Hård arbetsmiljö för fartygsinspektörer
Transportstyrelsens fartygsinspektörer blir utsatta för mutförsök, övertalningar och aggressiva beteenden från personal på internationella lastfartyg, som försöker påverka inspektörerna att dra ned på anmärkningar som kan leda till nyttjandeförbud. ”Det är obehagligt med dessa försök till påverkan”, säger Annie Kronholm Eriksson, huvudskyddsombud vid Transportstyrelsen.
Fartygsinspektörer utsätts för påverkan för att få dem att inte sköta sitt jobb. De har mandat att hålla kvar fartyget vid kaj, vilket kan bli mycket dyrt och även personligen drabba besättningen ombord.
– Det förekommer att vi filmas och spelas in och att de kommer upp nära för att skrämmas. Jag har inte råkat ut för att de kommer upp nära. Men jag har hört att andra har drabbats av det. De filmar oss både öppet och i smyg, säger Christian Löfstedt, som är arbetsplatsombud för ST.
Han inspekterar internationella fartyg som anlöper hamnar från norska kusten, utefter Bohuskusten, södra Sverige och upp till Västervik. Han började som inspektör 2014 och är hamnstatsinspektör sedan 2017.
Sedan tre år tillbaka är allt fler av de lastfartyg som angör svenska hamnar i dåligt skick. Antalet som hållits och hålls kvar har ökat markant, enligt Transportstyrelsen statistik.
– Argumentation är väldigt tröttande, och påverkan blir mer direkt och tydligt när de försöker muta oss. Det blir jobbigt när de är väldigt hetlevrade. Men man blir ju van, säger Christian Löfstedt.
Inspektionerna ingår i EUs samlade inspektioner av fartyg som angör unionens hamnar. Den alltmer spända situationen hänger samman med världsläget och att transportörer och lastägare försöker hålla nere kostnaderna genom att hyra in billiga fartyg.
Att tvingas kvar i hamn, kallat nyttjandeförbud, innebär en kraftig, ibland katastrofal, ekonomisk smäll för ett rederi. Både rederiet och besättningen ombord har allt att vinna på att klara sig genom inspektionen utan anmärkningar.
– Jag har förståelse för att fartygsledningen helst skulle vilja slippa anmärkningar. Deras beteende kan till viss del förklaras av kulturella skillnader och hur de ser på myndighetsutövning generellt, men kan också vara en taktik för att påverka, säger Christian Löfstedt.
Försöken till påverkan kan komma både från besättningen och från ledningen för fartyget och från rederiet. Besättningar utgörs internationellt inte sällan av underbetald personal från exempelvis Indonesien eller andra länder där det är lätt att hitta billig arbetskraft. De får ofta finna sig i dåliga arbetsförhållanden och Christian Löfstedt berättar att de vädjar om en snäll inspektion för att de kan bli av med sin bonus, prickade och till och med avskedade om fartyget blir liggande i hamn.
– Vid mer förslagna tillfällen har representanter för rederiet försökt skapa vänskapsband, pratat om semesterhus som är till låns vid medelhavskusten. Det kan ju uppfattas på olika sätt, men man får ju beakta hur situationen ser ut just då, säger Christian Löfstedt.
Huvudskyddsombudet vid Transportstyrelsen, Annie Kronholm Eriksson, ser allvarligt på detta.
– Det är obehagligt med dessa försök till påverkan. Jag har hört att besättningen kan gå efter dem nära, nästan ända uppe i nacken. De ska inte behöva riskera sin hälsa för att göra sitt jobb.
Hon berättar att frågan varit uppe tidigare, och att den nu hamnat högt på dagordningen. Skyddsorganisationen arbetar sedan ett par år med fartygsinspektörernas arbetsmiljö och sjösatte i augusti tillsammans med arbetsgivaren en övergripande riskanalys för yrket.
Inför varje fartygsbesök gör inspektörerna en egen analys och bedömning av fartygets som är på väg; dess historia, flaggstat, certifikat med mera föra att försöka förutspå vad de kan komma att mötas av. I analysen ingå att avgöra om de behöver vara två vid inspektionen. Sedan påtryckningarna har ökat har det bestämts att de ska lyfta detta med sin närmaste chef och att de har rätt att vara två.
– Det är jättebra att det bestämts att vara två ombord när inspektörerna begär det. Från skyddsorganisationen har vi framfört att arbetet sker på någon annans område och att det kan bli väldigt ensamt när de utsätts för påtryckningar, säger Annie Kronholm Eriksson.
Men Christian Löfstedt berättar att det inte är alltid som analysen hinns med. Ibland sker det snabba skiftningar när fartyget ändrar sin rutt, blir försenade eller så kan inspektörerna kallas till en annan inspektion. Bemanningen räcker inte alltid till för att vara två.
– Vi gör vårt bästa i bedömningen. Men hur noga vi än varit kan vi aldrig riktigt veta vad vi kommer att mötas av ombord. Inspektionerna skulle bli bättre och säkrare om vi alltid var två. Men vi har inte de resurserna, säger Christian Löfstedt.
Saknas det bemanning för att vara två ställs han inför ett val.
– Ska jag strunta i att göra jobbet eller åka dit själv? Jag försöker alltid att göra det. Men det beror på vilken prioritet fartyget har. Jag är inte rädd för att gå ombord.
Annie Kronholm Eriksson säger att mer och bättre utbildning kan rusta inspektörerna bättre inför hot och våld. Hon hoppas att de kan säga ifrån när det saknas bemanning för två inspektörer.
– Man behöver lyssna på inspektörerna. Jag hoppas att de kan stå emot och inte åka själva när det behövs två. Vi vill inte att detta ska leda till arbetssjukdomar, säger Annie Kronholm Eriksson.
Hamnstatskontroller en del av EU-program
Hamnstatsinspektörer kontrollerar internationella fartyg som anlöper svenska hamnar. De svenska hamnstatskontrollerna är en del av EUs program för att inspektera att internationella fartyg som anlöper unionens hamnar uppfyller internationell standard för skick, miljöpåverkan och besättningens arbetsförhållanden och kompetens. Kontrollerna lyder under EU-direktivet 2009/16/EG(3). Enligt European Maritime Safety Agency, EMSA, utförs varje år cirka 14 000 hamnstatskontroller i EUs hamnar och ankarplatser.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
