Annons:
Bild:Saga Bergebo
Val 2018
Fördjupning
AVSusanne Eriksson0 kommentarerTyck till!

Delade meningar om omlokaliseringar

Omlokalisering av befintliga statliga myndigheter är en fråga där partiernas åsikter går isär. När det gäller många andra förvaltningspolitiska frågor är det dock svårt att hitta tydliga skiljelinjer. »Det finns få offensiva förslag för att utveckla statsförvaltningen«, konstaterar statsvetaren Marja Lemne.
Bild:Saga Bergebo

När Publikt frågar partiernas företrädare om deras syn på hur statsförvaltningen ska skötas och utvecklas är frågan om omlokalisering av befintliga myndigheter den fråga där åsikterna går tydligast isär.

ST har under det gångna året varit mycket kritiskt till de omlokaliseringar som regeringen beslutat om för bland andra Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Swedac. Även myndigheternas medarbetare har varit negativa och varnat för följderna, inte minst för verksamheten.

Kritiken har dock inte fått något gehör från regeringen. Fredrik Olovsson, S, ordförande i finansutskottet, säger att det inte finns någon verksamhet som är immun mot förändringar:

– Att all verksamhet alltid ska bedrivas i exakt samma lokaler och på samma plats i evinnerlig tid är inte troligt. Däremot har vi i dagsläget ingen lista på myndigheter som ska omlokaliseras framöver.

Miljöpartiets Agneta Börjesson, leda­mot i riksdagens konstitutions­utskott, KU, förklarar att skälen till rege­ringens omlokaliseringar är att »det finns en konflikt mellan stad och land och en tillitsbrist till de statliga myndigheterna«.

– Vi behöver öka kittet, visa att vi är ett land som håller ihop. Om jag tar min egen kommun Kungsbacka, så skulle vi älska att få en statlig arbetsplats. Det är en fantastisk magnet, säger hon.

Även Vänsterpartiet är i huvudsak positivt till omlokaliseringarna, men anser att de flyttade myndigheterna i allt för stor utsträckning hamnat i städer i stället för på mindre orter.

– Omlokalisering behöver också ske på ett så bra sätt som möjligt både för myndighet och personal. Nu har det blivit rätt konfrontatoriskt från Arbets­givarverkets sida, säger Håkan Svenneling, vänsterpartistisk supp­leant i finansutskottet.

Ytterligare ett parti som inte är »principiellt emot omlokaliseringar förutsatt att de kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt« är Sverigedemokraterna.

– Partiets inställning är att hela Sverige ska leva, säger Fredrik Eriksson, leda­mot i KU.

Regeringen har också med sig Center­partiet på omlokaliseringståget. Partiet är i grunden positivt, men Per-Ingvar Johnsson, även han ledamot i KU, tycker att det kräver omtanke och att man i större utsträckning bör dra nytta av tidigare erfarenheter.

– Men vi vill framför allt se att de statliga myndigheterna har verksamhet ute i regionerna i större utsträckning.

I och med Centerpartiets inställning splittras allianspartierna. På mot­ståndar­sidan finns Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna.

Liberalernas Mats Persson, ledamot i finansutskottet, säger att det ibland kan finnas anledning att flytta verksamhet från Stockholms inner­stad.

– Men vi kommer inte att fortsätta på det sätt som regeringen agerat. Och vi kommer inte heller att riva upp det som de har gjort, det handlar snarare om att inte fortsätta. Att flytta en verksamhet måste vara upp till myndig­heterna själva.

Jakob Forssmed, kristdemokratisk ledamot i finansutskottet, är inne på samma spår.

– Man kan inte i alla lägen utesluta omlokaliseringar, men jag är i grunden kritisk till sådana omfattande omlokaliseringar som regeringen håller på med.

Han berättar att hans inställning grundlagts under åtta år som stats­sekreterare.

– Jag har sett resultaten. Jag har också sett hur myndigheter smyglokaliserar sig tillbaka och i stället finns på två ställen. Jag har även sett hur bland annat Folkhälsoinstitutets verksamhet drabbats på ett mycket hårt sätt under lång tid. Att flytta fungerande kompetens­myndigheter för flyttandets skull är jag alltså mycket tveksam till.

Mest kritisk av alla är Moderaternas Andreas Norlén, ordförande i riks­dagens konstitutionsutskott. Han anser att rege­ringens agerande försvagat de aktuella myndigheterna under en lång tid:

– När man påstår att verksamheten inte kommer att påverkas, trots att inga anställda följer med, tycker jag att man visar en bristande respekt för de befintliga medarbetarnas kompetens. Statliga myndigheters främsta roll är att utföra sina kärnuppgifter, inte att vara verktyg i regionalpolitiken.

Dessutom, fortsätter han, äventyras statens attraktivitet som arbetsgivare.

– Så inte heller ur ett arbetsgivarperspektiv kan jag se att vi skulle kunna stödja en sådan politik. Därmed inte sagt att man aldrig någonsin ska om­lokalisera, några sådana utfästelser kan jag inte göra.

Alla partier är däremot positiva till att skapa statlig närvaro genom att utöka servicekontorens verksamhet. Den processen är redan i gång och 30 juni ska tio nya kontor ha öppnats.

När statsvetaren Marja Lemne, universitetslektor på Södertörns högskola, tittar på de svar som partierna gett konstaterar hon att omlokaliseringsfrågan är en av få frågor inom förvaltnings­politiken där partierna skiljer sig åt.

– Men min känsla är ändå att man duckar lite för frågan så här i valtider. Och det är konstigt att det talas så lite om hur man kan använda myndig­heternas regionala organisation för att öka den statliga närvaron i landet. Dessutom är jag förvånad över den posi­tiva inställningen till servicekontoren och dess funktion. Om Skatte­verket inte ens har öppet på deklarationsdagen på flera orter, vad ska man då ha dem till?

I en färsk dom har Arbetsdomstolen prövat vilka villkor som gäller för de anställda när en myndighet flyttar. Målet handlade om huruvida de anställda på Fastighetsmäklarinspektionen hade arbetsskyldighet i Karlstad dit myndigheten skulle omlokaliseras. ST förlorade och utslaget innebär att de anställda som inte vill följa med om en hel myndighet flyttar måste säga upp sig själva. Uppsägningstiden blir då kortare än om arbetsgivaren skulle behöva säga upp den anställde. Det kan också påverka anställdas rätt till a-kassa.

Nu har ST begärt förhandling med Arbetsgivarverket, men utfallet av förhandlingarna är ännu inte klart.

Viljan att göra något politiskt för att stärka den statliga anställningstryggheten eller lindra konsekvenserna för de anställda vid flytt av myndigheter tycks dock vara liten, att döma av svaren på Publikts frågor.

– Det är inte önskvärt att politiken blandar sig i, säger Centerpartiets Per-Ingvar Johnsson.

Han konstaterar att det i stället är en förhandlingsfråga mellan parterna.

Den uppfattningen delar Social­demokraterna.

– Det är så vi brukar göra i Sverige och det är en del av vår svenska modell. Vi har inga planer på att se över lagstiftningen i det här läget, säger Fredrik Olovsson, S.

Statsvetaren Marja Lemne säger att hon är förvånad över hur flata politikerna är. Hon konstaterar att domen i Arbetsdomstolen och regeringens inställning som arbetsgivare inte direkt har stärkt den statliga anställningstryggheten eller statens attraktivitet som arbetsgivare.

– Det finns stora möjligheter att under­lätta för männi­skor att flytta med om det finns politisk vilja. Det är förvånansvärt att regeringen gömmer sig bakom att det här är en avtals­fråga.

På andra områden har ST haft större framgång för sina politiska krav. Förbundet har länge efterlyst en utbildning för statsanställda, som tar upp det särskilda ansvar statligt anställda har både sett till de regler de har att följa och till den roll de har i ett demo­kratiskt land.

Efter mutskandalen på Statens fastig­hetsverk och informationssäker­hetsbristerna på Transportstyrelsen har argumenten fått gehör. Nu har riks­dagen beslutat om ett så kallat till­känna­givande till regeringen om att införa en gemen­sam introduktions­utbildning för statligt anställda. Alla partier står bakom förslaget.

Jakob Forssmed, KD, tycker att det är bra och påminner om den satsning som den numera nedlagda myndigheten Kunskapsrådet för utveckling i staten gjorde på offentligt etos, ett projekt för att öka de statsanställdas kunskaper om och förståelse för den statliga värdegrunden.

– Jag skulle gärna se en fortsättning på den. Jag tror att nyckeln till en god förvaltningskultur är att hålla diskussionen levande, och inte bara ha utbildning när man är ny inom statsförvaltningen.

Håkan Svenneling, V, anser att kont­rollen av myndigheterna behöver skärpas:

– Det är väldigt uppenbart. Vi har inte tillräckligt starka regelverk i olika delar och tillräcklig transparens. Vi behöver stärka internrevisionen och ha mer av den statliga verksamheten i egen regi i stället för att outsourca.

Fredrik Olovsson, S, är liksom flera av de andra partiföreträdarna inne på att den svenska offentlighetsprincipen och meddelarfriheten verkar förebyggande mot korruption.

– Det är skarpa verktyg, men ett problem är att medierna har mindre resurser för att använda sig av dem.

Han menar, liksom de flesta av de and­ra partiföreträdarna, att öppen­heten i statsförvaltningen i huvud­sak fungerar bra och att EU-medlemskapet inte förändrat det nämnvärt.

– Men det finns en del mörka fläckar, KU har exempelvis återkommande anmärkt på UD. Det måste ju bara fixa sig, säger Fredrik Olovsson.

Andreas Norlén, M, framhåller dock att det finns en hel del kunskapsluckor inom statsförvaltningen och hänvisar till att det inte är helt ovanligt att man får läsa om exempelvis brott mot efterforskningsförbudet.

– Det är uppenbart att det finns alltför många som har för dålig kunskap om och respekt för reglerna om meddelarfrihet, säger han.

Vänsterpartiets Håkan Svenneling menar att EU-medlemskapet har påverkat öppenheten negativt:

– Jag kan märka det som politiker –att vi inte får papper i förväg.

En positiv förändring, menar han däremot, är beslutet att flera grupper av privat anställda i offentligt finansierade verksamheter ska omfattas av meddelarfrihet:

– Men vi tycker att man kan titta på om man kan omfatta fler områden, säger Håkan Svenneling.

Sverigedemokraterna anser att öppen­heten och myndigheternas service­skyldighet måste betonas ännu mer.

– En hög företrädare för en statlig myndighet ska inte kunna avfärda eller vifta bort medierna. Det ska inte funka att be om frågorna per mejl för att sedan inte svara eller anlita en pr-byrå. Då har man missuppfattat sitt uppdrag. Vad hände med den oförvitliga tjänste­mannen? säger Fredrik Eriksson.

Miljöpartiets Agneta Börjesson tror att Sverige påverkat EU i positiv riktning, och menar att det faktiskt kan behövas mer sekretess ibland.

– Även om det är som att svära i kyrkan… Men i dag när det är möjligt att göra register om allt möjligt, kan det vara befogat att ibland sekretess­belägga uppgifter av hot-, hat- och integritets­skäl.

Marja Lemne är kritisk till hur nöjda samtliga partier verkar vara med öppen­heten i den svenska statsförvaltningen.

– Dels finns det ju återkommande missförhållanden, dels studier – bland annat från Uppsala universitet – som visar att öppenheten minskar. Så vi ska inte förhäva oss här i Sverige.

Hon noterar dock att några partier – däribland »lite förvånande« även Social­demokraterna – tar upp utrikes­departementets återkommande problem med bristande öppenhet.

– Överlag gör man det gärna kompli­cerat, inte minst på departementen. Ta det här med att få ta del av general­direktörernas löner – då måste man ta kontakt med respektive departement. Det är dålig service, säger Marja Lemne.

När det gäller oegentligheter och korruption tycker Marja Lemne att partierna borde tala mer om regeringens styrning och kontroll.

– Den kommer undan, regeringen måste ju hålla en viss ordning. Det har skapats en massa kontrollmyndig­heter på sistone, men de nämns inte heller.

Marja Lemne är över huvud taget förvånad över de försiktiga svaren på Pub­likts fråg0r. Sällan är ju en poli­tik så bra att den inte är möjlig att förbättra, konstaterar hon.

– Det vittnar om en något defensiv syn på statsförvaltningen och förvaltningspolitiken. Man verkar rätt nöjd med status quo, säger Marja Lemne.

Bli den första att tycka till!
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med året innan, konstaterar organisationen Sveriges museer.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
HögskolanNyhetI de flesta fall lönar det sig med en högskoleutbildning. Men vissa utbildningar ger mer i lönekuvertet än andra. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
DigitaliseringNyhetÖkad användning av artificiell intelligens, AI, kan skapa ekonomiska värden inom offentlig förvaltning motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
ArbetsmarknadNyhetValidering är viktigt för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är en av de slutsatser som dras i Valideringsdelegationens slutbetänkande till regeringen.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket varslar om uppsägning av 146 anställda i Skåne, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. ”Jag tycker att det är olyckligt att varsla just nu, samtidigt som vi ska göra en stor omorganisation”, säger Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har beslutat att ta bort möjligheten till friskvårdstimme och i stället höja friskvårdsersättningen. Både ST och Saco-S på myndigheten är kritiska till förändringen. I intranätets kommentarsfält rasar missnöjet, berättar anställda som Publikt varit i kontakt med.
ArbetsrättNyhetEU-kommissionen vill införa minimilöner i hela unionen. Inom den svenska fackföreningsrörelsen finns en stor oro för att planerna utgör ett hot mot den svenska modellen. Sverige skulle bli förlorare om de blir verklighet, anser TCO.
KriminalvårdenNyhetÄndrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
DomstolarnaNyhet Domstolshandläggarna vid Värmlands tingsrätt har under flera år haft en dålig arbetsmiljö. Arbetsbelastningen är hög och många mår dåligt, enligt den anmälan som huvudskyddsombudet har gjort till Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetNär Arbetsmiljöverket flyttar sitt kontor från Stockholms innerstad till Solna krymper kontorsytan med mer än en tredjedel. ”Det är klart att det kan komma att påverka arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Marita Jonsson till Publikt.
KriminalvårdenNyhetRiksrevisionen har fått indikationer på att verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter inte bedrivs på effektivast möjliga sätt, och har därför beslutat att inleda en granskning, skriver man i ett pressmeddelande. Anstalterna kostar cirka fem miljarder kronor per år.
PensionsmyndighetenNyhetPensionärernas riksorganisation, PRO, riktar skarp kritik mot de långa väntetiderna hos Pensionsmyndigheten. Den som söker bostadstillägg får vänta fem månader på besked, och ändringar tar ännu längre tid.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts till två års fängelse för vapenbrott. När mannen greps av polisen på allmän plats bar han skyddsväst och hade en skarpladdad pistol innanför byxlinningen. Den anställde har också anmälts till myndighetens personalansvarsnämnd.
KriminalvårdenNyhetEn anställd vid Kriminalvården ådrog sig allvarliga skador i samband med en övning i självförsvar på jobbet. Skadorna inträffade när instruktören skulle demonstrera hur man tar sig ur ett strypgrepp, rapporterar SVT.
SiSNyhetEn behandlingsassistent vid en av Statens institutionsstyrelses institutioner för vård av missbrukare åtalsanmäls av personalansvarsnämnden för brott mot tystnadsplikten. Den anställda ska ha lämnat sekretessbelagd information om en klient till dennes tidigare partner.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har förlängt hyresavtalen för åtta lokala kontor i avvaktan på en översyn av nedläggningsplanerna. Några av kontoren skulle redan ha stängts. Men det är inte klart att just dessa kontor får vara kvar på sikt, enligt myndighetens presstjänst.
Myndigheten för stöd till trossamfundNyhetPå nyårsafton avled Åke Göransson, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund, i samband med en semesterresa till Rumänien. ”Vi sörjer en omtyckt och älskad chef”, säger Åsa E. Hole, ställföreträdande myndighetschef.
KRIMINALVÅRDENNyhetVid en personalfest inom Kriminalvården tog en manlig anställd två kvinnliga kolleger på baken och kysste den enas kind. Nu har myndighetens personalansvarsnämnd beslutat att han ska få löneavdrag.
SPÅRTRAFIKENNyhetSeko stämmer tågföretaget Arriva i Arbetsdomstolen för avskedandet av en tågvärd, som enligt företaget hotat en kollega med en brödkniv.
ÖppenhetNyhetI en departementspromemoria föreslås skärpta sekretessregler för statsanställda och deras tjänstepensioner. Det handlar om att skydda personliga uppgifter om drygt 1,1 miljoner enskilda personer.
ÖppenhetNyhetDen professor vid Göteborgs universitet som begärde att få ut kollegers e-post bröt inte mot lagen. Det konstaterar Justitiekanslern, JK, efter en anmälan, skriver Dagens Nyheter. JK har beslutat att lägga ner ärendet.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen, AD, sedan myndigheten avbrutit provanställningen för en man som varit föräldraledig under en del av anställningstiden.
Statens servicecenterNyhetRegeringen har uppdragit åt den särskilde utredaren Sven-Erik Österberg att utreda hur lokal statlig service ska utvecklas. Uppdraget omfattar både att lämna förslag på var nya kontor i Statens servicecenters regi bör lokaliseras och att analysera vilka myndigheter som bör komma med i kontorens serviceutbud.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder hösten har skyddsombud larmat om att ett nytt kollektivavtal lett till ohälsa för personalen på nationella transportenheten utrikes vid Kriminalvården. Efter resultatlösa försök till omförhandling har ST nu sagt upp avtalet. Alla fackliga organisationer inom Kriminalvården har också sagt upp samverkansavtalet med arbetsgivaren.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Pensionsmyndigheten för orimligt långa kötider i telefon. Trots myndighetens ansträngningar att minska väntetiderna har de inte blivit kortare, konstaterar JO.
KRIMINALVÅRDENNyhetDet fattas runt 600 platser på Kriminalvårdens anstalter och på en del håll delar intagna rum. Facket menar att den akuta platsbristen äventyrar säkerheten och arbetsmiljön för personalen. ”Kriminalvården står inför den största utmaningen i modern tid”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn till Publikt.
HögskolanNyhetEnligt regeringens regleringsbrev till universitet och högskolor ska arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätta de kommande åren, kunskapslyftet återställas och arbetet för hållbar utveckling intensifieras.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen får i uppdrag att säkra en väl fungerande kontinuerlig fysisk närvaro och tillgänglighet i hela landet. ”Det finns personer som är i behov av fysiska möten och då ska Arbetsförmedlingen kunna tillhandahålla det, oavsett var i landet man bor”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, på dagens pressträff om myndighetens regleringsbrev för 2020.