Skyddsombudet Oskari Lundahl tycker att det är allvarligt att hot- och våldshändelser inte alltid polisanmäls.
Bild: Jerker Andersson
Skyddsombudet Oskari Lundahl tycker att det är allvarligt att hot- och våldshändelser inte alltid polisanmäls.

Kraftig ökning av hot och våld på förvaret

MIGRATIONSVERKET2018-05-16

Migrationsverkets förvar Kållered utanför Göteborg är ständigt fullbelagt, och incidenterna med hot och våld har blivit fler sedan 2016. Ledningen tar inte problemen på tillräckligt stort allvar, anser skyddsombudet Oskari Lundahl.

Utanför Kållereds gula tegelbyggnader är det tyst och folktomt. De personer som satts i förvar, mestadels inför utvisning eller avvisning, är inlåsta dygnet runt. Och huvudstyrkan ur personalen är inlåst med dem.

– Att arbeta på förvar är ett av de i särklass svåraste frihetsberövande uppdragen, framhåller enhetschefen Claes Tovetjärn. Vi har enbart statens intressen i fokus, att hålla de förvars­tagna kvar. Här ligger starka känslor nära ytan.

De förvarstagnas utsatthet kan trigga hot och våld mot personalen. I flera fall har anställda också skadats vid rymningar. Situationen har förvärrats av att förvaret numera ständigt är fullbelagt och att droger blivit mer vanligt förekommande bland de förvars­tagna, enligt skyddsombudet Oskari Lundahl.

Han tycker att mycket saknas i rutiner och stöd till personalen vid incidenter.

– Det finns en kultur att man ska »tåla lite«, säger han. Och arbets­belast­ningen är ofta så hög att cheferna inte ens hinner prata med de anställda när något hänt. Jag har själv varit med om det flera gånger.

Hittills i år har sju händelser med hot och fem med våld rapporterats in till Migrationsverkets interna system för incidentrapportering. Men flera anställda saknar inloggning i systemet, vilket leder till underrapportering, enligt såväl chefer som skyddsombud.

Än allvarligare är, anser Oskari Lundahl, att hot- och våldshändelser inte alltid polisanmäls. En bidragande orsak till det är att många av de drabbade är sommarvikarier eller timanställda och drar sig för att framstå som besvärliga, tror han. Han var själv vittne till när en vikarierande kollega blev hotad till livet, men trots det inte ville gå direkt till chefen och rapportera.

Den höga beläggningen leder också till att förbudet mot ensamarbete inte alltid kan upprätthållas. Arbetslagen består av fem personer och en team­ledare, och om besökare ska tas emot samtidigt som en ny person ska skrivas in är bemanningen inte tillräcklig. Det händer också alltför ofta att det saknas personal när en förvars­tagen behöver köras till sjukhus ellermbesöka en tandläkare, säger Oskari Lundahl.

När det gäller förekomsten av narkotika anser både förvarschefen Johanna Sahlman och skyddsombud att problemet eskalerat under senare tid. Oskari Lundahl anser att rutinerna för sådana situationer är alltför vaga.

Johanna Sahlman säger att ledningen har försökt att tydliggöra vad som gäller:

– Om vi hittar narkotika kontaktar vi alltid polisen. Och om någon är påverkad och stökig eller aggressiv kan vi avskilja personen hos oss eller placera i häkte. Men när en förvars­tagen är uppenbart påverkad utan att vara stökig är det upp till personalen på plats att bedöma vad man ska göra.

Francisco Carrazana, huvud­skydds­ombud för Migrationsverkets fem förvar, säger till Publikt att många anställda på Kållered upplever ett avstånd mellan chefer och medarbetare och att det satt sin prägel på kulturen.

– Det blir vi mot dem, och folk som pratar med chefer blir misstänkliggjorda av kolleger. Men det är viktigt att prata, mellan alla parter, för att komma i gång med ett bra arbetsmiljöarbete.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA