Rättsväsendets prognoser bristfälliga

RÄTTSVÄSENDET2019-03-18
De prognoser rättsväsendets myndigheter levererar till regeringen är så dåliga att de knappt går att använda för planeringen. Det anser Statskontoret efter en granskning.

På uppdrag av regeringen har Statskontoret analyserat Polismyndighetens, Åklagarmyndighetens, Domstolsverkets och Kriminalvårdens arbete med att ta fram prognoser för verksamhetsvolymer i rättskedjan. Prognoserna har tagits fram sedan 2008 åt regeringen och myndigheterna har stöd av Brottsförebyggande rådet i framtagandet.

Statskontorets övergripande slutsats är att prognosarbetet inte är ändamålsenligt. Analysen visar att nyttan av arbetet är begränsad, även om det har resulterat i en bättre och mer samlad bild över volymerna och flödet i rättskedjan.

Enligt Statskontoret har varken Polismyndigheten eller den enhet på Justitiedepartementet som arbetar med styrningen av Polismyndigheten någon nytta av prognoserna. Åklagarmyndigheten använder sig bara i begränsad utsträckning av prognoserna. Det gäller även den enhet på Justitiedepartementet som arbetar med styrningen av Åklagarmyndigheten, konstaterar Statskontoret. Domstolsverket och Kriminalvården, som ligger senare i rättskedjan, har större nytta av prognoserna.

Statskontorets bedömning är att regeringen behöver underlag för att veta om, när och var olika satsningar ger effekter i senare led i rättskedjan. Väl utformade prognoser kan även vara ett stöd för de enskilda myndigheterna. Därför föreslår Statskontoret att regeringen förändrar och utvecklar uppdraget till myndigheterna så att nyttan med prognoserna ökar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.