Tjuvtitt i datorn kan kosta jobbet

ARBETSRÄTT2014-02-12
Snällhet. Det kan vara en orsak till att anställda tjuvtittar i myndigheternas datasystem. Men det kan kosta dem jobbet. Av de fyra myndigheter som Publikt granskat har Försäkringskassan hårdast kontroll. Där förlorade tio personer jobbet i fjol.

»Mamma, kan du inte kolla om mina vab-pengar är på väg, så slipper jag ringa kundtjänsten?«

»Du som jobbar på kassan kan väl kolla om mina intyg kommit fram, jag hinner inte ringa från mitt jobb?«

Oskyldiga frågor släktingar emellan som kan få allvarliga följder om den anställde är hygglig och hjälper till. Det tar bara några sekunder att vara hjälpsam. Och det tar bara några sekunder för arbetsgivaren att avslöja den otillåtna dataslagningen.

Reglerna är enkla: En tjänsteman får bara göra sökningar i ärenden som hanteras i tjänsten och får inte handlägga eller ens titta i ärenden där jäv kan föreligga enligt förvaltnings­lagen.

Likväl bryter anställda mot reglerna. Och allt oftare avslöjas de. Arbetsgivaren kan göra efterkontroller där anhörigas personnummer körs mot den anställdes ärenden. Obönhörligt sorterar datorn snabbt fram det som kallas otillåtna slagningar.

Det normala är då att den anställde kallas till samtal med arbetsgivaren. Ärendet förs sedan i regel till personalansvarsnämnden, som bestämmer påföljd.

Publikt har granskat de fall av otillåten slagning som de senaste fem åren hamnat i personalansvarsnämnden hos fyra stora myndigheter som hanterar känsliga uppgifter: Skatteverket, Migrationsverket, Kriminalvården och Försäkringskassan.

I granskningen ingår bara ärenden där en anställd tittat på ärenden om anhöriga. Handläggning av anhörigas ärenden och felaktiga utbetalningar finns inte med i statistiken.

Sedan 2009 har 129 anställda ertappats i kontroller, varav 80 varit anställda på Försäkringskassan. Under 2013 hade Försäkringskassan 41 fall av otillåten dataslagning.

Varför dominerar Försäkringskassan och varför ökar siffrorna så snabbt?

– Vi har kraftigt ökat antalet kontroller, förklarar Försäkringskassans personaldirektör Lars-Åke Brattlund. 2011 gjorde vi 160 efterkontroller, i fjol över 2 000. Det positiva är att frekvensen av otillåtna åtgärder minskar när vårt nät blir mer finmaskigt. Vi har blivit tydligare och sänder starka signaler om vad som är förbjudet.

Men varför är det ändå så många som åker dit?

– De som jobbar hos oss har ett stort hjärta. De slår fram uppgifter för att en släkting bett dem. Jag förstår snäll­heten, men kan inte acceptera handlingen. Det är enormt viktigt att vi upprätthåller integriteten kring våra system och de pengar vi har att förvalta.

Kan det råda någon tvekan om vad som gäller?

– Nej, alla anställda går vår säkerhetsutbildning där reglerna görs klara. Sedan har vi gjort ett antal informationskampanjer så att samhället vet att vi inte använder information otillbörligt. Det är viktigt att vi har samhällets förtroende. Nu har vi tagit fram ett material till arbetsplatsträffar, men mest effektivt är när cheferna tar upp frågan.

Hur har de anställda reagerat på de ökade kontrollerna?

– Vi har inte mött någon negativ reaktion. Vi har en bra diskussion med facken om säkerheten, de har ingen annan uppfattning i sakfrågan. Däremot blir det ibland en diskussion om följderna.

STs ordförande på Försäkringskassan Siv Norlin är förvånad över att så många medlemmar ertappats med otillåtna slagningar trots att de vet att det inte är tillåtet:

– Försäkringskassan genomför systematiska efterkontroller och kör igenom kontor efter kontor. Då fångar man in många fall. De flesta gör det för att hjälpa sina anhöriga, trots att de vet att man inte får.

Hur förklarar de sig när ni pratar med dem?

– De skadar ingen, de har inte betalt ut några pengar, det går fortare att de kollar och kundcenter slipper sam­talen, är några vanliga ursäkter.

Vad kan ni från fackets sida göra för att minska antalet medlemmar som hamnar i personalansvarsnämnden?

– Vi kan prata mer om reglerna. Vi ska ta en diskussion på arbetsplats­träffarna om hur man bör agera i olika situationer utifrån det material vi samverkat med arbetsgivaren om.

Men när den anställde väl fastnat i kontrollen är det svårt för facket att agera. Påföljderna är varning, löne­avdrag eller uppsägning.

  • Vid ett fåtal slagningar brukar den anställde klara sig undan med varning.
  • Ett större antal slagningar brukar resultera i löneavdrag.
  • Är det riktigt många övertramp eller om särskilt känslig information, som läkar­journaler eller bankhandlingar, tagits fram kan det vara saklig grund för uppsägning.

– Vi kan diskutera med arbetsgivaren kring omständigheterna vid slagningarna och vad som rimligen är saklig grund för uppsägning eller avsked, säger Siv Norlin.

Ett fåtal fall hamnar hos förbundet centralt, som kan begära tvisteförhandling om uppsägningarna:

– Men det har såvitt jag vet inte hänt att någon fått tillbaka jobbet efter en tvisteförhandling, säger ombudsman Lennart Engquist. I bästa fall får vi en förlikning så att arbetsgivaren löser ut den anställde med ett antal månads­löner.

Lennart Engquist jobbade tidigare själv på Försäkringskassan och tror att det handlar om gamla vanor och attityder:

– Många av de som ertappas har varit anställda länge. Förr såg man mer mellan fingrarna och jag har själv varit med om att använda mitt eget eller and­ra anställdas personnummer vid utbildning. Men jag fattar inte att de riskerar sin anställning för så lite.

Just nu driver ST en av Försäkrings­kassans uppsägningar i Arbetsdom­stolen. Det gäller en kvinna som har ett stort antal träffar på tre anhörigas ärenden. Hon försvarar sig med att arbets­takten varit extremt hög och att hon inte upptäckt att systemet matade fram anhörigas ärenden i datorn.

Siv Norlin reserverade sig mot uppsägningen i personalansvarsnämnden:

– Hon har hållit en arbetstakt som är nära den dubbla mot snittet och fått upp ärendena automatiskt. Hon har inte medvetet handlagt anhörigas ärenden. Vi anser att det borde ha räckt med ett löneavdrag.

Ärendet avgörs i Arbetsdomstolen i maj.

– Det krävs speciella omständigheter för att ta en uppsägning till AD, säger STs förbundsjurist Veera Littmarck. Vi förlorade ett liknande mål för tre medlemmar 2006.

Hon tycker att arbetsgivaren borde begränsa de anställdas behörighet att slå i systemen:

– I dag har man behörighet att slå på saker man inte ska arbeta med. Det vore bättre med en spärr som i förväg begränsar möjligheten att slå på anhöriga.

Alla fall av otillåten dataslagning i Försäkringskassans personalansvarsnämnd 2013

  1. 1. Kvinna gör 71 slagningar på anhörigs sjukpeng samt läkarintyg. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  2. 2. Kvinna gör 129 slagningar på sig själv och åtta släktingar. Påföljd: uppsägning.
  3. 3. Kvinna gör 16 slagningar på anhöriga. Påföljd: varning.
  4. 4. Kvinna gör 11 slagningar på anhöriga. Påföljd: varning.
  5. 5. Kvinna gör 212 slagningar på anhöriga, bland annat läkarintyg, deklarationer och årsutdrag från bank. Påföljd: uppsägning.
  6. 6. Kvinna gör 5 slagningar på släktingar. Påföljd: varning.
  7. 7. Man gör 25 slagningar på släktingar. Påföljd: varning.
  8. 8. Kvinna gör 17 slagningar på en anhörig. Påföljd: varning.
  9. 9. Kvinna gör 171 slagningar på sin psykiskt sjuke make, för vilken hon har fullmakt, bland annat läkarintyg. Påföljd: uppsägning, fallet drivs av Jusek i Arbetsdomstolen, avgörs i vår.
  10. 10. Man gör 82 slagningar på anhöriga. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  11. 11. Kvinna gör 16 slagningar på en anhörig. Påföljd: varning.
  12. 12. Kvinna gör 39 slagningar på en anhörig. Påföljd:5 dagars löneavdrag.
  13. 13. Kvinna gör 479 slagningar på tre anhöriga. Påföljd: uppsägning, fallet drivs av ST i Arbetsdomstolen, avgörs i vår.
  14. 14. Kvinna gör 11 slagningar på sin syster. Påföljd: varning.
  15. 15. Man gör 9 slagningar på an hörig, säger upp sig själv. Påföljd: avskrivet.
  16. 16. Kvinna gör 13 slagningar på anhörig. Påföljd: varning.
  17. 17. Kvinna gör 24 slagningar på en anhörig och en kollega. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  18. 18. Kvinna gör 12 slagningar på en anhörig. Påföljd: varning.
  19. 19. Kvinna gör 31 slagningar på två anhöriga. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  20. 20. Kvinna gör 5 slagningar på en anhörig. Påföljd: varning.
  21. 21. Kvinna gör 24 slagningar på en anhörig. Påföljd: varning.
  22. 22. Kvinna gör 18 slagningar på en anhörig. Påföljd: varning.
  23. 23. Kvinna gör 10 slagningar på två anhöriga. Påföljd:varning.
  24. 24. Kvinna gör 17 slagningar på sig själv »för att justera skärmbild«. Påföljd: ingen. Närmsta chef informeras.
  25. 25. Man gör 28 slagningar på sig själv och en anhörig. Påföljd: varning.
  26. 26. Man gör 13 slagningar på anhörig »som inte talar så bra svenska«. Påföljd: varning.
  27. 27. Man gör 92 slagningar på sig själv och sex anhöriga. Påföljd: 10 dagars löneavdrag.
  28. 28. Kvinna gör 302 slagningar på sig själv och en anhörig, bland annat läkarintyg. Påföljd: uppsägning.
  29. 29. Kvinna gör 128 slagningar på sig själv och tre anhöriga. Påföljd: uppsägning.
  30. 30. Kvinna gör 45 slagningar på fyra anhöriga. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  31. 31. Kvinna gör 13 slagningar på sex anhöriga. Påföljd: varning.
  32. 32. Kvinna gör 14 slagningar på en anhörig. Påföljd: varning.
  33. 33. Kvinna gör 40 slagningar på fyra anhöriga, bland annat läkarintyg. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  34. 34. Kvinna gör 32 slagningar på två anhöriga. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  35. 35. Man gör 63 slagningar på fem anhöriga. Påföljd: 10 dagars löne­avdrag.
  36. 36. Kvinna gör 20 slagningar på tre anhöriga. Påföljd: 5 dagars löneavdrag.
  37. 37. Kvinna gör 16 slagningar på två anhöriga. Påföljd:varning.
  38. 38. Man gör 22 slagningar på sig själv och fyra anhöriga. Påföljd: varning.
  39. 39. Kvinna gör 177 slagningar på fyra anhöriga. Påföljd: uppsägning.
  40. 40. Kvinna gör 187 slagningar på sig själv, fyra anhöriga och två döttrar till en kollega. Påföljd: uppsägning.
  41. 41. Kvinna gör 139 slagningar på arton anhöriga. Dessutom misstänkt för bedrägeri. Säger upp sig själv. Påföljd: anmäld till åtal för bedrägeri och dataintrång.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsrätt
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.