Så bevarar du balansen

PÅ JOBBET: DIN MILJÖ2003-12-15
Är du rädd att gå in i väggen av stress och utbrändhet? Är jobbet ständigt närvarande och tiden en ständig bristvara? Känner du skuld och otillräcklighet? Prata med dina arbetskamrater om vad ni kan göra tillsammans. Men kom ihåg: snabblösningar saknas.
Av:  Ulla Kindenberg

Ge akt på ditt beteende!

  • Hoppade du över fikat idag?Blev det en kopp på stående fot? Eller en mugg från automaten? Som du dessutom glömde bort eftersom det plingade till i datorn. Du hade fått ett mail som det var lika bra att svara på direkt. Sedan ringde det och du svarade. Då måste du leta fram den där rapporten och så kom det mera e-post…
  • Blev lunchen en macka vid skrivbordet?
  • Hann du inte med allt du hade tänkt dig? Inte idag heller. Du måste ju rusa i vanlig tid för att hinna med plikterna därhemma. Sedan kände du dig olustig och småirriterad hela kvällen och när det blev sovdags vägrade sömnen att infinna sig. Tankarna på jobbet malde i en kretsgång.
  • Kan du bli stående vid kopiatorn och undra vad det är för papper du håller i och vad du ska göra med det? Eller du går till kylskåpet därhemma och väl framme har du glömt vad du skulle hämta. Enda sättet att komma på det är att gå tillbaka till utgångspunkten.
  • Känner du dig mest av allt irriterad när en arbetskamrat vill prata om hur hon har det? Tänker du ”jag orkar inte höra på hennes gnäll och förresten så är det inte bara hon som har det körigt”?
  • Jobbar du oregistrerad övertid och tar med dig jobbet hem, både bildlikt och bokstavligt?
  • Är du så trött när helgen kommer att du knappt orkar med familjen, än mindre vänner, umgänge och nöjen?
  • Har du svårt att koppla av?
  • Är det länge sedan arbetet kändes lustfyllt?
    Känner du igen dig är det hög tid att du gör något åt din arbetssituation. Svaren på frågorna kan vara varningssignaler om att arbetet är på väg att invadera hela livet. Balansen mellan arbete och fritid har luckrats upp så mycket att hälsan hotas. Du är i riskzonen – men om du reagerar i tid måste det inte sluta med sjukskrivning!
    Motåtgärder behövs på flera plan. En del måste du göra själv, annat tillsammans med arbetskamraterna. Din arbetsgivare har också ansvar.


Detta kan du göra själv:

Träna på att säga nej!

Våga säga nej! Vad händer annars om du tar på dig ännu mer när berget av arbetsuppgifter redan känns oöverstigligt? Ditt ”nej” kan vara det som behövs för att chefen ska inse att bemanningen är för liten, kraven för höga, arbetsuppgifterna för många och tiden för knapp. Att situationen kort sagt är orimlig.

Skär elefanten i skivor!

Är arbetsbördan så stor att du blir paralyserad vid blotta tanken? Andas djupt, sätt dig och gör en lista. Eftersom du inte kan göra allt på en gång, måste du bestämma vad som är viktigast och vad som kan vänta. Dela upp i så hanterbara delar som möjligt. Pricka av avklarade bitar allt eftersom!

Träna på att vara onåbar!

E-post kan stressa. Försök att inte kolla hela tiden. Pröva att ha ”postöppning” vid bestämda tider i stället! Det har du nytta av när du helt enkelt måste jobba ostört. Annars kan ett öppnat e-brev sätta igång en aktivitetskedja som förrycker hela dagen! Samma sak med telefonen. Det går att låta bli att svara eller att ha den avstängd och kolla den då och då i stället.

Lägg inte skulden på dig själv!

Vi har så lätt att skuldbelägga oss om vi inte hinner och orkar på jobbet. Vi kan ändra vårt eget beteende men lika viktigt är ofta att förändra arbetsorganisation, arbetsplatskultur och ledarskap. Våga fråga arbetskamraterna hur de upplever situationen. Ställ krav på åtgärder tillsammans.

Kolla balansen!

Organisationskonsulten Lena Nevander Friström brukar tala om vikten av balans mellan livets tre cirklar: arbetet, jaget och det sociala livet. Proportionerna mellan cirklarna skiftar under livets olika faser. Det behöver inte vara skadligt, men som vuxna med massor av plikter riskerar vi att få jagcirkeln reducerad intill obefintlighet medan arbets- och pliktcirkeln bara växer. Den obalansen är i längden förödande för hälsa, arbetsprestationer och sociala relationer.

Detta kan ni göra tillsammans

Prata om arbetsmiljön!

Sätt upp den gemensamma arbetsmiljön som en stående punkt som inte får hoppas över på personalmötena. Det kan vara svårt i början att få alla att säga något men det kommer att gå bättre och bättre om man envist fortsätter och alla får komma till tals.

Tror ni inte att det funkar hos er? Lönar det sig inte ens att försöka? Sitter tystnaden i väggarna? Hukar folk med sitt missnöje, sin stress och sin rädsla att vara ensamma om att inte hänga med? Finns det ett outtalat förbud mot att prata om hur ni faktiskt har det?

Då behövs hjälp utifrån! Kontakta skyddsombud, företagshälsovård eller Arbetsmiljöinspektionen. Gör problemen synliga tillsammans!

Undersök arbetsmiljön

Kräv att ledningen följer Arbetsmiljölagen och gör internkontroll. Då går man regelbundet igenom hela arbetsmiljön och det handlar både om arbetsorganisation och om fysisk arbetsmiljö. Kräv att brister åtgärdas och att resultatet följs upp. Om och om igen.

Värna pauserna och småpratet!

Vi behöver pauser för återhämtning, småprat och skvaller. Det är bra för kreativiteten, för arbetsklimatet och för oss själva att ventilera roligt och tråkigt, stort och smått, jobb och privat vid fikat eller hängande en stund i kollegans dörröppning.

Släng ut kaffeautomaterna! föreslog TCO-ordföranden Sture Nordh på ett seminarium om stress. Han förespråkar de ”riktiga” fikapauserna tillsammans, eftersom han tillhör dem som är bekymrade över att tempot på många håll blivit så uppskruvat att det gemensamma fikandet tillhör historien. Många forskare delar hans oro.

Chefens /arbetsgivarens ansvar

Ingen chef borde ha mer än 30 underställda, anser yrkesinspektören Brittmarie Kjölsrud som jobbat mycket med psykosociala arbetsmiljöproblem. Då finns det en chans att räcka till för medarbetarna med råd, stöd, uppskattning och närvaro.
ä Chefen är normbärare. En chef som jobbar jämt är ett dåligt föredöme och hamnar dessutom själv i obalans och bidrar till ett av våra allvarligaste arbetsmiljöproblem – dåligt ledarskap.

Arbetsgivarens ansvar är reglerat i arbetsmiljölagen. Den säger bland annat att ”Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.”

Arbetsgivare kan främja de anställdas livsbalans med konkreta åtgärder. Några exempel:

  • l Stimulera föräldraledigheten med tid och pengar och individuella lösningar.
  • Ge de anställda tillräcklig tid för arbetet.
  • Ge utrymme för och uppmuntra till reflexion och återhämtning.
  • Sätt stopp när medarbetarna jobbar för mycket.

Lästips

”Fångad av arbete – om arbetsnarkomani och behovet av balans”av Lena Nevander Friström. (Natur och kultur 1999).

”Den lönsamma balansen – om alternativ till arbetets förtärande stress”av Ulla Kindenberg och Gunhild Wallin, (Arbetslivsinstitutet 2000).

”Guidance om work-related stress”av  Inger Levi och Lennart Levi (EU-kommissionen 1999).

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.