ST ser problem med fängelseplatser utomlands
Problemen med förslaget är många, anser ST i sitt remissvar till utredningen Hyra anstaltsplatser utomlands. Även själva utredningen väger för lätt, menar förbundsordförande Britta Lejon. ”Det som presenterats räcker inte till”.
I januari i år överlämnade regeringens utredare Mattias Wahlstedt sin promemoria gällande möjligheterna för Sverige att hyra anstaltsplatser utomlands.
Bakgrunden är den omvittnat pressade situationen för Kriminalvården, där platsbristen är skriande.
ST skriver i sitt remissvar att förbundet ser med oro på situationen. Samtidigt betonar förbundet att det finns flera åtgärder som borde gå före utländska anstaltsplatser för att lätta på trycket inom Kriminalvården. Som exempel anges intensivövervakning med elektronisk fotboja, att fler kan dömas till villkorlig påföljd och möjligheten att se över lagförslag som i dagsläget innebär att fler personer döms till kortare fängelsestraff.
– Det som presenterats räcker inte till. Den klarlägger inte konsekvenser och effekter tillräckligt väl för att vi ska vara färdiga att ta ett beslut om en så här stor förändring. Det kräver mycket mer, säger Britta Lejon, förbundsordförande för ST.
I remissvaret skriver ST att förslaget att hyra anstaltsplatser utomlands framstår som ”en av de sämre åtgärderna” för att lösa bemanningskrisen.
– Exemplen från andra länder inte särskilt positiva. Det är vare sig särskilt kostnadseffektivt eller möjligt att upprätthålla den kvalitet och standard på Kriminalvården som vi åtagit oss enligt regelverk och konventioner, säger Britta Lejon.
I utredningen framgår att överlåtelse av förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning kan bli aktuellt – något som kräver kvalificerad majoritet i riksdagen för att godkännas alternativt motsvarande förfarande för att stifta ny grundlag. Trots förslagets komplexitet har regeringen tillsatt en ensamutredare i stället för en där fler experter fått bidra, påpekar ST.
– Det är många frågor den inte svarar på, som hur den utländska anstalten ska leva upp till svensk värdegrunden. Man förväntas ha svensk, statlig personal där, något jag förstår inte är möjligt med tanke på de stora bekymren med bemanningen som redan finns i Kriminalvården, betonar Britta Lejon.
Hon ifrågasätter om Sverige skulle kunna leva upp till vad man åtagit sig.
– Vad får det för konsekvenser för de intagna, deras anhöriga, personalen och för den svenska förvaltningsmodellen? Det finns många frågor som inte är tillräckligt genomarbetade.
I remissvaret skriver ST även att staten riskerar att avsäga sig sitt ansvar för demokratiska grundprinciper om kriminalvården flyttas utomlands. Förbundet pekar på att det tidigare visat sig svårt att flytta anstaltsverksamhet utomlands, inte minst när det gäller rättssäkerheten och möjligheten till offentlig granskning av verksamheten.
ST anser också att utredningen misslyckas med att visa vilken påverkan utländska anstaltsplatser skulle kunna få på beläggningsproblematiken i Sverige, och hur kostnaderna kan komma att se ut. Inte heller vilka de förväntat omfattande arbetsrättsliga utmaningarna kan bli anser man sig få svar på.
”Det är av högsta vikt att arbetstagare som utför arbete på anstalt utomlands för Sveriges räkning inte bara har samma rättigheter och trygghet in sin anställning som de som arbetar i Sverige, utan även att det är tydligt och transparent vilka regler som faktiskt gäller samt vilket lands domstol en fråga kan komma att prövas i”, skriver ST i remissvaret.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
