Annons:
Migrationsverket
Fördjupning
AVJens Kärrman0 kommentarerTyck till!

De sades upp – sedan togs de in på vikariat

Anna-Lena Larsson och Gunnel Isaksson blev uppsagda, men dagen efter att de fått lämna sina fasta tjänster var de tillbaka – nu som vikarier. När Migrationsverket skulle skära ned slutade det med personalbrist.

I Migrationsverkets reception i Boden väntar den här oktoberförmiddagen en handfull människor på att få hjälp med sina ärenden. Många är asylsökande, andra har redan fått uppe­hållstillstånd och vill att familjen ska få ansluta i Sverige.

Kort och gott är det en till synes vanlig dag på jobbet för myndighetens personal. Det har inte varit så många sådana dagar de senaste åren. Att arbeta på Migrationsverket har varit som att åka en väldigt snabb berg- och dalbana.

– Det har varit turbulent. Folk har mått jättedåligt, säger Gunnel Isaksson, handläggare på tillståndsenheten i Boden, när hon beskriver det senaste året.

Men först måste vi backa bandet tre år. 

Fortsatt hårda strider i Syrien i kombination med att grannländernas flyktingläger var överfulla gjorde att många människor rörde sig mot Europa.

Sommaren 2015 etablerades en ny migrations­rutt till EU-länderna i Egeiska havet. I stället för den långa, farliga färden över Medelhavet till Italien, kunde många flyktingar ta den kortare vägen från Turkiet till den grekiska övärlden.

Grekland lät människorna resa vidare utan att registrera sig. Under augusti och september tog sig hundratusentals flyktingar genom Europa. När det inte fanns tåg eller bussar gick de till fots. På förstasidor och tv-skärmar kunde vi följa hur människor vandrade längs vägarna genom Ungern och Tjeckien, på väg norrut.

För flertalet var Tyskland målet för färden. Men många ville vidare till Sverige. Under några höstveckor sökte fler asyl i Sverige än vad som normalt är fallet under ett helt år.

Att försöka bringa något slags ordning under den omtumlande perioden, vars like inte setts i Sverige sedan and­ra världskriget, föll på Migrations­verkets personal.

– Att försöka få en struktur var det första jobbet. Det var allt från att regist­rera in till att hitta platser och sköta boenden. Utbetalningar – ja, allt, säger Anna Söderholm, som är asyl­hand­läggare och ledamot i STs sektions­styrelse i regionen.

Även om flyktingarna kom söder­ifrån, via färja till Trelleborg eller tåg över Öresundsbron, så påverkades region nord i grunden. Varje dag kom nya människor med tåg eller buss till länen i norr.

Det var en mycket speciell tid på Migrationsverket.

– Det matades övertidsinsatser och rekryterades något så fruktansvärt. Det kom 20–30 nyanställda åt gången, det var bara in och köra, berättar Anna Söderholm. 

Den 24 november 2015 höll stats­minister Stefan Löfven, S, och vice statsminister Åsa Romson, MP, en av de mer dramatiska presskonferenserna i Sveriges moderna politiska historia. Efter att bara någon månad tidigare ha talat om att »mitt Europa bygger inga murar«, förklarade Stefan Löfven nu att Sveriges asyllagstiftning skulle anpassas till EUs miniminivå. Det har kallats tvärvändningen.

Redan månaden därpå kom det markant färre människor till Sverige och under 2016 sjönk antalet asylsökande från 163 000 till 29 000.

Till att börja med märktes inte mycket på Migrationsverket av den drastiska minskningen. Det fanns så många ärenden att beta av för handläggarna. Det var inte bara 2015 som det kom många flyktingar till Sverige, också 2014 hade varit ett exceptionellt år. 

– Först tog mottagningen smällen, sedan var det asylprövningens tur. Det var bara att mata på med jobb, säger Anna Söderholm.

Men när högarna av ärenden blev mindre och antalet asylsökande fortsatte att sjunka stod det klart att myndig­hetens kostym var för stor. Migrations­verkets personalstyrka hade växt och var som mest 8 500 anställda under 2017. Nu skulle en tredjedel av personalen bort.

Tre dagar före julafton, 21 december 2017, fick personalen i region nord beskedet. 312 anställda varslades om uppsägning. Alla enheter och verksamhetsorter i regionen påverkades.

Och det var bråttom.

– Region nord körde stenhårt in i kak­let, utan att tänka till. Det blev fort och fel, sammanfattar STs sektionsordförande Catharina Backelund nedskärningarna.

Hon och kollegerna som Pub­likt träffar i Boden har full förståelse för att det behövdes en omställning efter de extre­ma åren i mitten av decenniet. Migrationsverket har i alla år varit en myndighet som vuxit och krympt i takt med migrationsströmmarna till Sverige. För anställda på myndigheten är det inget konstigt.

– Det har alltid varit stor personalomsättning på Migrationsverket, vilket man av någon anledning glömde bort den här gången, säger Anna Söder­holm.

Hade arbetsgivaren haft lite is i magen och inväntat en del naturliga avgångar så hade 2018 inte behövt bli lika turbulent, menar de anställda.

Catharina Backelund beskriver förhandlingarna med arbetsgivaren som frustrerande och att man var oense om i princip allt.

– De tog ingen hänsyn till and­ra uppdrag, tjänstledigheter eller föräldra­ledigheter, man räknade bara huvuden. Vi såg tidigt att det var mycket konstigheter i listorna, personalens anställningstid i staten stämde inte för alla, säger hon.

När informationen om de förestående uppsägningarna sjönk in hos personalen började dessutom många med­arbetare att säga upp sig självmant. 

– Driftiga personer sitter inte och väntar tills yxan faller. Folk kände att om de inte vet hur det slutar, då sticker de hellre, säger Anders Moberg, handläggare på en av mottagningsenheterna.

Chefen för region nord, Håkan Hansi, håller med om att det sannolikt blivit ett mindre turbulent år om man hållit en lugnare förändringstakt för ett år sedan. Men det är nu det finns ett facit. Där och då var det inte lika enkelt, menar han.

– När vi räknade på uppsägningstider såg vi att vi egentligen borde ha varslat redan i oktober 2017, säger Håkan Hansi.

Den 21 respektive 22 augusti gjorde Anna-Lena Larsson och Gunnel Isaksson sina sista arbetsdagar som tills­vidareanställda på Migrations­verket. Dagen efter kom de tillbaka till jobbet. Som vikarier.

Mitt i nedskärningar och omställning var det plötsligt personalbrist på Migrationsverkets region nord.

– De behövde personal och jag var arbetslös. Jag kan ju jobbet och kunde börja direkt, konstaterar Anna-Lena Larsson som är assistent på en av asylprövningsenheterna. 

Även om det är en lite märklig känsla att vara tillbaka på sitt gamla jobb, men som vikarie, blev Anna-Lena Larsson inte direkt förvånad när hon fick frågan.

– Jag var tjänstledig över sommaren för att studera, men när jag var här och hälsade på såg jag hur kollegerna slet. Det har varit kort om folk, säger hon.

Och det var inte lite folk som saknades. Inför sommaren var personal­behovet i region nord nästan 100 personer. På flera håll i landet är bilden lik­artad, även om Norrlandslänen sticker ut.

En orsak är att många medarbetare sagt upp sig under året – samtidigt som andra blev uppsagda. För paradoxen på Migrationsverket är att den befarade övertaligheten slutade med vakanser.

Enligt Håkan Hansi hade ledningen räknat med att många skulle säga upp sig själva.

– Det var bara det att fler slutade än vi trodde. När det blir oroligt i en orga­nisation kanske man ser om sitt hus, säger han.

Att uppsagda medarbetare har fått hjälp att söka jobb eller vidareutbilda sig via Trygghetsstiftelsen har också bidragit till vakanserna, eftersom de då inte jobbat heltid under uppsägningstiden. 

Ett annat skäl som facket pekar på är att nedskärningarna i verksamheten inte skedde i takt med personalminskningarna. Många boenden, enheter och kontor har lagts ned. Men inte alltid på det datum som det var sagt från början.

– Man sköt på boendeavvecklingen, men inte på uppsägningarna, säger Catha­rina Backelund.

Människor reagerar olika på att bli uppsagda, men de flesta känner en oro över hur de ska kunna försörja sig, över att förlora uppskattade kolleger och ett socialt sammanhang.

– Vi har haft »gråtstunder« där alla har fått komma till tals. Både de som slutar och de som stannar kvar. Det har ju rört upp mycket känslor. För mig personligen är det som ett sår som har läkt. Men nu är jag på en bra nivå, säger Gunnel Isaksson.

Också för dem som blivit kvar på myn­digheten har det varit en kämpig tid.

– Det är jobbigt att bli av med så många medarbetare, personer som man tycker om och har jobbat med. Plötsligt är de inte här längre, säger Anders Moberg.

En tuff omställning påverkar givetvis arbetsmiljön. På asylprövnings­enheten i Boden upplevde personalen att lika mycket jobb skulle göras av färre personer.

– Känslan var att momenten var desamma, liksom produktionsmålen. Vi skulle per definition göra mer, säger Anna Söderholm.

På andra enheter prioriterades vissa uppgifter bort. Anders Moberg jobbar egentligen med återvändande, att få personer som fått ett utvisnings­beslut att återvända till hemlandet. Den delen av verksamheten låg nere under en period.

– Det var frustrerande, eftersom det vi inte gjort ligger och väntar på oss nu. Det är sagt att det ska vara ett prioområde. Det är viktigt för systemets legi­timitet att beslut verkställs, att den som får ett nej faktiskt återvänder, säger han.

Stämningen i gänget som sitter sam­lade i ett fönsterlöst konferensrum i Migrationsverkets lokaler i Boden är trots allt rätt uppsluppen. Även om det varit en tuff tid så återkommer de under samtalet ofta till sammanhållningen och de trevliga arbetskamraterna.

– Kollegerna betyder mycket. Hade man inte haft dem hade det inte gått. Det är bra människor som jobbar här, det ser man i krissituationer, hur vi stöttar varandra, säger Catharina Backe-lund.

När budgeten för 2019 kommer, senare i höst, får personalen en finger­visning om hur många som får sluta då. För med all sannolikhet kommer omställningen att fortsätta efter års­skiftet.

– Det blir neddragningar även nästa år. Det har att göra med att antalet asylansökningar minskar. När det kommer färre kommer vi också att få ned handläggningstiderna, vilket innebär att behovet av boendeplatser kommer att vara mindre, säger Håkan Hansi.

Anna-Lena Larsson och Gunnel Isaks­son jobbar kvar på Migrations­verket året ut. Sedan vet de inte vad som händer. Anna-Lena Larsson utgår ifrån att hon inte får fortsätta och söker redan andra arbeten.

Gunnel Isaksson stannar gärna kvar om det finns möjlighet.

– Jag har fått andra arbetsuppgifter och det känns jättespännande. Då skulle det kännas lite surt att sluta efter bara fyra månader. För mig skulle det kännas som en förlust, säger hon. 

2 200 anställda slutar på Migrationsverket i år
  • När organisationen var som störst under 2017 hade Migrationsverket 8  500 anställda.
  • Under 2018 kommer 2  200 medarbetare att ha avslutat sin anställning. Ungefär 600 har sagts upp av arbetsgivaren, medan 700 har sagt upp sig själva. Resten är pensions­avgångar och avslutade visstidsanställningar.
  • Under året har regionerna anmält att de behöver nyanställa drygt 600 personer, varav drygt 200 är tillsvidareanställningar. Rekryteringarna pågår eller är redan genomförda.
  • Neddragningarna kommer att fortsätta nästa år. Men hur stora de blir är oklart eftersom det ännu inte finns någon budget för 2019.
Bli den första att tycka till!
SPÅRTRAFIKENNyhetArriva måste riskbedöma personalens övertid och sitt sätt att förlägga arbetstiden, konstaterar Arbetsmiljöverket efter en inspektion på tågoperatörens arbetsplats i Ystad. ”Alla är sjukt trötta”, säger STs lokala skyddsombud Therese Nilsson.
ArbetsförmedlingenNyhet1 600 anställda på Arbetsförmedlingen har fått besked om uppsägning. "Det är färre än man räknat med, men det beror på att det är en enorm personalflykt just nu", säger ST inom Arbetsförmedlingens andre vice ordförande Mikael Sandberg till Publikt.
RättsväsendetNyhetRegeringens styrning av rättskedjan har inte tillräckligt fokus på helheten. Det kommer Riksrevisionen fram till efter en granskning. Styrningen är alltför inriktad på de enskilda myndigheterna.
LedarskapFördjupningMakt att påverka, en möjlighet till utveckling och bättre betalt. Men också stressigt och ensamt. Att bli chef kan te sig både läskigt och lockande. Publikt har träffat två ST-medlemmar som delar med sig av sina erfarenheter av att vara ny som chef.
ArbetsförmedlingenNyhetNu satsar Arbetsförmedlingen stort på en reklamkampanj som ska få fler att använda myndighetens digitala tjänster. Kampanjen innehåller tv-reklam, affischer och annonser på webben och i rikstidningar.
ARBETSRÄTTNyhetST stämmer staten för omplaceringen av den kontroversielle debattören Peter Springare. Omplaceringen skedde för att ”bestraffa en anställd som av arbetsgivaren uppfattats som obekväm och frispråkig”, skriver förbundet i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen.
STNyhetValberedningen föreslår att EvaLena Moser, ordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet, väljs till ny ordinarie ledamot i STs förbundsstyrelse. Fyllnadsvalet sker på förbundsstämman 23 maj.
IntegritetNyhetTre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används. Det visar en integritetsrapport från Datainspektionen, DI. Enligt rapporten är det bara hälften av de svenska företagen och myndigheterna som arbetar konsekvent med dataskydd.
PolisenNyhetNu går Polisförbundet till regeringen med ett krav att utreda möjligheten att anställa norska poliser i Sverige. I Norge finns enligt förbundet 264 utbildade poliser som inte fått jobb inom den norska Polisen.
HÖGSKOLANNyhetFlera universitet drar ned på personal. Umeå universitet har skurit bort 435 årsarbetskrafter sedan 2014, trots att verksamheten går med överskott.
NORGENyhetNorska YS Stat hotar med strejk från 24 maj. I ett första steg kommer 250 medlemmar vid departementen och universitetet OsloMet att tas ut i strejk, om inte medlingen mellan parterna ger resultat.
StatsförvaltningNyhetRegeringen utnämnde på torsdagen Sofia Wallström till ny generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och Karin Grönvall till riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket, KB.
Offentlig upphandlingNyhetRegeringen har presenterat ett förslag till en ny lag som ska ge bättre statistik om offentlig upphandling. Statistiken ska bland annat ge svar på hur vanligt det är att arbetsrättsliga krav ställs i upphandlingar.
REGERINGENNyhetModeraterna väcker misstroendevotum mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, S. Motivet är ministerns agerande i samband med att Ann-Marie Begler fick lämna jobbet som generaldirektör för Försäkringskassan, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetDen offentliga sektorn visar låg mognad i att hantera nya digitala investeringar samtidigt som den dras med konsekvenserna av tidigare digitala satsningar. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet.
StatsförvaltningNyhetRiksrevisionen pekar på brister i myndigheternas digitala stöd till företagare. Bristerna beror bland annat på föråldrade tekniska lösningar, fragmenterad styrning och splittrat ansvar.
FörsäkringskassanNyhetTvå tidigare chefstjänstemän vid Försäkringskassan, Adriana Lender och Eva Nordqvist, anklagar i ett brev socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för att ha vilselett och ljugit för riksdagens konstitutionsutskott.
Socialförsäkringar NyhetEn vanlig medelinkomsttagare kan drabbas mycket hårt ekonomiskt vid sjukdom eller arbetslöshet. Taken i de allmänna försäkringarna gör att ersättningen inte motsvarar inkomstbortfallet, konstaterar TCO i en ny rapport.
SocialförsäkringarNyhetInförandet av tre öronmärkta pappamånader i föräldraförsäkringen har lett till att fler pappor tar ut föräldraledighet, visar en ny rapport från Försäkringskassan.
LänsstyrelsernaNyhetRegeringen håller i stora drag med Riksrevisionen i dess kritik mot hur länsstyrelserna styrs. I en skrivelse till riksdagen slås fast att ambitionen är att minska detaljeringsgraden i styrningen och öka anslagsfinansieringen.
HögskolanNyhetEn arbetsmiljöutredning visar att Södertörns högskola begått en rad misstag i samband med att en doktorand polisanmält den numera dömde ”kulturprofilen” Jean-Claude Arnault för övergrepp. Högskolans rektor Gustav Amberg har bett personalen om ursäkt.
ArbetsmiljöNyhetSjukfrånvaron i staten minskade något mellan åren 2017 och 2018, från 4,0 till 3,9 procent. Men frånvaron är alltjämt långt över nivån för år 2013, då den var 3,2 procent, konstaterar Statskontoret i sin årliga sammanställning.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten fortsätter att minska, men i långsammare takt. Det framgår av ny statistik från Arbetsförmedlingen. Också antalet långtidsarbetslösa har minskat rejält sedan förra sommaren.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ser inget i regeringens nya uppdrag som gör att myndigheten måste ändra på inslagen väg. ”Det arbete som är påbörjat ligger i linje med uppdraget som vi fått”, säger han till Publikt.
KriminalvårdenNyhetNationella transportenheten, NTE, inom Kriminalvården har åter anmälts till Arbetsmiljöverket för brister i arbetsmiljön. Enligt anmälan vill inte arbetsgivaren samverka till en sund och god arbetsmiljö för ett långt och hållbart arbetsliv.
StatsförvaltningNyhetDet finns stor oklarhet kring den statliga utredningen som förvaltningsform. Det konstaterar Statskontoret i en granskning av otraditionella kommittéer, med rubriken Udda fåglar i kommittéväsendet.
StatsförvaltningNyhetVar åttonde statsanställd lämnade sitt jobb mellan 2017 och 2018. Men variationerna är stora. Vid exempelvis Barnombudsmannen slutade 61 procent av de anställda under perioden. På Trafikverket var siffran 7 procent. Publikt har siffrorna för personalomsättningen vid landets myndigheter.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetRegeringen vill att den nya Arbetsförmedlingen ska stå färdig under 2021. Det blir tufft, menar facket. ”Frågan är hur vi ska hinna med allt det här och hur de externa aktörerna ska hinna vara på plats”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetI dag presenterade regeringen ett nytt uppdrag till Arbetsförmedlingen. Myndigheten ska bland annat ta fram en plan för hur externa aktörer kan ta över matchningen av arbetssökande. ”Men Arbetsförmedlingen ska säkerställa att andra aktörer finns på plats innan man lämnar en ort”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, till Publikt.
GränskontrollNyhetRegeringen har beslutat behålla den inre gränskontrollen ytterligare sex månader. Beslutet motiveras av bedömningen att det alltjämt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.
ESF-rådetNyhetSvenska ESF-rådet har använt EU-medel för att finansiera egna utåtriktade informationssatsningar, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen har flera miljoner kronor betalats ut i strid med gällande regler.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket anmäler en manlig chef för att ha låtsats visa sitt könsorgan för en kvinnlig kollega. Mannen ska också ha antytt för andra kolleger att de båda har haft en sexuell relation. Chefen försvarar sig med att det hela var på skoj, rapporterar SVT.