Bild: Mostphotos

Många studenter kan inte skriva

HÖGSKOLAN2020-08-26

Varannan högskolelärare anser i en ny undersökning att studenterna är dåliga på att uttrycka sig i skrift. I undersökningen svarar också arbetsgivare att det förekommer att de väljer bort personer som inte skriver tillräckligt bra.

På uppdrag av Utbildningsradion, UR, har Novus intervjuat fler än 500 lärare på universitet och högskolor. Undersökningen visar att knappt hälften av högskolelärarna tycker att deras studenter skriver för dåligt.

”Det började för kanske tio år sedan. Jag observerade att allt fler tentor blev underkända på grund av språket. När jag då pratade med studenterna om det blev de överraskade – de hade alltid blivit godkända på sitt språk i gymnasiet”, säger Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola, till UR.

Att unga har blivit sämre på att uttrycka sig i skrift har noterats också inom Polismyndigheten, som tagit bort de svenskprov som tidigare var obligatoriska för blivande poliser.

”Man litar på att den gymnasieutbildning som finns i dag ska vara fullt tillräcklig för att bli polis. Nu märker vi att det kanske inte riktigt är så”, säger Per Esbjörnsson, polis och lärare på Polishögskolan i Växjö, till UR.

Novus har också på uppdrag av UR intervjuat 1 038 chefer i Sverige. Mer än var tredje av dem har någon gång vid rekrytering valt bort en ung person på grund av bristande skrivförmåga, trots att de uppfyller kriterierna i övrigt. Tolv procent av dem har flera gånger valt bort en person med bristande skrivförmåga. Några av de svarande berättar att de har drabbats av ekonomiska bakslag och av att felaktiga läkemedel skrivits ut till följd av stavfel och grammatiska fel som gjorts av unga anställda.

Två undersökningar från Utbildningsradion

Novus har gjort två undersökningar på uppdrag av UR, i december 2019 och i januari 2020.

I den ena undersökningen fick 1 038 chefer frågor om hur de ser på unga (18-25 år) anställdas förmåga att uttrycka sig i skrift. Cheferna har valts ut slumpmässigt och frågorna har ställts i webbintervjuer.

I den andra undersökningen gjordes 503 intervjuer med lärare på högskolor och universitet. Lärarna har i första hand svarat på frågor över telefon, men en del har svarat via en webbintervju. Lärarna har sökts på sina arbeten.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Högskolan
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA