Studenter kritiserar enkla tentor

HÖGSKOLAN2005-12-14

Systemet för resurstilldelning till högskolorna måste ändras, tycker Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. Tentorna har blivit för lätta.

Hälften av de studentanknutna anslagen till högskolorna betalas ut som belöning för att studenter får ut sina poäng. Om kvalitén på undervisningen inte är tillräckligt hög får studenterna sämre kunskaper. Men högskolorna stimuleras att ändå godkänna studieresultaten – eftersom de annars förlorar pengar.

Antalet lärare per student har minskat 18 procent de senaste tio åren, påpekar SFS. Samtidigt har anslaget per student minskat.

”Mindre resurser och relativt sett färre lärare betyder mindre tid för lärarna att lägga på undervisning och examination.”

SFS har ringt runt till 20 studentkårer för att få en bild av om samma tendenser finns på alla högskolor. Fem av studentkårerna uppgav att det inte fanns några brister i kvaliteten i examinationen. Men 15 av dem känner igen problembeskrivningen.

Exempel på svagheter är

o kraven vid muntliga examinationer är mycket lågt ställda – alla blir godkända oavsett kvalitet

o inlämnad uppsats leder automatiskt till godkänt betyg

o allt fler tentor har svarsalternativ av typen 1, X eller 2 – motivet är att det tar mindre tid att rätta sådana skrivningar

o alla får godkänt eftersom läraren inte hunnit rätta skrivningarna

”Tre fjärdedelar av studentkårerna skriver under på att många examinationer blivit för lätta. När studenterna varnar för detta måste det tas på allvar”, skriver SFS.

Fakta Anslag till högskolorna

Universiteten och högskolorna får ett anslag för grundutbildningen.

Anslaget betalas ut per helårsstudent och per helårsprestation. Med helårsstudent menas det totala antalet studenter omräknat till antal heltidsstudenter, 40 veckors studier per år.

Helårsprestation är studenternas totala studieprestationer omräknat till antalet fullgjorda 40 veckors studier.

Anslagets belopp är olika stort beroende på inom vilket vetenskapsområde en student läser.

Riksdagen sätter också ett takbelopp som anger hur stort anslag ett universitet eller en högskola högst kan få.

En student som läser juridik på heltid är värd 17 212 kronor för att han/hon studerar och ytterligare 16 958 kronor genom att bli godkänd i sina kurser.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA