Sedan Polisens nya organisation infördes 2015 har sammanlagt 4 137 tillsvidareanställda civilanställda slutat på myndigheten. Siffrorna gäller andelen tillsvidareanställda som avslutat sin anställning.
Bild: Linus Hellerstedt
Sedan Polisens nya organisation infördes 2015 har sammanlagt 4 137 tillsvidareanställda civilanställda slutat på myndigheten. Siffrorna gäller andelen tillsvidareanställda som avslutat sin anställning.

Över 4 000 civilanställda har slutat sedan omorganisationen

POLISEN2020-06-30

Sedan Polisens omorganisation 2015 har 4 137 fast anställda civilanställda slutat. Andelen civilanställda som slutat är därmed dubbelt så stor som andelen poliser. ”När det blir de här stordriftslösningarna märks en större personalomsättning”, säger STs avdelningsordförande Pär Renberg till Publikt.

Längst ned i texten finns grafik som visar andelen civilanställda inom Polisen som slutat mellan 2017 och 2019 uppdelat per region.

Rörligheten bland civilanställda är hög inom till exempel Polisens regionledningscentraler, RLC, Polisens kontaktcenter, PKC, och vid den nationella telefonväxeln, NTV, enligt Pär Renberg, ordförande för ST inom Polisen.

– De har kontorslandskap med verksamhet dygnet runt, och det är oftast pressat arbetsbelastningsmässigt och en sådär arbetsmiljö. Effekten av det blir att man ofta inte blir långvarig, säger han till Publikt.

Pär Renberg ser att arbetsgivarens inriktning mot att inrätta allt fler större kontorslandskap är en bidragande orsak till att personal inte vill arbeta kvar.

– Förr var man kvar längre, men nu när det blir de här stordriftslösningarna märks en större personalomsättning, vad vi kan se. På kontaktcenter, PKC, leder man dessutom också sjukfrånvaron i landet, säger han.

För tre år sedan skrev Publikt om hur nära var tionde tillsvidareanställd bland den civila personalen slutat under 2016. Nya siffror för de tre följande åren, som Publikt har tagit fram via arbetsgivaren, visar att andelen som slutar har gått ned något jämfört med toppnoteringen 2017. Då slutade över 10 procent av de civilanställda. Nu är man nere på 7,6 procent, vilket är ungefär i nivå med 2015.

Sammanlagt har 4 137 tillsvidareanställda civilanställda slutat under de fem senaste åren. Vid utgången av 2019 fanns det 10 898 civilanställda inom myndigheten.

För dem som stannar kvar leder personalrörligheten till ökad arbetsbelastning, osäkerhet och otrygghet, menar Pär Renberg.

– När det hela tiden fylls på med nytt folk så störs gruppdynamiken eftersom det inte hinner sätta sig riktigt. Helt klart finns risk att det leder till arbetsmiljöproblem, säger han.

Tomas Rosenberg, HR-chef på Polisen, bekräftar att det är en högre omsättning bland personal på RLC och PKC jämfört med i andra delar av myndigheten. Att den fysiska arbetsmiljön skulle ligga bakom det, tonar han dock ned.

– Det har inte lyfts till mig. Jag ser det mer som att detta handlar om instegsjobb till att bli polis, utredare eller gå vidare till andra typer av jobb inom Polisen, säger han.

Att exempelvis regionledningscentralerna är byggda i större kontorslandskap beror på karaktären på det arbete som utförs. Det krävs att personalen kan samverka med varandra på ett direkt sätt, ofta i plötsligt uppkomna situationer, menar Tomas Rosenberg.

Han håller med om att arbetsbelastningen kan vara hög för personalen på RLC.

– Den typen av arbetsuppgifter är såklart inte passande för alla, och det är också därför som vi har omfattande tester när vi anställer personal.

Av de runt 31 000 tillsvidareanställda inom Polisen är ungefär två tredjedelar poliser. Under perioden 2015 till 2019 var det mellan 4,1 och 4,7 procent av dem som årligen lämnade myndigheten.

Att andelen poliser som slutar är ungefär hälften så stor beror på att arbetsmarknaden utanför myndigheten är betydligt bredare för civilanställda, menar Tomas Rosenberg.

– För poliser finns det en stor arbetsmarknad inom Polisen, men en ganska så begränsad utanför. Därför är det svårt att göra en jämförelse, säger han.

Hur ska ni få den civilanställda personalen att stanna inom Polisen?

– Det myntet har två sidor. Om jag tittar själviskt som chef vill jag såklart behålla duktiga och kompetenta medarbetare som är inkörda på arbetet, för det tar tid att utbilda nya. I ett större perspektiv är det positivt om de som varit hos oss och fått utbildning går vidare till annan samhällsnyttig verksamhet, säger Tomas Rosenberg.

Både arbetsgivaren och facket lyfter fram att parterna har ett gemensamt pågående arbete för att göra Polisen mer attraktiv som arbetsplats.

Så stor andel civilanställda har slutat i regionerna

Andel civilanställda som slutat mellan 2017 och 2019 uppdelat per region. Klicka på pilen i vänstra hörnet av grafiken för att visa skillnaden mellan 2017, 2018 och 2019:

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Nisse (ej verifierad) sön, 02/28/2021 - 00:19
Hög arbetsbelastning, kontorslandskap ... Ja, visst, men ta gärna upp det faktum att löneläget inom åtminstone RLC är minst sagt visset. Den låga lönen är näst intill en skymf mot de operatörer som har ett LIVSVIKTIGT arbete. Kontorslandskap och hög arbetsbelastning kanske inte passar alla, men en risig lön gör inte situationen bättre för någon.
Vidare är det galet att en civilanställd med universitetsexamen inom ett för jobbet passande ämne och flera års erfarenhet i rollen har samma lön som en nyanställd med kortare utbildning
"Både arbetsgivaren och facket lyfter fram att parterna har ett gemensamt pågående arbete för att göra Polisen mer attraktiv som arbetsplats", står det i artikeln. Låter bra, men det har det talats om länge nu. Vad har det arbetet resulterat i hittills? Mitt råd om myndigheten ska göras mer attraktiv som arbetsgivare: jobba mer effektivt med den frågan, se era medarbetare och uppmuntra engagemang och kunskap!

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA