Fler krav från Arbetsgivarverket

AVTAL2009-11-13

Långa avtal, fler lönesättande samtal och möjligheter till enskilda överenskommelser. Det är några av de krav som Arbetsgivarverket kommer att föra fram i den kommande avtalsrörelsen.

Förutom de så kallade sifferlösa avtalen – centrala avtal som inte innehåller några garanterade löneökningar – har Arbetsgivarverket kommit fram till en ståndpunkt inom ytterligare några förhandlingsområden. Enligt verkets förhandlingschef Monica Dahlbom kommer man att sträva efter långa avtal, utvidgade möjligheter till lönesättande samtal och enskilda överenskommelser.

– Sammantaget handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen, så ser jag det, säger hon.

Enskilda överenskommelser betyder att arbetstagare kan teckna egna avtal om förmåner med sin arbetsgivare. Kritiken, som har förts fram från fackligt håll, handlar om att de egna avtalen riskerar att urholka värdet av kollektivavtalet.

Förhoppningen från Arbetsgivarverket är att de sifferlösa avtalen, eller nollavtalen, inte ska innehålla några garantier, varken för den enskilde arbetstagarens eller kollektivets löneutveckling. ”Med tanke på den ekonomiska kris som Sverige befinner sig i menar Arbetsgivarverket att den konstruktiva lösningen är en lokal lönebildning istället för centralt framförhandlade lönepåslag”, skriver verket.

Men enligt STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar skulle sifferlösa avtal leda till att maktbalansen lokalt skulle tippa över till arbetsgivarnas fördel.

Monica Dahlbom avvisar kritiken.

– Jag ställer mig lite frågande till vad det betyder. Är det helt enkelt så att man inte har tillräckligt stark lokal facklig organisation? säger hon.

Arbetsgivarverket har också presenterat prognoser om hur den så kallade pris- och löneomräkningen kommer att utvecklas de närmaste åren. Enligt de prognoserna kommer omräkningstalen att hamna på omkring en procent 2011 för att vara nere på noll året därpå. Enligt ST kommer omräkningstalen tvärtom vara högre under de kommande åren än under perioden 2007-2010.

Monica Dahlbom vill inte säga vad Arbetsgivarverket bygger sin prognos på.

– Tekniskt kan jag inte gå in på det. Men vi penetrerar alla faktorer i systemet för att göra en fullständig bedömning, säger hon.

– Men det är klart att det handlar om just antaganden och bedömningar. Tog man in ytterligare andra aktörer skulle de säkert komma till andra slutsatser.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Avtalsrörelse
Inlagt av Mats-Åke Morit… (ej verifierad) fre, 11/13/2009 - 15:34
Monica Dahlbom har i och för sig rätt: vi är inte tillräckligt starka på lokal nivå för att i alla lägen övertyga arbetsgivaren om att löneökningar för alla är nödvändiga. Ett exempel på senare år är Luftfartsverket som i efterdyningarna av 11 september tvingades till en hel del ofinansierade investeringar i säkerhetsutrustning och personalförstärkningar, kostnader som sedan användes som argument för att inte höja lönerna, helst inte ens i nivå med oenighetsutrymmet. Hade inte det centrala avtalet haft siffror den gången hade LFVs personal fått någon löneökning. Det är ju just precis därför vi har slutit oss samman i större kollektiv: klubbar och sektioner i avdelningar, avdelningar i förbund, förbund i centralorgansiationer och förhandlingskarteller. Förstår hon inte det föreslår jag att hon bjuds in att delta nästa gång hennes fack håller en grundutbildning för sina medlemmar. För du är väl inte oorganiserad, Monica?

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA