Lönelotsarna vill se krafttag mot löneskillnader
Lönerna i kvinnodominerade yrken halkar efter, visar en ny rapport från Lönelotsarna. Statsanställda socialförsäkringshandläggare tjänar exempelvis 5 800 kronor mindre i månaden än personer i likvärdiga mansdominerade yrken. ”Det är ett väldigt dåligt betyg för Sverige”, säger Lönelotsarnas ordförande Marie Trollvik.
Lönelotsarna, en förening med koppling till ett nätverk av konsulter som arbetar med lönekartläggning, tar återkommande fram rapporter om löneskillnader mellan kvinnor och män. Föreningens analyser visar att löneskillnaden mellan kvinnodominerade yrken och övriga yrken minskade något mellan 2015 och 2020. Men därefter har trenden brutits. Nu uppgår differensen till cirka 20 procent, enligt Lönelotsarnas nya rapport.
– Utvecklingen har stagnerat, och till och med ökat lite de senare åren. Det är samma tendens som Medlingsinstitutet har sett när de tittat på skillnaden mellan män och kvinnors löner, säger Lönelotsarnas ordförande Marie Trollvik.
Ett exempel på ett kvinnodominerat yrke inom staten är socialförsäkringshandläggare, som enligt Lönelotsarna har en lön som är 5 800 kronor lägre än andra likvärdiga yrken.
Lönelotsarnas rapport bygger på Statistiska centralbyråns senaste löneuppgifter från 2024. Statistiken är uppdelad efter sektor. Enligt Lönelotsarna är staten den sektor där löneskillnaderna är minst – en person som arbetar i ett kvinnodominerat yrke tjänar där i genomsnitt 5 300 kronor mindre i månaden än en person i ett annat likvärdigt yrke.
I kommunal sektor är månadslönen i kvinnodominerade yrken 6 100 kronor mindre än i övriga yrken, medan den i regionerna uppgår till hela 21 300 kronor.
Marie Trollvik är kritisk till att lönegapet inte minskar.
– Det är ett väldigt dåligt betyg för Sverige. Vi ser en stor passivitet och jag tycker varken facken eller arbetsgivarorganisationerna anstränger sig. Det är mycket fagra ord och lite handling, säger hon.
Enligt Marie Trollvik finns tre huvudsakliga anledningar till löneskillnaderna kvarstår. Den första är att många branscher förhåller sig till industrins märke i avtalsrörelsen, vilket gör att de specifika satsningar som skulle krävas för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken uteblir.
Den andra orsaken som Marie Trollvik lyfter fram är att lönerevisioner ofta utgår från procentsatser, vilket leder till att löneskillnaderna i kronor ökar över tid.
Den tredje orsaken hon ser är att det finns en uppfattning om att kvinnors arbete är mindre värt.
– Det är arbete som för femtio år sedan gjordes gratis av kvinnor, innan de professionaliserades. Men yrkena är fortfarande lågt lönesatta.
Att höja lönerna i kvinnodominerade yrken inom staten till samma nivå som likvärdiga mansdominerande yrken i sektorn skulle enligt Lönelotsarnas beräkning kosta 8 miljarder kronor. Om även kommuner och regioner inkluderas blir kostnaden 41 miljarder kronor.
Storleken på summan borde i sig inte avskräcka, anser Marie Trollvik. Hon jämför med jobbskatteavdraget, som uppgår till 226 miljarder kronor för 2026, och som förstärkts med 17 miljarder kronor i år.
– Så vi tycker helt enkelt inte att det här är så mycket pengar, säger hon.
Marie Trollvik lyfter fram den danska regeringens satsning på löner i kvinnodominerade yrken, som lanserades 2023 i syfte att göra dessa jobb mer attraktiva.
– Och Danmark brukar inte ligga före oss i jämställdhetsfrågor. Det här borde inte vara kontroversiellt.
Vad krävs för att regeringen ska prioritera detta, tror du?
– Det är valår och vi hoppas kunna skapa debatt. Vi tror att något parti ska nappa på att driva förslaget, för det borde kunna locka. Väldigt många människor är drabbade och bara i offentlig sektor jobbar nästan en miljon röstberättigade kvinnor, säger Marie Trollvik.
Analysen jämför yrken med varandra
Lönelotsarnas analys bygger på en modell där yrken analyseras utifrån olika faktorer, som utbildning och ansvar, och sedan grupperas med andra liknande yrken. Därefter appliceras den senaste lönestatistiken från SCB. Sammanlagt finns tolv olika grupper som kan delas in i kvinnodominerade yrken och övriga yrken och jämföras sinsemellan.
I sin analys räknar föreningen Lönelotsarna yrken som har mer än 60 procent kvinnor som kvinnodominerade och yrken med mer än 60 procent män som mansdominerade.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
