Blyghet är en vanlig känsla, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet: – Åtminstone hälften av befolkningen skulle nog hålla med om att de till viss del är blyga. Blyghet är på sätt och vis ett normaltillstånd, säger han.
Bild: Lotta Sjöberg
Blyghet är en vanlig känsla, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet: – Åtminstone hälften av befolkningen skulle nog hålla med om att de till viss del är blyga. Blyghet är på sätt och vis ett normaltillstånd, säger han.

Så kan du stötta din blyga kollega

PÅ JOBBET: BLYGHET2018-03-27
Det kan vara svårt att skapa en relation till en blyg kollega. Men det kan vara viktigt för att du och organisationen ska kunna ta del av hens kompetens och skapa ett bra arbetsklimat. Att visa intresse är ett sätt att stärka den som är blyg.
Av:  Jenna Andersson

Blyghet är en vanlig känsla, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet:

– Åtminstone hälften av befolkningen skulle nog hålla med om att de till viss del är blyga. Blyghet är på sätt och vis ett normaltillstånd, säger han.

Ett vanligt misstag är att blanda ihop blyghet med att vara introvert. Det är viktigt att göra en distinktion mellan begreppen.

Björn Hillström, arbetslivspsykolog och konsult, förklarar:

– Blyghet och introversion är två helt olika saker. Blyghet är en social osäkerhet och man är rädd för att träda fram. Introversion handlar inte om rädsla. En introvert människa kan vara väldigt socialt självsäker men har ett ointresse för sociala sammanhang.

Svår blyghet kan ställa till det i arbetslivet, både i de sociala relationerna och i själva arbetet. Det kan exempelvis vara jobbigt för den blyge att våga framföra sin åsikt på ett möte eller komma med förslag på lösningar och förändringar.

– Människor med överdriven blyghet eller social fobi tycker att det är pinsamt att hamna i situationer där man blir granskad och bedömd. Man vill inte vara i fokus, är rädd för att göra bort sig och för att det ska synas att man är nervös, säger Tomas Furmark.

Som kollega finns det saker man kan göra för att agera stöttande, säger Åsa Svensson, legitimerad psykoterapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi, KBT.

– Vid mötestillfällen kan du som kollega tänka på att snappa upp även subtila saker och visa att du har uppmärksammat vad personen har sagt. Visa intresse för vad personen säger. Att någon är intresserad av det vi har att säga är väldigt förstärkande. Alla människor gör mer av de beteenden där vi blir förstärkta.

Förstärkning, menar Åsa Svensson, kan också innebära subtila gester:

– Ren vänlighet. Att någon tittar eller ler mot en är saker som fungerar förstärkande.

Genom subtila gester kan man gradvis utmana personen att våga träda fram. Men för att kollegan ska känna sig trygg bör man göra det stegvis och inte utmana för mycket.

– Om någon i normala fall inte pratar på ett möte med få personer blir det för mycket att prata i ett stort sammanhang. Undvik att ”hoppa på” någon inför en stor grupp. Det blir en för stor utmaning, säger Åsa Svensson.

Som kollega kan man också behöva vara observant på hur arbetsfördelningen ser ut.

– Blyga och socialt ängsliga personer har ofta en släng av perfektionism. Det finns en tendens att inte kunna säga nej och lätt ta på sig mycket. Dessutom släpper de ogärna ifrån sig uppgifter som inte är väldigt bra gjorda, säger Tomas Furmark.

Han menar att arbetet ofta kan vara väldigt väl utfört, men att det är viktigt att vara uppmärksam på arbets­belastningen.

– Vissa moment kan ta väldigt lång tid, och den som är blyg kan ha svårt att säga nej, menar han.

För någon som inte är blyg kan det vara svårt att förstå den blyges perspektiv, men man bör undvika att ifrågasätta någons blyghet.

– Att ställa frågan ”varför är du så blyg?” eller ”varför är du så tyst?” förbättrar ingenting. Personen vet redan om det, menar Tomas Furmark.

Det är lätt att känna osäkerhet kring hur man socialt ska bemöta någon som är blyg. Ofta kanske man undviker kontakt för att man tror att det är det personen vill.

– Som kollega bör du i stället vara beredd på att ta mer initiativ, säger Tomas Furmark.

Han menar att blyga personer sällan har ett mindre socialt behov, men kan sakna modet att vara initiativtagare själva.

Åsa Svensson är av samma åsikt:

– De allra flesta människor vill vara en del av en gemenskap. Det är det ursprungliga i oss, att vara en del av flocken och känna att vi tillhör något.

Hon fortsätter:

– Bjud in! Fråga om personen vill följa med och äta lunch. Det är upp till personen själv att säga nej, men sannolikheten att han eller hon frågar först är inte så stor.

6 tips för att hjälpa en blyg arbetskamrat

Undvik att ”skriva på näsan”. Påpeka inte att personen är tyst eller blyg. Det förvärrar bara beteendet.

 

Visa intresse. Var uppmärksam på vad personen gör och säger. Ställ följdfrågor och visa att du är intresserad.

Lyssna och förstärk. Var lyhörd och försök snappa upp även små saker. Förstärk personens positiva beteenden.

Var försiktig med utmaningarna. Undvik att rikta strål­kastarljuset mot personen inför alltför många människor. Vänta tills ni är färre, och ge personen chans att gradvis få vänja sig vid att tala inför andra.

Överbelasta inte. Var uppmärksam på vilka och hur

omfattande arbetsuppgifter personen har.

Bjud in. Bjud in personen även om det verkar finnas ett ointresse. Både på jobbet och utanför.

ÄMNEN:

Blyghet Ditt jobb
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.