Nu har statens högsta chefer fått nya löner. Rikspolischefen Petra Lundh har fortsatt högst lön av de myndighetschefer vars lön sätts av regeringen. Hennes nya månadslön är 194 100 kronor.

ST har tecknat ett nytt avtal med Arbetsgivaralliansen inom högskoleområdet. Avtalet, som gäller för anställda på ett antal lärosäten som inte är statliga myndigheter, ger löneökningar i nivå med industrins märke, 6,4 procent under två år.

STs medlemmar på Postnord och på flygplatser har fått ett nytt branschavtal. Förbundet lyfter fram flera nya regler för löneprocessen som framgångar i förhandlingarna.

Regeringen tillsätter en särskild utredare för att undersöka hur myndigheter, kommuner och regioner kan öka sitt utbyte av digital information. Enligt regeringen är ökad datadelning en grundförutsättning för att den offentliga förvaltningen ska kunna använda och utveckla egna AI-lösningar.

Arbetsförmedlingen ska minska de digitala mötena och i stället satsa mer på fysiska träffar. Samtidigt bildas ett nytt verksamhetsområde för kontrollverksamhet när myndigheten omorganiseras. ”Tanken är bra, men det kommer att krävas mer resurser”, säger Anders Wikström, vice avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.

En utredning föreslår att Skatteverket ska ta över hela ansvaret för den statliga lönegarantin. Syftet är att öka kontrollen och motverka missbruk. ”Fusket måste stoppas”, framhåller jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson, L, i en kommentar till förslaget.

Efter de stora politiska satsningarna på höjda polislöner finns ett missnöje bland civila anställda inom Polisen. Men enligt en genomlysning som arbetsgivaren nyligen presenterat finns inga osakliga löneskillnader. ”Ett hårt bakslag”, säger Pär Renberg, ordförande för ST inom Polisen.

Riksrevisionen har inlett en granskning av Kronofogdens arbete med att driva in skulder. Antalet ärenden ökar, samtidigt som handläggningstiderna blir längre. ”Kronofogdens verksamhet är samhällsviktig och behöver fungera effektivt”, betonar riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

En majoritet av de statliga myndigheterna saknar ett systematiskt arbete med dataanalys, konstaterar Myndigheten för digital förvaltning, Digg, i en ny rapport. ”Vi ser ett stort intresse för AI, men många myndigheter saknar de grundläggande förutsättningarna”, noterar analyschefen Magdalena Norlin-Schönfeldt.

Kvinnor tenderar att ta ett oproportionerligt stort ansvar på jobbet – något som leder till högre stress och arbetsbelastning. Därför krävs åtgärder i myndigheters arbetsmiljöarbete, framhåller ST i en ny rapport som presenterades i Almedalen på onsdagen.

Förändringar i högkostnadsskyddet innebär att man får betala mer för läkemedel. Men STs medlemmar i statlig sektor kan även efter den 1 juli få ersättning upp till frikortsgränsen.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten minskade marginellt under förra året, efter två år av ökade löneskillnader, visar en rapport från Arbetsgivarverket. Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner under 2024 var 4,67 procent. Den så kallade oförklarade löneskillnaden var 0,78 procent.

Under 2024 ökade Trygghetsstiftelsens utbetalningar för a-kasse- och inkomstförstärkning till 36,6 miljoner kronor – tre miljoner mer än året innan. Beloppet för a-kasseförstärkning steg kraftigt. ”Siffrorna påverkas av vilka yrkesgrupper som blivit uppsagda och från vilken verksamhet”, säger STs centrala ombudsman Mikael Andersson.

Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning är inte effektivt, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. ”Den bristande måluppfyllelsen är anmärkningsvärd”, anser riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning av hur Försäkringskassan hanterar personuppgifter i samband med riktade kontroller. IMY vill veta om hanteringen överensstämmer med dataskyddsförordningen.

Det är nästan dubbelt så vanligt att kvinnor i åldrarna 30 till 44 år får sjukpenning jämfört med män i samma ålder – oavsett orsak. För såväl kvinnor som män är psykisk sjukdom den vanligaste orsaken till sjuk- eller rehabiliteringspenning, visar en sammanställning från Försäkringskassan.

Anställda i staten ska få tydlig information om vilka lönebaserade skatter och avgifter som betalas i samband med lönen. Regeringen har beslutat om en ny förordning i syfte att synliggöra dessa. ”Staten visar nu vägen för ökad transparens om skatter och avgifter till sina anställda”, kommenterar civilminister Erik Slottner, KD, beslutet.

Riksrevisionen har beslutat att granska Försäkringskassans beslut om sjukpenninggrundande inkomst, SGI. ”Felaktiga beslut om sjukpenninggrundande inkomst kan få stora konsekvenser för individen”, konstaterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

För första gången på mer än ett decennium minskar antalet forskande och undervisande anställda vid svenska lärosäten, enligt ny statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

En man har dömts till rättspsykiatrisk vård för att under många år ha dödshotat, förföljt och ofredat en anställd på Transportstyrelsen. ”Det var en lättnad att det äntligen kom en dom”, säger den drabbade kvinnan.

I ett brev till myndighetens generaldirektör kräver ST-klubben på Arbetsförmedlingen i Karlskoga omedelbara förbättringar av arbetsmiljön på avdelningen Personligt distansmöte. Flera anställda berättar för Publikt om hur samtalstider och raster övervakas, friskvårdstimmar försvinner och semestrar hackas upp. ”Vi orkar snart inte mer”, säger Heidi Schwenk, ledamot i ST-klubbens styrelse.

Justitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för bristande tillgänglighet via telefon. En granskning visar att mer än hälften av samtalen till myndigheten aldrig besvarades. ”Myndighetens tillgänglighet är inte i närheten av att uppfylla de krav som kan ställas på en myndighet”, framhåller JO Thomas Norling.

Statens lokalanvändning har blivit effektivare sedan 2010, konstaterar Ekonomistyrningsverket, ESV. Myndigheterna har minskat antalet kvadratmeter per anställd, men det beror enligt analysen inte på det ökade distansarbetet. ”Utvecklingen har snarare avstannat sedan 2022”, konstaterar utredaren Björn Andersson.

Löneavtal utan centralt fastställda löneökningar och större möjligheter för arbetsgivarna att styra över arbetstiden är några krav som Arbetsgivarverket, som företräder de statliga arbetsgivarna, för fram i avtalsförhandlingarna med facken.