Annons:
Bild:Saga Bergebo
Val 2018
Fördjupning
AVSusanne Eriksson0 kommentarerTyck till!

Delade meningar om omlokaliseringar

Omlokalisering av befintliga statliga myndigheter är en fråga där partiernas åsikter går isär. När det gäller många andra förvaltningspolitiska frågor är det dock svårt att hitta tydliga skiljelinjer. »Det finns få offensiva förslag för att utveckla statsförvaltningen«, konstaterar statsvetaren Marja Lemne.
Bild:Saga Bergebo

När Publikt frågar partiernas företrädare om deras syn på hur statsförvaltningen ska skötas och utvecklas är frågan om omlokalisering av befintliga myndigheter den fråga där åsikterna går tydligast isär.

ST har under det gångna året varit mycket kritiskt till de omlokaliseringar som regeringen beslutat om för bland andra Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Swedac. Även myndigheternas medarbetare har varit negativa och varnat för följderna, inte minst för verksamheten.

Kritiken har dock inte fått något gehör från regeringen. Fredrik Olovsson, S, ordförande i finansutskottet, säger att det inte finns någon verksamhet som är immun mot förändringar:

– Att all verksamhet alltid ska bedrivas i exakt samma lokaler och på samma plats i evinnerlig tid är inte troligt. Däremot har vi i dagsläget ingen lista på myndigheter som ska omlokaliseras framöver.

Miljöpartiets Agneta Börjesson, leda­mot i riksdagens konstitutions­utskott, KU, förklarar att skälen till rege­ringens omlokaliseringar är att »det finns en konflikt mellan stad och land och en tillitsbrist till de statliga myndigheterna«.

– Vi behöver öka kittet, visa att vi är ett land som håller ihop. Om jag tar min egen kommun Kungsbacka, så skulle vi älska att få en statlig arbetsplats. Det är en fantastisk magnet, säger hon.

Även Vänsterpartiet är i huvudsak positivt till omlokaliseringarna, men anser att de flyttade myndigheterna i allt för stor utsträckning hamnat i städer i stället för på mindre orter.

– Omlokalisering behöver också ske på ett så bra sätt som möjligt både för myndighet och personal. Nu har det blivit rätt konfrontatoriskt från Arbets­givarverkets sida, säger Håkan Svenneling, vänsterpartistisk supp­leant i finansutskottet.

Ytterligare ett parti som inte är »principiellt emot omlokaliseringar förutsatt att de kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt« är Sverigedemokraterna.

– Partiets inställning är att hela Sverige ska leva, säger Fredrik Eriksson, leda­mot i KU.

Regeringen har också med sig Center­partiet på omlokaliseringståget. Partiet är i grunden positivt, men Per-Ingvar Johnsson, även han ledamot i KU, tycker att det kräver omtanke och att man i större utsträckning bör dra nytta av tidigare erfarenheter.

– Men vi vill framför allt se att de statliga myndigheterna har verksamhet ute i regionerna i större utsträckning.

I och med Centerpartiets inställning splittras allianspartierna. På mot­ståndar­sidan finns Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna.

Liberalernas Mats Persson, ledamot i finansutskottet, säger att det ibland kan finnas anledning att flytta verksamhet från Stockholms inner­stad.

– Men vi kommer inte att fortsätta på det sätt som regeringen agerat. Och vi kommer inte heller att riva upp det som de har gjort, det handlar snarare om att inte fortsätta. Att flytta en verksamhet måste vara upp till myndig­heterna själva.

Jakob Forssmed, kristdemokratisk ledamot i finansutskottet, är inne på samma spår.

– Man kan inte i alla lägen utesluta omlokaliseringar, men jag är i grunden kritisk till sådana omfattande omlokaliseringar som regeringen håller på med.

Han berättar att hans inställning grundlagts under åtta år som stats­sekreterare.

– Jag har sett resultaten. Jag har också sett hur myndigheter smyglokaliserar sig tillbaka och i stället finns på två ställen. Jag har även sett hur bland annat Folkhälsoinstitutets verksamhet drabbats på ett mycket hårt sätt under lång tid. Att flytta fungerande kompetens­myndigheter för flyttandets skull är jag alltså mycket tveksam till.

Mest kritisk av alla är Moderaternas Andreas Norlén, ordförande i riks­dagens konstitutionsutskott. Han anser att rege­ringens agerande försvagat de aktuella myndigheterna under en lång tid:

– När man påstår att verksamheten inte kommer att påverkas, trots att inga anställda följer med, tycker jag att man visar en bristande respekt för de befintliga medarbetarnas kompetens. Statliga myndigheters främsta roll är att utföra sina kärnuppgifter, inte att vara verktyg i regionalpolitiken.

Dessutom, fortsätter han, äventyras statens attraktivitet som arbetsgivare.

– Så inte heller ur ett arbetsgivarperspektiv kan jag se att vi skulle kunna stödja en sådan politik. Därmed inte sagt att man aldrig någonsin ska om­lokalisera, några sådana utfästelser kan jag inte göra.

Alla partier är däremot positiva till att skapa statlig närvaro genom att utöka servicekontorens verksamhet. Den processen är redan i gång och 30 juni ska tio nya kontor ha öppnats.

När statsvetaren Marja Lemne, universitetslektor på Södertörns högskola, tittar på de svar som partierna gett konstaterar hon att omlokaliseringsfrågan är en av få frågor inom förvaltnings­politiken där partierna skiljer sig åt.

– Men min känsla är ändå att man duckar lite för frågan så här i valtider. Och det är konstigt att det talas så lite om hur man kan använda myndig­heternas regionala organisation för att öka den statliga närvaron i landet. Dessutom är jag förvånad över den posi­tiva inställningen till servicekontoren och dess funktion. Om Skatte­verket inte ens har öppet på deklarationsdagen på flera orter, vad ska man då ha dem till?

I en färsk dom har Arbetsdomstolen prövat vilka villkor som gäller för de anställda när en myndighet flyttar. Målet handlade om huruvida de anställda på Fastighetsmäklarinspektionen hade arbetsskyldighet i Karlstad dit myndigheten skulle omlokaliseras. ST förlorade och utslaget innebär att de anställda som inte vill följa med om en hel myndighet flyttar måste säga upp sig själva. Uppsägningstiden blir då kortare än om arbetsgivaren skulle behöva säga upp den anställde. Det kan också påverka anställdas rätt till a-kassa.

Nu har ST begärt förhandling med Arbetsgivarverket, men utfallet av förhandlingarna är ännu inte klart.

Viljan att göra något politiskt för att stärka den statliga anställningstryggheten eller lindra konsekvenserna för de anställda vid flytt av myndigheter tycks dock vara liten, att döma av svaren på Publikts frågor.

– Det är inte önskvärt att politiken blandar sig i, säger Centerpartiets Per-Ingvar Johnsson.

Han konstaterar att det i stället är en förhandlingsfråga mellan parterna.

Den uppfattningen delar Social­demokraterna.

– Det är så vi brukar göra i Sverige och det är en del av vår svenska modell. Vi har inga planer på att se över lagstiftningen i det här läget, säger Fredrik Olovsson, S.

Statsvetaren Marja Lemne säger att hon är förvånad över hur flata politikerna är. Hon konstaterar att domen i Arbetsdomstolen och regeringens inställning som arbetsgivare inte direkt har stärkt den statliga anställningstryggheten eller statens attraktivitet som arbetsgivare.

– Det finns stora möjligheter att under­lätta för männi­skor att flytta med om det finns politisk vilja. Det är förvånansvärt att regeringen gömmer sig bakom att det här är en avtals­fråga.

På andra områden har ST haft större framgång för sina politiska krav. Förbundet har länge efterlyst en utbildning för statsanställda, som tar upp det särskilda ansvar statligt anställda har både sett till de regler de har att följa och till den roll de har i ett demo­kratiskt land.

Efter mutskandalen på Statens fastig­hetsverk och informationssäker­hetsbristerna på Transportstyrelsen har argumenten fått gehör. Nu har riks­dagen beslutat om ett så kallat till­känna­givande till regeringen om att införa en gemen­sam introduktions­utbildning för statligt anställda. Alla partier står bakom förslaget.

Jakob Forssmed, KD, tycker att det är bra och påminner om den satsning som den numera nedlagda myndigheten Kunskapsrådet för utveckling i staten gjorde på offentligt etos, ett projekt för att öka de statsanställdas kunskaper om och förståelse för den statliga värdegrunden.

– Jag skulle gärna se en fortsättning på den. Jag tror att nyckeln till en god förvaltningskultur är att hålla diskussionen levande, och inte bara ha utbildning när man är ny inom statsförvaltningen.

Håkan Svenneling, V, anser att kont­rollen av myndigheterna behöver skärpas:

– Det är väldigt uppenbart. Vi har inte tillräckligt starka regelverk i olika delar och tillräcklig transparens. Vi behöver stärka internrevisionen och ha mer av den statliga verksamheten i egen regi i stället för att outsourca.

Fredrik Olovsson, S, är liksom flera av de andra partiföreträdarna inne på att den svenska offentlighetsprincipen och meddelarfriheten verkar förebyggande mot korruption.

– Det är skarpa verktyg, men ett problem är att medierna har mindre resurser för att använda sig av dem.

Han menar, liksom de flesta av de and­ra partiföreträdarna, att öppen­heten i statsförvaltningen i huvud­sak fungerar bra och att EU-medlemskapet inte förändrat det nämnvärt.

– Men det finns en del mörka fläckar, KU har exempelvis återkommande anmärkt på UD. Det måste ju bara fixa sig, säger Fredrik Olovsson.

Andreas Norlén, M, framhåller dock att det finns en hel del kunskapsluckor inom statsförvaltningen och hänvisar till att det inte är helt ovanligt att man får läsa om exempelvis brott mot efterforskningsförbudet.

– Det är uppenbart att det finns alltför många som har för dålig kunskap om och respekt för reglerna om meddelarfrihet, säger han.

Vänsterpartiets Håkan Svenneling menar att EU-medlemskapet har påverkat öppenheten negativt:

– Jag kan märka det som politiker –att vi inte får papper i förväg.

En positiv förändring, menar han däremot, är beslutet att flera grupper av privat anställda i offentligt finansierade verksamheter ska omfattas av meddelarfrihet:

– Men vi tycker att man kan titta på om man kan omfatta fler områden, säger Håkan Svenneling.

Sverigedemokraterna anser att öppen­heten och myndigheternas service­skyldighet måste betonas ännu mer.

– En hög företrädare för en statlig myndighet ska inte kunna avfärda eller vifta bort medierna. Det ska inte funka att be om frågorna per mejl för att sedan inte svara eller anlita en pr-byrå. Då har man missuppfattat sitt uppdrag. Vad hände med den oförvitliga tjänste­mannen? säger Fredrik Eriksson.

Miljöpartiets Agneta Börjesson tror att Sverige påverkat EU i positiv riktning, och menar att det faktiskt kan behövas mer sekretess ibland.

– Även om det är som att svära i kyrkan… Men i dag när det är möjligt att göra register om allt möjligt, kan det vara befogat att ibland sekretess­belägga uppgifter av hot-, hat- och integritets­skäl.

Marja Lemne är kritisk till hur nöjda samtliga partier verkar vara med öppen­heten i den svenska statsförvaltningen.

– Dels finns det ju återkommande missförhållanden, dels studier – bland annat från Uppsala universitet – som visar att öppenheten minskar. Så vi ska inte förhäva oss här i Sverige.

Hon noterar dock att några partier – däribland »lite förvånande« även Social­demokraterna – tar upp utrikes­departementets återkommande problem med bristande öppenhet.

– Överlag gör man det gärna kompli­cerat, inte minst på departementen. Ta det här med att få ta del av general­direktörernas löner – då måste man ta kontakt med respektive departement. Det är dålig service, säger Marja Lemne.

När det gäller oegentligheter och korruption tycker Marja Lemne att partierna borde tala mer om regeringens styrning och kontroll.

– Den kommer undan, regeringen måste ju hålla en viss ordning. Det har skapats en massa kontrollmyndig­heter på sistone, men de nämns inte heller.

Marja Lemne är över huvud taget förvånad över de försiktiga svaren på Pub­likts fråg0r. Sällan är ju en poli­tik så bra att den inte är möjlig att förbättra, konstaterar hon.

– Det vittnar om en något defensiv syn på statsförvaltningen och förvaltningspolitiken. Man verkar rätt nöjd med status quo, säger Marja Lemne.

Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.
LÖNERNyhetLokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.
ARBETSMARKNADNyhetVuxna med adhd är i hög utsträckning sjukskrivna, arbetslösa eller har försörjningsstöd, visar siffror från Socialstyrelsen. Ett bättre och långsiktigt stöd skulle minska människors lidande och vara samhällsekonomiskt lönsamt, enligt rapporten.
Reportage: OmlokaliseringFördjupningBeskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.
HÖGSKOLANNyhetFyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
PRIDENyhetST kommer inte att synas som förbund under årets Prideparad i Stockholm. Förbundet väljer bort det till förmån för ett antal andra orter.
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.