Bild: Björn Bjarnesjö

Sänkt prognos för nya asylsökande

MIGRATIONSVERKET2023-02-07

Migrationsverket sänker prognosen för det totala antalet asylsökande under 2023 och 2024. Enligt ett pressmeddelande bedömer myndigheten att en minskande andel av de asylsökande till Europa kommer att ta sig till Sverige. Migrationsverket varnar samtidigt för att minskande anslag till myndigheten kommer att innebära längre väntetider för sökande.

Enligt Migrationsverkets huvudscenario kommer cirka 15 000 personer från Ukraina att söka skydd i Sverige i år. Under 2022 sökte 50 600 personer från Ukraina skydd i Sverige. Det var i linje med huvudscenariot i myndighetens föregående prognos och i enlighet med det lägre scenariot i prognosen från april 2022. Samtidigt sänks prognosen för antalet övriga asylsökande för både 2023 och 2024.

Migrationsverket upprepar i prognosen att ett minskande anslag till myndigheten kommer att få stor påverkan på verksamheten redan under nästa år. Den föreslagna anslagsnivån för 2025 kommer att leda till att antalet avgjorda ärenden kommer att minska kraftigt och innebära längre väntetider för sökande. Det kommer också att leda till att kostnaderna för mottagning av asylsökande ökar med cirka en miljard kronor.

”Med tanke på det osäkra läget i omvärlden och kriget i Ukraina ser vi ett stort behov av att Migrationsverket har stabila förutsättningar de närmaste åren. Det är avgörande för att vi även i fortsättningen ska kunna ha en hög förmåga att hantera förändringar och fortsätta arbetet med att minska väntetiderna”, understryker myndighetens planeringsdirektör Annika Gottberg i pressmeddelandet.

Migrationsverket påpekar också att det finns stor osäkerhet om hur anfallskriget mot Ukraina kommer att utvecklas.

”En ytterligare eskalering kan inte uteslutas och skulle kunna leda till att antalet personer som söker skydd återigen ökar kraftigt. Vi har därför kvar det högre scenariot på upp till 100 000 skyddssökande från Ukraina i år”, betonar Annika Gottberg.

Antalet asylsökande totalt i Europa var enligt pressmeddelandet förra året det högsta sedan 2016. Också Sverige tog emot fler asylsökande förra året jämfört med under pandemiåren, men siffrorna var lägre än under 2018 och 2019. Var tredje asylsökande hade nyligen rest in i landet, övriga var sökande som befunnit sig här en längre tid, exempelvis personer som haft ett avslagsbeslut som preskriberats.

”Under de senaste åren har vi sett att en allt lägre andel av de asylsökande i Europa söker sig till Sverige. Vi justerar därför ner prognoserna för 2023 och framåt”, konstaterar Annika Gottberg.

Jämfört med bedömningen i föregående prognos innebär den nya en minskning med 2 000 asylsökande i år, och en minskning med 3 000 asylsökande nästa år.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA