Stora regionala skillnader för högskolan

HÖGSKOLAN2019-10-04

De stora regionala skillnaderna när det gäller högskolestudier består. Skillnaderna är stora mellan län och mellan kommuner. I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolan, enligt UKÄ.

Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, minskar andelen ungdomar som går direkt från gymnasieskolan till högskoleutbildning. Samtidigt är det en större andel som går vidare till högskolan under åren tills de fyller 24 år. Andelen som hade påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder hade ökat till 44,6 procent år 2018. Det är den högsta nivån under den senaste tioårsperioden. Det är fler kvinnor än män som går vidare till högskolestudier.

”Analysen visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för om personer påbörjar högskolestudier, men att det finns stora skillnader mellan länen bland ungdomar med liknande social bakgrund. Det innebär att det är andra faktorer som är kopplade till regionen som också påverkar övergången i väldigt hög grad. Det kan vara geografiska faktorer som avståndet till en högskola liksom möjligheterna att hitta ett passande arbete efter en akademisk examen”, kommenterar utredaren Sofia Berlin Kolm vid UKÄ i ett pressmeddelande.

I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolestudier. Fenomenet som kallas social snedrekrytering till högskolan består. Men skillnaden är alltså stor också mellan länen. Enligt UKÄ spelar den sociala bakgrunden stor roll, men det finns också andra regionala faktorer som påverkar.

Bland 19-åringarna i Uppsala län gick 18,7 procent vidare till högskolestudier år 2018, medan motsvarande andel i Gotlands län var 4,8 procent. Av 24-åringarna i Stockholms län hade 50,8 procent gått vidare till högskolan fram till 2018, medan bara 34,8 procent av 24-åringarna i Jämtland gjort det.

Andelen som påbörjar högskolestudier senast vid 24-årsåldern har ökat från 44 procent 2017 till 44,6 procent 2018. Ökningen sedan förra året beror nästan uteslutande på en ökning av fler kvinnliga högskolestudenter. 53,1 procent av kvinnorna påbörjade högskolestudier senast vid 24 års ålder, jämfört med 36,5 procent bland männen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA