Det finns en utbredd tystnadskultur inom Polisen, uppger Kalla Fakta i TV4.
Bild: Mostphotos
Det finns en utbredd tystnadskultur inom Polisen, uppger Kalla Fakta i TV4.

Polisen anklagas för tystnadskultur

POLISEN2021-02-12
Flera kvinnor vittnar i medier om hur de har blivit trakasserade och utfrysta av chefer och kolleger efter att ha anmält sexuella trakasserier inom Polisen. De menar att det finns en utbredd tystnadskultur inom myndigheten. ”Jag trodde nog att det hade blivit bättre”, säger Johan Gertz, förtroendevald i ST inom Polisen, till Publikt.

En kvinna berättar i TV4s program Kalla Fakta om hur hon som civilanställd inom Polisen utsattes för sexuella trakasserier av en manlig kollega. Mannen ska bland annat ha skickat sms till hennes privata telefon och vid ett annat tillfälle ska han ha frågat om hon ville flytta hem till honom och bada badkar.

När kvinnan berättade för sin chef om mannens beteende blev situationen värre, säger hon till Kalla Fakta. Hon beskriver en tystnadskultur inom Polisen och hur hon blev utfryst av chefer och kolleger samt utsatt för repressalier på arbetsplatsen.

Kvinnan arbetar inte kvar inom Polisen.

STs sektionsordförande inom Polisens nationella avdelningar i Stockholm, Johan Gertz, företrädde kvinnan som då var medlem i ST. Enligt honom är tystnadskultur något som det har pratats om länge inom myndigheten.

– Det snacket har funnits sedan evigheter och jag trodde nog att det hade blivit bättre. Jag hoppas och tror att de fall som tas upp ändå är en minoritet, säger han till Publikt.

Han vill inte kommentera det enskilda fallet med mer än att hela bilden av vad som har hänt inte har kommit fram i medierapporteringen. Däremot understryker han att det är bra att ämnet tas upp.

– Myndigheten måste fortsätta att hålla i tänket efter metoo, säger Johan Gertz.

"Myndigheten måste fortsätta att hålla i tänket efter metoo."
Johan Gertz, STs sektionsordförande inom Polisens Nationella avdelningar.

I Kalla Fakta berättar även en annan kvinna om hur hon blev utfryst på arbetsplatsen efter att i ett inlägg på sociala medier ha reagerat på att några kvinnliga anställda uppträtt i korta kjolar och urringade uniformer på en julfest. Enligt programmet skrevs bland annat två orosanmälningar gällande kvinnans tonårsbarn och man satte spaning på hennes bostad, något som hon uppfattade som repressalier för inlägget. 

Det bekräftas av Polisförbundets huvudskyddsombud i Gävleborg, Fredrik Hagelin. Han beskriver de åtgärder som vidtogs av Polisen i samband med orosanmälningarna som ”offensiva och unika”.

”Det är ingenting som jag har sett under mina plus femton år som polis”, säger han till Kalla Fakta.

Kvinnan blev i samband med händelsen sjukskriven och har numera slutat sin tjänst inom Polisen.

I ett mejl till Publikt betonar Polisens HR-chef, Tomas Rosenberg, att sexuella trakasserier och kränkningar inte ska förekomma inom Polisen.

”Alla polisanställda ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Om en situation ändå uppstår är det viktigt att den som tar mod till sig och lyfter frågan eller gör en anmälan också uppfattar att myndigheten och dess chefer tar detta på allvar”, skriver han i mejlet.

Anders Gabrielsson, likabehandlingsansvarig för ST inom Polisen, känner igen beskrivningen av att det skulle finnas en tystnadskultur inom myndigheten.

– Ja, det skulle jag säga. Mina fackliga kolleger har berättat om ärenden där medarbetare har gått till chefen efter att ha blivit utsatta för något, men att chefen sedan inte vill ta i det, säger han till Publikt.

"Mina fackliga kolleger har berättat om ärenden där medarbetare har gått till chefen efter att ha blivit utsatta för något, men att chefen sedan inte vill ta i det."
Anders Gabrielsson, likabehandlingsansvarig för ST inom Polisen.

Enligt honom handlar det om fler än enstaka fall, även om det inte går att säga exakt hur utbredd denna tystnadskultur är. STs avdelning inom Polisen har nu beslutat att gå ut med en enkätundersökning till medlemmarna för att försöka ta reda på det, säger Anders Gabrielsson.

Hur kommer det sig att den här tystnadskulturen som beskrivs finns just inom Polisen?

– Det är svårt att uttala sig om, men det är dels en hierarkisk organisation som längre bak i tiden har varit extremt mansdominerad, och det har utan tvekan funnits en machokultur.

Han bedömer att mansdominansen och machokulturen har minskat under de 15 år som han har jobbat i myndigheten, men att det också finns problem i chefskulturen.

– På ytan är det väldigt bra, men sedan ska det slå igenom hela vägen nedåt och så är det inte alltid, säger Anders Gabrielsson.

HR-chefen Tomas Rosenberg skriver i mejlet till Publikt att det inte heller är acceptabelt att anställda upplever att en anmälan om om missförhållanden på arbetsplatsen tystas ned.

Han påpekar också att myndigheten under 2018 gjorde en intern granskning som visar på att det finns tystnadskulturer i organisationen.

Efter det har det tagits fram en åtgärdsplan, enligt honom.

”Ett antal av de insatser som vi arbetar med och fortsätter utveckla, handlar om att rusta våra chefer för att kunna agera på ett korrekt och rättssäkert sätt när denna typ av händelser uppstår”, skriver Tomas Rosenberg.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.