JO gav klagande rätt om säkerhetsklassning

KRIMVÅRD2006-09-12

ST-medlemmarna fick rätt i sin JO-anmälan mot arbetsgivaren Kriminalvården och dess beslut att säkerhetsklassa alla tjänster. Kriminalvården bör snarast göra en ny bedömning av vilka tjänster som måste säkerhetsklassas, anser JO.

När Kriminalvården i våras yttrade sig över anmälan konstaterade man självkritiskt att beslutet blivit alltför långtgående, och lovade att göra en ny, striktare prövning. JO håller med, och utgår från att myndigheten snarast gör en sådan omprövning.

Men det har Kriminalvården ännu inte gjort. Generaldirektör Lars Nylén vill vänta med ett nytt beslut tills regeringen tagit ställning till en begäran från myndigheten. Kriminalvården vill ha möjlighet att få utdrag ur misstanke- och belastningsregistren för samtliga anställda.

Kände inte till stoppet

Tills dess kommer Kriminalvården dock inte att genomföra några säkerhetskontroller av personal inom frivården. Detta eftersom man räknar med att tjänster i frivården inte kommer att säkerhetsklassas när ett nytt beslut fattas.

Men den informationen har uppenbarligen inte nått alla anställda. Frivårdsinspektören Carino Malmros, en av dem som anmälde den egna myndigheten till JO, har inte hört talas om att kontrollerna stoppats.

–Vi har efterlyst ett beslut om vad som ska göras, säger han. Många som redan skrivit på att de godkänner kontroll undrar vad som nu gäller.

Han är nöjd med JOs avgörande.

–Vi som anmälde kände att det var ett uttryck för en överreaktion på rymningar. Vi inom frivården och flera andra grupper har inget med säkerhet att göra, så det var en felaktig klassning.

Säkerhetsklassningen har gett Kriminalvården rätt att kontrollera alla anställda mot uppgifter ur Säpos register samt misstanke- och belastningsregistren. För säkerhetsklassning krävs att man i jobbet får del av sekretessbelagda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet.

Ta reda på mer om nyanställda

När det gäller misstanke- och belastningsregistren säger sig JO ha förståelse för att Kriminalvården kan behöva veta vilka uppgifter som där finns om de anställda.

I den frågan föreslog den så kallade rymningsutredningen förra året att Kriminalvården rutinmässigt bör begära ut uppgifter för alla som nyanställs, och att redan anställda också bör kunna kontrolleras. Även misstankar som inte har lett till åtal bör tas med, enligt utredningen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Kriminalvården
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA