Polisförbundet förlorade i Arbetsdomstolen

POLISEN2018-04-25
Arbetsdomstolen kan inte tvinga Polisen att anställa en person som fått rätt till en tjänst efter att ha överklagat till Statens överklagandenämnd. Det slår en ny dom fast. ”Systemet behöver ses över. Det är högst otillfredsställande hur det fungerar i dag”, säger STs jurist Veera Littmarck.

I staten har man möjlighet att överklaga en tjänstetillsättning som man anser är felaktig. Överklagandet prövas av Statens överklagandenämnd.

När Polisen omorganiserade myndigheten 2015 sökte dåvarande kvinnliga insatschefen även det nya jobbet som chef för nationella insatsstyrkan. Men jobbet gick i stället till en annan.

Kvinnan överklagade dock tjänstetillsättningen. I februari 2016 skrev Statens överklagandenämnd i sitt beslut att hon hade rätt och skulle erbjudas anställningen.

Men trots det har hon nekats tjänsten och eftersom parterna inte kunnat enas stämde Polisförbundet staten som representerats av Polismyndigheten.

Polisförbundet yrkade i första hand på att underlåtenheten att ge kvinnan tjänsten var att se som ett avskedande. I andra hand att Polismyndigheten skulle erbjuda kvinnan tjänsten. 

Men Polisförbundet förlorade. Arbetsdomstolen skriver att det är ”ostridigt” att kvinnan inte fick något anställningserbjudande från Polismyndigheten efter Statens överklagnadenämnds beslut. Därför har det inte uppkommit något nytt anställningsförhållande än det kvinnan redan hade som poliskommissarie och fortfarande har kvar.

När det gäller yrkandet om att erbjuda kvinnan tjänsten är Arbetsdomstolens samlade bedömning att rätten inte kan förelägga staten att följa överklagandenämndens beslut. I stället konstaterar Arbetsdomstolen att överklagandeinstitutet förutsätter att anställningsmyndigheten lojalt följer Statens överklagandenämnds beslut. 

Dessutom saknas det stöd i lagen för att döma ut vite, skriver Arbetsdomstolen, något som Polisförbundet tagit upp i sitt yrkande.

Veera Littmarck är inte förvånad över att Polisförbundet förlorade i sitt första yrkande. Hon var också skeptisk till vitesyrkandet.

– Hela systemet bygger ju på att myndigheterna inte sätter sig över överklagandenämndens beslut och så som det fungerar nu är en högst otillfredsställande situation. Det här är inte bra.

Hon menar att den här domen och även en tidigare AD-dom - som innebär att den som fått ett jobb har rätt till anställning, även om tjänstetillsättningen överklagas och den överklagade får rätt - visar att lagstiftningen inte är helt genomtänkt.

–  Det behöver ses över hur systemet fungerar och ska fungera. I dag fungerar inte skyddet för offentliganställda som det ska, säger Veera Littmarck.  

Veera Littmarck, förbundsjurist ST.
Bild: Casper Hedberg
Veera Littmarck, förbundsjurist ST.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.