Forskande och undervisande personal minskar
För första gången på mer än ett decennium minskar den forskande och undervisande personalen vid svenska lärosäten, visar aktuell statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
Under förra året minskade antalet forskande och undervisande personal vid högskolorna för första gången på över ett decennium. Det är enligt UKÄ ett trendbrott i en lång period av tillväxt. Antalet personer som arbetar med undervisning och forskning har ökat varje år mellan 2006 och 2024, men i fjol minskade antalet med 460 individer eller 340 heltidsekvivalenter.
Även antalet adjunkter och lektorer minskade under förra året jämfört med föregående år. Bland dem som arbetar med forskning och undervisning var enligt UKÄ varannan verksam inom hälsovetenskap samt samhällsvetenskap.
Universitet och högskolor är den största arbetsgivaren i den statliga sektorn. Var fjärde anställd i staten jobbade inom högskolan i oktober 2024. Det totala antalet anställda inom högskolan var då 81 000 personer. Det innebär en ökning med 500 jämfört med föregående år. Jämfört med år 2001 har antalet anställda ökat med 35 procent, från 49 200 till 66 700 heltidsekvivalenter.
Den minst jämställda gruppen anställda inom högskolan är professorerna. År 2024 var bara var tredje professor en kvinna. Inom andra forskande och undervisande anställningskategorier varierar andelen kvinnor från 45 procent bland meriteringsanställningar till 61 procent bland adjunkterna.
Av de lärosäten som hade minst 1 000 anställda, mätt i heltidsekvivalenter, hade Mälardalens universitet störst andel kvinnliga professorer med 47 procent. Därefter följde Malmö universitet med 44 procent.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.