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA