Så väljer du ny väg

PÅ JOBBET: JOBB2005-08-23
Vad jobbar du med om fem år? Och var? Du kan själv styra ditt arbetsliv mer än du tror. Men det kräver sin arbetsinsats.
Vad ska jag bli när jag blir stor? Frågan kan kännas aktuell långt upp i mogen ålder. Och även den som trivs bra på jobbet kan behöva tänka om – arbeten förändras, verksamheter flyttas eller läggs ned.
Numera finns många böcker på temat karriärplanering, liksom konsulter och rådgivare. En gemensam utgångspunkt är att åren i arbetslivet inte behöver styras av slumpen. Du kan själv staka ut din framtid med hjälp av ett aktivt engagemang och en lagom dos realism.

Och tänk på att karriär inte bara behöver handla om att stiga i hierarkin och bli chef. Man kan också specialisera sig eller försöka förändra sina arbetsuppgifter successivt. Eller satsa på utbildning och ett nytt yrke.

Här är några råd för karriärplanerare:

Jag är

Första steget är att reflektera över sig själv, och skriva ned sina tankar så att man sedan kan överblicka och sortera. Vilka är mina personliga egenskaper och mina värderingar?

Gör en lista på ett tiotal viktiga värden i jobbet, till exempel ”trygghet”, ”tydliga arbetsuppgifter” eller ”möjlighet till avancemang”. Stryk sedan från listan så att du till slut bara har en värdering kvar. Nu ser du vad som är det mest centrala för dig.

Jag kan

Och vad kan du erbjuda? I kompetensen ingår förstås kunskaper, färdigheter och erfarenheter, men också social talang, attityder och drivkrafter i arbetet. Och glöm inte de förmågor du förvärvat av fritidsintressen och -engagemang.

Skriv ned allt du kan komma på. Det kanske tar några dagar. Och fråga gärna andra hur de uppfattar din kompetens.

Sätt upp resultatet som en punktlista och fundera på vad du vill utveckla framöver. Vilka förmågor och kunskaper vill du särskilt ta till vara och arbeta vidare med?

Nu har du en färdig kompetensprofil. Det blir lättare att tala om vem du är, vad du kan och vad du vill.

Jag vill

– Att vilja är en oerhört viktig del av kompetensen, anser karriärrådgivaren Johan Åkesson på konsultföretaget Verto. Man blir fascinerad av en människa som vet vad hon vill och kan uttrycka det.

Vilka arbetsuppgifter vill du helst ägna dig åt? I vilken bransch? Geografiskt läge? Intervjua dig själv eller be någon vän ställa frågorna.

Den som känner sig helt rådvill kan förslagsvis göra ett intressetest (finns tex på Ams hemsida) eller titta igenom ämnesområdena i telefonkatalogens Gula sidor.

Gör en plan

Framtidsmålet är utkristalliserat. Vad måste du satsa för att komma dit? Och när vill du vara där? Du behöver en Plan. Om den sträcker sig över flera år kan du sätta upp delmål för ett halvår framåt. Konkreta sådana, till exempel att be olika personer om hjälp eller att söka jobb en timme om dagen.

Var finns jobbet?

Ta reda på så mycket som möjligt om den bransch och de företag eller myndigheter som du är intresserad av. Prata med bekantas bekanta som jobbar där. Gå in på företagens hemsidor och läs på; på biblioteket finns också den årliga katalogen Företagsfakta. Eller utforska din närmaste omgivning:

–Ta bilen eller cykeln där du bor och titta efter skyltar. Du kanske har ett jättespännande företag i närheten, tipsar Johan Åkesson.

Ta därefter kontakt med personer på arbetsplatser du är intresserad av. Tala om att du siktar på att komma in i branschen/företaget/myndigheten och vill veta mer om jobbet. Du kan be att få komma och titta eller träffas över en lunch.

Den här sortens ”informationsintervjuer” är ett effektivt sätt att skaffa sig både kunskaper och kontakter, anser Johan Åkesson. För många kan det kännas påträngande att ringa och bjuda in sig, men gensvaret blir nästan alltid positivt.

–Människor är förvånansvärt villiga att berätta om sitt jobb, konstaterar Johan Åkesson.

Sedan kan du lämna en intresseanmälan till möjliga framtida arbetsgivare. Om du ringer i stället för att mejla eller skriva brev kan du ta hjälp av ett inlärt telefonmanus, så att du verkligen får sagt det du vill säga. Gör ett schema över dina kontakter – snart blir de för många att hålla i huvudet.

Ett annat vanligt råd är att lägga in sitt cv på olika jobbsajter och hos rekryteringsföretag som arbetar inom ens intresseområde.

Ansökan

Många arbetsgivare använder sig av kontakter i stället för annons när de rekryterar. Och i det nätverket finns nu även du! Om myndigheten/företaget annonserar, tänk bland annat på följande när du ansöker:

o Var kort och koncis, max en A4 för personligt brev och 1–2 sidor meritförteckning (cv).

o Stava mottagarens namn och adress rätt.

o Utgå från kraven i annonsen, men använd egna ord.

o Visa med exempel vad du är bra på.

o Undvik att tala om dina svaga sidor, att du planerar att ha barn eller varför du vill sluta på ditt nuvarande jobb.

Anställningsintervjun

Det viktigaste är att du visar engagemang och motivation. Var påläst på dig själv och arbetsplatsen, ställ intresserade frågor. Anpassa dig till arbetsgivarens samtalsrytm och kroppshållning. Förbered dig för vanliga frågor som varför du söker jobbet och varför de ska välja just dig, svaga sidor, hur du fungerar under press och vad du gör om fem år.

Tänk i efterhand igenom hur det gick och vad du kan förbättra till nästa gång.

Eller stanna kvar…

Kanske ligger drömjobbet i att utvecklas på din nuvarande arbetsplats? Begär ett utvecklingssamtal med chefen och kom med ett förslag, till exempel ändrade arbetsuppgifter eller att jobba ett halvår på en annan enhet.

TRYGGARE OMSTÄLLNING

o När staten skär ned eller flyttar verksamhet kan man som anställd bli illa tvungen att karriärplanera. Jobbar du på en myndighet finns hjälp att få från Trygghetsstiftelsen, och för statens bolag finns Trygghetsrådet.

Trygghetsstiftelsen erbjuder bland annat enskilda samtal med karriärkonsulter och finansiering av utbildning. Stiftelsen har i princip kontakt med alla uppsagda tills de får ett nytt jobb. Man kan också få hjälp att hitta en praktikplats, där man kan pröva nya arbetsuppgifter.

Var och en får kartlägga sin kompetens, sina önskemål för framtiden och eventuella utbildningsbehov. Man får också lära sig att marknadsföra sig aktivt och träna på anställningsintervjuer med hjälp av professionella rekryterare.

De som vill starta eget kan få utbildning och stöd i form av rådgivning och mentorskap.

Stiftelsens hemsida: www.tsn.se

Andra webbsidor:
o www.ams.se har ett intressetest och ett yrkesregister. Där kan man också söka information om cirka 3 800 utbildningar från gymnasium till universitet.
o www.studera.nu, Högskoleverkets hemsida, informerar om studier i Sverige och utomlands.
o www.syoguiden.com har många länkar om jobb och utbildning.
o www.braintrack.com kallar sig världens mest kompletta utbildningsindex. Länkar till universitet i hela världen.
o www.platsbanken.ams.se, www.jobb.eniro.se och www.offentligajobb.se är några av de största jobbsajterna. Statliga Lernia och en rad privata företag arbetar med rekrytering. Titta under Bemanning eller Rekrytering i Gula sidorna.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.