Migrationsverket sänker prognos för asylsökande

MIGRATIONSVERKET2023-10-24

Migrationsverket fortsätter att skriva ned sin prognos för antalet asylsökande. Men stora resurser kommer att gå till förändringarna på migrationsområdet, konstaterar myndigheten. ”Vårt fokus kommer fortsatt att vara att bidra till att genomföra regeringens migrationsreformer och att nå författningsstyrda handläggningstider”, framhåller Migrationsverkets planeringsdirektör Annika Gottberg.

Under det första halvåret i år tog EU-länderna emot över en halv miljon asylansökningar. Det är en ökning med närmare 30 procent jämfört med samma period förra året, och den högsta noteringen sedan åren 2015 och 2016.

”I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten men det har inte skett. Istället ser vi en fortsatt vikande trend”, konstaterar planeringsdirektör Annika Gottberg i ett pressmeddelande.

För skyddssökande från Ukraina justerar Migrationsverket ned sitt huvudscenario för 2023, från cirka 14 000 till cirka 13 000. Under 2024 är huvudscenariot liksom tidigare att omkring 10 000 ukrainare söker skydd i Sverige.

EU har förlängt ukrainares möjlighet att få tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet till 4 mars 2025. Enligt massflyktsdirektivet kan skyddet gälla som längst i tre år och löper därmed ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande pågår, skriver Migrationsverket.

”Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut”, framhåller Annika Gottberg.

Även när det gäller arbetstillstånd har antalet sökande minskat hittills i år. Migrationsverket sänker prognosen för 2023 till cirka 49 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd, jämfört med drygt 65 000 under 2022.

I prognosen konstateras att budgetpropositionen för 2024 innehåller tillskott till Migrationsverket för reformer inom migrationsområdet, exempelvis ökade insatser för återvändande, fler förvarsplatser och inrättandet av återvändandecenter. Detta kommer enligt myndigheten att kräva ett omfattande förändringsarbete.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA