Pär Renberg, STs avdelningsordförande inom Polisen, är kritisk till Polisförbundets kampanj.
Bild: Casper Hedberg
Pär Renberg, STs avdelningsordförande inom Polisen, är kritisk till Polisförbundets kampanj.

ST-kritik mot kampanj från Polisförbundet

POLISEN2022-08-25
Polisförbundet har under sommaren startat en kampanj mot vad man kallar ”bluewashing”. Med det menas att civil personal i Polisen sätts på polisiära arbetsuppgifter som de inte har utbildning och befogenhet för. STs avdelningsordförande Pär Renberg är kritisk och oroad över tonläget.

Polisförbundet har gjort en särskild kampanjsajt, med titeln Bluewashing. Den visar en video där ett fat med staplade kakor blir översköljt av blå färg och sedan rasar. Därefter presenteras kampanjens slogan: ”Bluewashing är inte lösningen på polisbristen.”

Enligt Polisförbundet är problemet att de senaste årens nyrekryteringar till Polisen till stor del består av civila tjänstemän och att bara 36 procent av de nyanställda är poliser. I kampanjen hävdas att civilanställda får utföra uppgifter som de inte har kompetens eller utrustning för.

Polisyrket och ”de polisunika kompetenserna” måste också värderas högre, anser Polisförbundet. De tre konkreta krav som framförs i Bluewashing är att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning, att en yrkeslegitimation införs för poliser och att gamla titlar som tidigare särskilde poliser från andra anställda, såsom kriminalinspektör, återinförs.

Enligt Polisförbundet väljer arbetsgivaren att rekrytera icke-poliser till polisiära uppgifter i stället för att göra polisyrket mer attraktivt.

STs avdelningsordförande Pär Renberg har starka invändningar mot kampanjen och talar om ”knivhugg riktade mot civila anställda”.

– Polisförbundet säger att det är riktat till arbetsgivaren, men retoriken talar ett annat språk.

Han säger att många medlemmar reagerat, liksom de andra fackliga organisationerna på myndigheten, Saco-S och Seko.

– Det vi får till oss från medlemmar är att de tycker att de betraktas som andra klassens tjänstemän, säger han.

Ett Instagramkonto som Polisförbundet sponsrat citerar flera anonyma medlemmar i Polisförbundet. En klagar över att bara civilanställda får gå på utbildningar, en annan anser att civilanställda gynnas lönemässigt.

Pär Renberg säger att relationen mellan de två personalkategorierna inom Polisen är unik och svår att förklara för utomstående.

– Detta förekommer ju inte på någon annan myndighet.

Han konstaterar att frågan om olika yrkesgruppers befogenheter har varit omdiskuterad ända sedan riksdagen började ändra lagstiftningen och successivt utvidgade de civilanställdas mandat och arbetsuppgifter. Numera får civila brottsutredare självständigt genomföra alla led i brottsutredningar, och även vara förundersökningsledare.

Polisförbundet har varit emot den förändringen.  

– De känner sig nog lite stressade och pressade, tror Pär Renberg. Det har ju visat sig att civila utredare gör ett bra jobb.

Polisförbundets kommunikationschef Jenny Engdahl Westbratt framhåller att kampanjen görs efter lång tid av frustration och oro för arbetsmiljön bland medlemmarna.

– Problemet med otydliga roller för poliser och civila har varit en känslig fråga, som har sopats under mattan. Vi valde därför att lyfta den i en kampanj.

Hon säger att hon förstår att budskapet väcker upprörda känslor.

– Det är klart att vi vill vara en konstruktiv part, men det har inte varit möjligt i den här frågan. Vi förstår att kampanjen kan skapa motsättningar nu, men på sikt, om man löser problemet, får vi förhoppningsvis en bättre arbetsmiljö och större arbetsglädje för både poliser och civila.

Polisförbundet har dock valt att ta bort några bilder med medlemmars citat från kampanjen, berättar Jenny Engdahl Westbratt.

Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud utsett av Polisförbundet, anser att det behövs ett klargörande av vad civila får och inte får göra.

– I yttre tjänst finns faran hela tiden. Ändå går det fel, vi blir skadade eller ännu värre. Därför är det konstigt om man inte sätter begränsningar för vad de som inte har polisiär utbildning och utrustning får göra.

Inför operativa uppdrag, exempelvis vid husrannsakningar och dörrknackningar, ska det göras riskbedömningar. Men där finns stora brister, menar Patrik Danielsson. Den kritiken har även Arbetsmiljöverket framfört, påpekar han.

Lena Amorøe tillhör Saco-S och är nationellt huvudskyddsombud utsett av Seko, Saco-S och ST. Hon upplever också brister i riskbedömningarna, men drar en annan slutsats.

– Man måste se till helheten. Det kan ju även vara riskabelt att åka ut med en oerfaren poliskollega.

Hon anser att det vore fel väg att gå att sätta upp strikta nationella riktlinjer för civilanställdas arbetsuppgifter. Däremot behöver förutsättningarna bli bättre, menar hon.

– I dag saknas det en adekvat utbildning för hot och våld för civila som börjar på myndigheten. Det är ytterst anmärkningsvärt, men vi jobbar på det ihop med arbetsgivaren. Vi behöver också nischade utbildningar, beroende på arbetsuppgift. Och det finns ett behov av till exempel bättre förhörsrum för att minska riskerna.

Ett annat problem hon ser är att många polisutbildade arbetar med helt andra saker, såsom lokalförsörjning.

– Var sjätte polis arbetar med stöd och service. Man behöver se över arbetsmiljön och hållbarheten, så att poliser både vill och kan vara kvar i operativt arbete

Hon beklagar Polisförbundets kampanj och tycker att den ”har piskat i gång en väldigt tråkig stämning”.

– Många har tagit extremt illa vid sig. Det finns till och med civila medarbetare som har sagt att ”det här var droppen” och har sagt upp sig, säger Lena Amorøe.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.