Nej till alternativ

FÖRHANDLINGSRÅD2003-12-17

Nästa avtal för statliga myndigheter ska inte innehålla en alternativ förhandlingsmodell, där den enskilde medlemmen löneförhandlar direkt med sin chef. Den försöksballong som förbundsstyrelsen släppte upp på förhandlingsrådet punkterades i en lång och intensiv debatt.

Saco slöt i våras ett ”nollavtal” där lönen i stället skulle sättas efter enskilda samtal med chefen – på arbetsgivarens initiativ.

Även inom ST förekommer olika lokala modeller för individuella löneförhandlingar, bland annat inom skattemyndigheterna och skogsvården. Men det finns ingen reglering i det centrala avtalet om hur sådana förhandlingar ska gå till.

– Eftersom individuella förhandlingar redan finns och vi inte vill ha Sacomodellen, vore det bra att skriva in vår modell i det centrala avtalet, tyckte Anna-Greta Johansson från förbundsstyrelsen.

Förslaget var att lönesättningssamtal skulle kunna användas om de lokala parterna var överens om det och om parterna först kommit överens om lönebild/lönestruktur och lönekriterier.

Efter samtalen mellan anställd och chef lämnas förslag till lokala facket, som slutligen fastställer lönerna i lokala kollektivavtal. Om parterna inte kan enas återgår man till traditionella kollektiva förhandlingar.

Men förhandlingsrådets delegater var skeptiska.

– Det är ett steg på vägen bort från facklig sammanhållning, sa Bent Nielsen, ST-AMS.

– Styrkeförhållandena är inte sådana att vi är jämbördiga parter, menade Peter Bylund från forskningsrådet Formas. Några klarar förhandlingar bra, andra blir lämnade efter. Och meningen med föreningen är att vi för fram våra krav och löser problem på arbetsplatserna tillsammans.

Lars Hedin från SMHI ställde sig frågande till varför Arbetsgivarverket vill ha individuella förhandlingar.

– Jag tror inte att myndigheterna är så intresserade. Arbetsgivarna har redan ett stort inflytande, och om förslaget fullföljs minskar myndigheternas möjligheter att satsa på vissa grupper.

Kristina Johansson, ST-Patent, framhöll att förhandlingar i dag inte sker med enhetschefer utan på avdelningsnivå.

– Vi har många nya unga enhetschefer, och det är tveksamt om de skulle klara detta.

Flera debattörer ansåg att frågan var för tidigt väckt, med tanke på att det nuvarande avtalets skrivningar om lönesamtal och överenskommelser om lönebild och lönekriterier ännu inte genomförts på många håll.

– Medarbetarsamtal och lönesamtal fungerar bristfälligt, noterade Ing-Marie Nilsson, förbundsstyrelseledamot från Umeå universitet. Om vi i framtiden får bättre förutsättningar är inte jag rädd för en alternativ förhandlingsmodell.

Anna-Greta Johansson varnade dock för att stoppa frågan i byrålådan.

– Jag tror att våra medlemmar har kompetens för att föra sådana samtal. Det försvagar inte heller facket, men vi får en ändrad roll. Vi ska komma överens om lönebild, kriterier och önskad lönestruktur. Och med den här modellen kommer missnöje med lönen att riktas mot chefen, inte facket.

Hon fick medhåll av representanter från CSN, kriminalvården och Luftfartsverket samt ST-Skatt, som redan har sektioner som tillämpar individuella förhandlingar. Evert Sunesson från ST-Skog, en avdelning där vissa enheter också tillämpar enskilda lönesättningssamtal, var däremot tveksam.

– Lönesättningssamtal ska inte regleras i centrala avtal. Vi är på väg att ta ett väldigt stort steg, medan vi i ST-Skog bara har lyft ena foten.

Ändå var hans egna erfarenheter av modellen positiva.

– Lönesamtalen har fungerat mycket bättre än tidigare tack vare att det varit ett ”skarpt läge”. Men systemet kräver att man har mycket kvalificerade chefer som begriper att hantera det.

Mötets slutsats blev att förbundsstyrelsen ska utvärdera vad som hänt på olika avtalsområden, analysera konsekvenserna, stimulera debatt och utarbeta stöd och verktyg åt medlemmarna för att därefter återkomma med förslag.

Fakta

Det nuvarande ettåriga avtalet löper ut den 1 april nästa år.
I de riktlinjer för ett nytt avtal som förhandlingsrådet slog fast sägs bland annat att löneutvecklingen i staten ska vara likvärdig med industrin, att möjligheterna till löneutveckling ska vara lika för kvinnor och män och att kopplingen mellan lönebilden och den nya jämställdhetslagens krav ska göras tydliga. Sjukersättningen på tio procent enligt avtal ska gälla hela sjukskrivningsperioden, oavsett längd, och anställda inom Affärsverksavtalets (AVA) område ska inte behöva arbeta övertid mer än 150 timmar om året.

ST kräver också att de lokala parterna ska komma överens om hur arbetet med lönebild, arbetsmiljö, kompetensutveckling och samverkan ska gå till. Överenskommelserna ska ligga på bordet innan ett nytt centralt avtal sluts.

Förhandlingar pågår också om ett nytt pensionsavtal. STs utgångspunkter är bland annat att inkomster under 7,5 basbelopp ska fonderas, att den anställde får välja förvaltare och att man själv ska kunna välja tidpunkt för hel eller deltida pension.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Löner ST
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA