Lönelotsarna vill se krafttag mot löneskillnader
Lönerna i kvinnodominerade yrken halkar efter, visar en ny rapport från Lönelotsarna. Exempelvis tjänar statliga socialförsäkringshandläggare 5 800 kronor mindre i månaden än personer i likvärdiga mansdominerade yrken. ”Det är ett väldigt dåligt betyg för Sverige.”, säger ordförande Marie Trollvik.
Mellan 2015 och 2020 minskade löneskillnaden mellan kvinnodominerade och övriga yrken något. Men de senaste fem åren har skillnaden bestått. I Lönelotsarnas nya rapport uppgår differensen till cirka 20 procent.
– Utvecklingen har stagnerat, och till och med ökat lite de senare åren. Det är samma tendens som Medlingsinstitutet har sett när de tittat på skillnaden mellan män och kvinnors löner, säger Marie Trollvik, ordförande för Lönelotsarna.
Som exempel på ett statligt kvinnodominerat yrke där lönen är lägre än i andra likvärdiga yrken nämns socialförsäkringshandläggare. Där är månadslönen 5 800 kronor lägre än inom andra likvärdiga yrken, enligt Lönelotsarna.
I nätverkets rapport används SCBs senaste löneuppgifter, från 2024. Statistiken är även uppdelad på sektorer. Enligt Lönelotsarna är staten den sektor där skillnaden är minst – en person som arbetar i ett kvinnodominerat yrke tjänar i genomsnitt 5 300 kronor mindre per månad än någon i ett annat likvärdigt yrke.
Detta kan jämföras med kommunal sektor, där månadslönen i kvinnodominerade yrken är 6 100 kronor mindre än i övriga yrken. I regionerna är löneskillnaden hela 21 300 kronor.
Marie Trollvik är kritisk till att lönegapet inte minskar.
– Det är ett väldigt dåligt betyg för Sverige. Vi ser en stor passivitet och jag tycker varken facken eller arbetsgivarorganisationerna anstränger sig. Det är mycket fagra ord och lite handling, säger hon.
Enligt henne finns tre huvudsakliga anledningar till att det ser ut som det gör. Först och främst handlar det om att många branscher förhåller sig till industrins märke i avtalsrörelsen, något som gör att de specifika satsningar som krävs för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken aldrig görs.
En annan förklaring är att löneöversynen ofta sker i procent. Men om löneökningarna görs i procent kommer löneskillnaderna bara att öka år efter år, då de utgår från lönen i kronor, menar hon.
Den tredje förklaringen till det bestående lönegapet bottnar i en uppfattning om att kvinnors arbete är mindre värt.
– Det är arbete som för femtio år sedan gjordes gratis av kvinnor innan de professionaliserades. Men yrkena är fortfarande lågt lönesatta, säger Marie Trollvik.
För att höja lönerna i statliga kvinnodominerade yrken till samma nivå som likvärdiga mansdominerande yrken i sektorn skulle notan landa på åtta miljarder kronor, enligt Lönelotsarnas beräkning. Om även kommuner och regioner inkluderas blir kostnaden 41 miljarder kronor.
Storleken på summan borde i sig inte avskräcka, anser Marie Trollvik. Hon jämför med jobbskatteavdraget, som uppgår till 226 miljarder kronor för 2026, och som förstärkts med 17 miljarder kronor i år.
– Så vi tycker helt enkelt inte att det här är så mycket pengar, säger hon.
Marie Trollvik lyfter fram den danska regeringens satsning på löner i kvinnodominerade yrken, som lanserades 2023, för att göra jobben mer attraktiva.
– Och Danmark brukar inte ligga före oss i jämställdhetsfrågor. Det här borde inte vara kontroversiellt.
Vad krävs för att regeringen ska prioritera detta, tror du?
– Det är valår och vi hoppas kunna skapa debatt. Vi tror att något parti ska nappa på att driva förslaget, för det borde kunna locka. Väldigt många människor är drabbade och bara i offentlig sektor jobbar nästan en miljon röstberättigade kvinnor, säger Marie Trollvik.
Så räknar Lönelotsarna
Lönelotsarna räknar yrken som har mer än 60 procent kvinnor som kvinnodominerade och yrken med mer än 60 procent män som mansdominerade.
Lönelotsarnas statistik bygger på en modell där yrken analyseras utifrån olika faktorer, som utbildning och ansvar, och sedan grupperas med andra liknande yrken. Därefter appliceras den senaste lönestatistiken från SCB. Sammanlagt finns tolv olika grupper som kan delas in i kvinnodominerade yrken och övriga yrken och som kan jämföras sinsemellan.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
