Sverige inte alltid bäst på öppenhet

INSYN2005-12-01

Svenska myndigheter får inte gömma sig bakom utländska myndigheters beslut om sekretess. Det framgår av en dom i Regeringsrätten.

Av:  Anders R Olsson

Tvisten gäller det amerikanska jätteföretaget Monsanto, som har begärt att få sälja genmodifierad majs och raps inom EU.

Sådana livsmedel måste enligt ett EU-direktiv från 2001 vara hälsotestade i laboratorium – där man matar råttor och andra smådjur med dem. Ansökningen prövas sedan på grundval av testresultaten.

Monsanto skickade sin ansökan till den holländska statens myndighet för hälso- och miljöfrågor, Bureau GGO. Företaget begärde att nästan alla testresultaten skulle hemlighållas, och fick en sådant löfte av den holländska myndigheten.

Bara den sammanfattande bedömningen skulle vara offentlig.

Materialet på ca 3 000 sidor sändes så småningom på remiss från Bureau GGO till statliga motsvarigheter i andra EU-länder. I Sverige hamnade det hos Jordbruksverket.

Greenpeace, som på flera sätt ifrågasätter Monsantos undersökningar, vände sig till verket för att med hjälp av den svenska offentlighetsprincipen få tillgång till testresultaten.

Jordbruksverket sade nej, med hänvisning till den svenska sekretesslagen. Själva metodiken vid testandet var en viktig företagshemlighet hos Monsanto, hävdade verket.

Greenpeace överklagade beslutet. Kammarrätten i Jönköping, sade också nej, men med en mer kontroversiell motivering.

Sverige är bundet av den holländska myndighetens överenskommelse med Monsanto om sekretess, ansåg domstolen.

Jordbruksverket skulle därför inte, på basis av svenska regler om offentlighet och sekretess ompröva den holländska myndighetens beslut.

Domstolen skrev bl a:

Att nationella bestämmelser regleras i nationens grundlag

saknar härvid betydelse, liksom huruvida de nationella

bestämmelserna är äldre eller nyare än gällande EG-rätt.”

Fel, säger nu Regeringsrätten. Svenska myndigheter ska tillämpa svensk sekretesslag och kan inte gömma sig bakom andra länders beslut eller lagstiftning.

Tvisten mellan Monsanto och Greenpeace handlar alltså om två grödor, majs och raps.

Regeringsrätten återvisar de delar av målet som handlar om raps till kammarrätten för ny prövning, då

denna aldrig gjorde någon prövning enligt svensk lag.

Men de delar som handlar om majs har dock tyska domstolar redan funnit offentliga enligt tysk lag, och miljöaktivister har sedan gjort dem allmänt tillgängliga via Internet.

Monsanto kan nu inte lida skada av att den delen av materialet lämnas ut av svenska myndigheter. Det är offentligt också här, konstaterar Regeringsrätten.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA