Stora neddragningar inom Lantmäteriet
Lantmäteriet behöver skära ned med 160 personer inom verksamhetsområdet fastighetsbildning, bedömer myndighetens ledning. ”En chock att det är så många”, säger STs avdelningsordförande Jeanette Norman.
I ett pressmeddelande skriver myndigheten att lågkonjunkturen medfört att antalet ärenden inom fastighetsbildning minskat med 25 procent. Och eftersom den delen av verksamheten är avgiftsfinansierad innebär det lägre intäkter.
”Vi har hittills klarat oss genom att omfördela medarbetare till andra uppgifter. Men vi är nu i ett läge där dessa åtgärder tyvärr inte är tillräckliga, och vi måste förbereda för en minskning av personalstyrkan”, kommenterar Arwid Dahlberg, chef för verksamhetsområdet fastighetsbildning beskedet.
STs avdelningsordförande Jeanette Norman säger att både fack och medarbetare varit införstådda med situationen.
– Ärendeinflödet har minskat ända sedan kriget i Ukraina började 2022. Vi påverkas också av minskat bostadsbyggande, tullar och lågkonjunktur. Medarbetare har ställt frågor till oss, de ser att ärendekön minskat och har varit oroliga.
Redan förra året fanns en överkapacitet. Men då fanns andra arbetsuppgifter att utföra, bland annat manuellt arbete med utlämnande av allmänna handlingar efter att en säkerhetsmiss avslöjats.
– Men nu är vi vid en brytpunkt där även ärendemängden inom granskningen har minskat, och då blir det kännbart, säger Jeanette Norman. Det är beklagligt och olyckligt att våra medlemmar drabbas av detta.
Hon är därför inte överraskad av beskedet om en neddragning. Däremot är omfattningen oväntad. Fastighetsbildningen har i dag omkring 950 anställda, och om 160 tjänster försvinner är det en nedskärning med 18 procent.
– Vi var inte beredda på att det skulle vara så många tjänster. Det var en liten chock för oss.
Nedskärningar inom fastighetsbildningen kan också få följdverkningar inom andra delar av verksamheten, påpekar hon, eftersom fastighetsbildningen till exempel är med och bidrar till overhead-kostnader.
ST-avdelningen hade på torsdagsmorgonen ett digitalt medlemsmöte med flera hundra deltagande.
– Det är mycket oro. Man undrar om man själv blir drabbad och hur lång uppsägningstid man har.
Än så länge finns dock inga svar på den typen av frågor. Beskedet hittills gäller beräknad övertalighet. Närmast väntar en partsgemensam riskanalys, beslut av generaldirektören och därefter förhandlingar om möjliga omplaceringar. Först därefter sker en indelning i kretsar och skarpa förhandlingar om uppsägningar.
– Det är lätt att tankarna springer i väg och att det känns som att man redan är uppsagd, men detta kommer att ta tid, säger Jeanette Norman. Man behöver ta det steg för steg. Det finns ingen tidsplan än, och vi vet inte hur många som slutligen blir berörda.
Verksamhetsområdeschefen Arwid Dahlberg säger till Publikt att han förstår att beskedet tas emot med förvåning och oro.
– Vi vill vara öppna och transparenta, och göra allt för att genomföra processen så snabbt och så bra som möjligt. Nästa steg är omställning och utredning av omplaceringsmöjligheter. Men med tanke på storleken på övertaligheten kan vi inte utesluta att vissa kommer att få sluta på Lantmäteriet.
Han utesluter inte heller att kontor kan behöva stängas. Myndigheten har i dag 50 kontor, varav 49 med fastighetsbildning.
– Det är inget vi har i vår plan i dag, men jag kan inte utesluta stängningar.
Hade ni kunnat göra något annorlunda, för att slippa stora nedskärningar?
– Historiskt sett har vi haft stor efterfrågan och svårt att försörja med lantmätarkompetens. Så vi valde medvetet att behålla personal när lågkonjunkturen kom. Men lågkonjunkturen bet sig fast på ett sätt som ingen kunde förutse, och nu när vi ser att inflödet 2026 blir lägre än vi räknat med måste vi agera, säger Arwid Dahlberg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
