Myndighetscheferna som tjänar mest: rikspolischef Anders Thornberg, Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan och överbefälhavare  Micael Bydén.
Bild: Lars Hedelin, Försäkringskassan, Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Myndighetscheferna som tjänar mest: rikspolischef Anders Thornberg, Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan och överbefälhavare Micael Bydén.

Män i topp när regeringen sätter chefslöner

LÖNER2022-06-30
Tre män toppar numera listan över de bäst betalda myndighetscheferna vars lön sätts av regeringen. De kvinnliga cheferna har dock en något högre snittlön än männen, visar Publikts kartläggning.

Det är regeringen som beslutar om löner för de flesta myndighetschefer och några andra höga chefer inom staten. Nyligen fattade regeringen beslut om den årliga lönerevisionen för dessa chefer. De nya lönerna gäller retroaktivt från 1 oktober 2021, vilket är samma revisionsdatum som i det centrala avtalet för övriga statsanställda.

Bäst betald av dessa chefer är rikspolischefen Anders Thornberg. Han har nu en månadslön på 176 800 kronor, efter en ökning med 1,8 procent. Därefter följer ytterligare två män: Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg med en ny lön på 172 900 kronor i månaden och överbefälhavare Micael Bydén med 170 000 kronor i månaden.

Dessa myndighetschefer ligger därmed nära arvodet för statsminister Magdalena Andersson, S, som i år är 184 000 kronor i månaden.

Trafikverkets tidigare generaldirektör Lena Erixon, som toppat listan under de sex senaste åren, finns inte längre med i jämförelsen sedan hon lämnat myndigheten. Trafikverkets nya generaldirektör Roberto Maiorana, som tillträdde i mars i år, har en lön på 162 000 kronor i månaden.

Numera är det Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm som är den högst avlönade kvinnliga chef vars lön sätts av regeringen. Efter revisionen har hon en månadslön på 167 400 kronor.

Den största procentuella löneökningen fick Christina Forsberg, generaldirektör på Centrala studiestödsnämnden, vars lön höjts med 3,3 procent, från 121 200 kronor till 125 200 kronor i månaden. Näst störst ökning fick Sofia Wallström, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Hennes nya lön är nu 131 300 kronor, efter en ökning med 3,1 procent.

Publikts kartläggning visar att de kvinnliga cheferna i snitt fick något större procentuell löneökning än sina manliga kollegor. För kvinnorna blev den genomsnittliga ökningen 1,8 procent. För männen var den 1,7 procent.

De kvinnliga cheferna har också något högre medellön än männen, 115 595 kronor i månaden. De manliga cheferna tjänar i snitt 115 312 kronor i månaden.

Några statliga myndighetschefer, exempelvis AP-fondernas verkställande direktörer och Arbetsgivarverkets generaldirektör, lönesätts av andra organ än regeringen. Dessa myndighetschefer finns inte med i Publikts kartläggning.

Så sätts myndighetschefernas löner

  • Regeringen beslutar om löner för de flesta myndighetschefer – bland andra generaldirektörer, landshövdingar, museichefer och lärosätenas rektorer. Regeringen beslutar även om lönerna för överdirektörer vid större myndigheter samt länsstyrelsernas länsråd. Totalt handlar det om cirka 220 personer.
  • Regeringen sätter inte lönerna för cheferna för de myndigheter som ligger under riksdagen, exempelvis riksrevisorerna och justitieombudsmannen.
  • Lönen för Arbetsgivarverkets generaldirektör sätts av Arbetsgivarverkets styrelse.
  • Lönen för de statliga AP-­fondernas verkställande direktörer sätts av respektive fonds styrelse

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.