Annons:
Förortsspråk
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Ett öga för språket

I glipan mellan föräldrar och en oviss framtid i Sverige har invandrarungdomar i förorten skapat sin egen språkliga dialekt. Det speglas i boken »Ett öga rött«, som nu har blivit film.
Joussef Skhayri spelar Halim i Ett öga rött.

»Nu lämnar vi allt dåligt bakom oss. Nu pratar vi bara svenska.»
» Aldrig jag kommer att prata som värsta svennen.»

Replikskiftet mellan pappa och son i Ett öga rött sätter positionerna för ett av filmens teman: ska vi sträva efter att bli så lika svenskarna som möjligt eller markera avståndet till ett samhälle som ändå inte respekterar oss som likar?

Pappan väljer det första, men tonårspojken Halim är revolutionsblattefilosof och manar till uppror mot den hemliga, statliga Integrationsplanen.

När romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri gavs ut för fyra år sedan väckte inte minst språket uppmärksamhet. Boken är till stor del skriven på bruten svenska, ett förortens ungdomsspråk med ny slang och annorlunda grammatik och ordföljd. I kombination med det höga tempot och huvudpersonens vildsinta subjektivitet kan Ett öga rött ge en ovanligt intensiv läsupplevelse, men somliga läsare tyckte att förortssvenskan lade hinder i vägen.

I filmen är språket mindre avvikande, men det diskuterades en hel del under inspelningen. Regissören Daniel Wallentin är från Falun och kunde ingen blattesvenska. Han fick lära sig av de unga skådespelarna.

–Om någon replik kändes konstig tog jag upp det, och vi ändrade på ganska mycket, berättar Joussef Skhayri, som spelar Halim.

Förortsspråket – eller rinkebysvenska, gårdstenssvenska, betongsvenska eller bushiska, företeelsen har många namn – är en rörelse i språket som har pågått i 30 år, enligt språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas, professor emerita i nordiska språk vid Stockholms universitet.

–Jag skrev min första artikel om rinkebysvenskan för tjugo år sedan. Andra tyckte att det bara handlade om dåligt språk, men jag var säker på att jag hade rätt. Förortssvenskan har blivit en dialekt, och vi ser en liknande utveckling i många andra länder.

Många växlar mellan språken

Många ungdomar kan växla mellan »betongsvenska« och »svensk svenska« utifrån sammanhang och behov. Ulla-Britt Kotsinas tror att en känsla av utanförskap kan bidra till att ungdomar i invandrarrika förorter väljer att avvika från standardsvenskans ord, uttal och satsmelodi.

–Förortsspråket är en markör för identitet, en identitet som svensk med invandrarbakgrund.

Förutom en mängd nya ord skiljer sig rinkebysvenskan exempelvis genom mindre skillnad mellan kort och lång vokal (mat/matt), tydligare r-ljud, ett »stötigt« uttal och en annorlunda språkmelodi. Ofta används rak ordföljd i stället för omvänd: »Förra veckan jag sålde bilen«.

De här avvikelserna från standardsvenskan går igen oavsett vilket språk som talas i hemmet, och det förekommer att även helt svenska ungdomar anammar dem.

Men det är inte alla som antar förortens dialekt, framhåller Ulla-Britt Kotsinas. En del vägrar att använda den, medan andra sätter en ära i det och tar ut svängarna.

–Så har det alltid varit, det var likadant med det gamla Ekensnacket.

Lantisarnas »urstockholmska«

Ekensnacket är på många sätt en direkt parallell till förortssvenskan, anser Ulla-Britt Kotsinas. Det språket skapades av pigor och drängar som flyttade från landsbygden till Stockholm vid 1900-talets början – och framför allt av deras barn. Det var trångbott och fattigt, och barnen fick hålla sig utomhus. Där, på gatan, plockade man upp mängder av nya ord: slafa, kul, kymig, jobba och tjej är ord som lever kvar än i dag. Många hämtades från romani och från västgötaknallarnas hemliga språk.

De nya stockholmarna uttalade också orden annorlunda. Till exempel försvann r-ljudet nästan helt i vissa ord och ä-ljudet omvandlades till e (reka/räka). Det som ett par generationer senare skulle komma att betraktas som någon slags urstockholmska var alltså en dialekt som skapades av inflyttade lantisar.

Men många reagerade upprört när det begav sig, och varnade för att detta arbetarspråk skulle ta över och förgrova den finare svenskan. I en artikel i Aftonbladet 1912 beklagar författaren att även ungdomar i societeten nu lockats att plocka upp några språkbitar ur »dräggens språklår«:

»Så har de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.«

Om man bortser från författarens attityd kanske det finns fog för en liknande iakttagelse i dag. De flesta ungdomar känner till och använder ibland uttryck från »betongförorten«.

Språket är alltid statt i förändring. Men nyskapandet har enligt Ulla-Britt Kotsinas varit särskilt snabbt och omfattande under två perioder: efter den stora inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet och sedan invandringen till Sverige tog fart på 1970-talet. Vilken riktning nydaningarna kommer att ta framöver beror till stor del på den politiska och ekonomiska utvecklingen, anser Ulla-Britt Kotsinas.

Större skillnader i Frankrike

–Om vi har goda konjunkturer, och ungdomar från invandrarrika förorter får jobb och blir etablerade i det svenska samhället, kommer en del av deras språk att införlivas med ortens lokala dialekt. Och det blir språket bara rikare av, eftersom de gamla orden inte försvinner.

Men om ungdomarna blir arbetslösa och fastnar i förorten får de mindre kontakt med etniska svenskar, och då kan språkskillnaderna bli än större. En extrem utveckling åt det hållet kan höras i Paris fattiga förstäder, där invandrarungdomar har skapat sitt eget språk, le verlan. Namnet är en lek med ordet envers, tvärtom. I tvärtomspråket kastar man om stavelser i orden så att det man säger blir obegripligt för utomstående.

Även i Sverige har trenden varit att förortsspråket fjärmar sig alltmer från den allmänt talade svenskan. Men det är ändå inte troligt att vi får en fransk situation i Sverige, anser Ulla-Britt Kotsinas.

–I Frankrike är förorterna mycket mer nedgångna och människorna mer utsatta. Där finns också en rasism som jag hoppas inte är lika stark här.

Huvudrollsinnehavaren i Ett öga rött, Joussef Skhayri, säger att han för sin del reagerar mot »överdrivet blattesnack«, och att det är uppenbart att ett sådant språk kan vara till nackdel för en när man söker arbete.

–Men det kan vara bra ibland, när man vill säga något till kompisen utan att morsan förstår. n

Ämnen: Kultur
Mikrolexikon
- Skämtsamma ord
kebab (arab
curry, mowgli (indier)
deniro (tuffing)
cowboy utan häst (lögnare)

- Ord hämtade från andra språk
ayna (polis)
jalla (kom, skynda)
chilla (ta det lugnt, slappa)
chok (mycket)
guss (flicka)
para (pengar)
keff (dålig, elak)
habib (kompis)

- Ord med tillägg -ish eller -o
plankish (planka, åka gratis)
babblish (skvallertant)
becknish (sälja)
bebo (barn)
bajo (öl)
drogo (narkoman)
Källa: Ulla-Britt Kotsinas
Bli den första att tycka till!
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med året innan, konstaterar organisationen Sveriges museer.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
HögskolanNyhetI de flesta fall lönar det sig med en högskoleutbildning. Men vissa utbildningar ger mer i lönekuvertet än andra. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
DigitaliseringNyhetÖkad användning av artificiell intelligens, AI, kan skapa ekonomiska värden inom offentlig förvaltning motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
ArbetsmarknadNyhetValidering är viktigt för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är en av de slutsatser som dras i Valideringsdelegationens slutbetänkande till regeringen.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket varslar om uppsägning av 146 anställda i Skåne, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. ”Jag tycker att det är olyckligt att varsla just nu, samtidigt som vi ska göra en stor omorganisation”, säger Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har beslutat att ta bort möjligheten till friskvårdstimme och i stället höja friskvårdsersättningen. Både ST och Saco-S på myndigheten är kritiska till förändringen. I intranätets kommentarsfält rasar missnöjet, berättar anställda som Publikt varit i kontakt med.
ArbetsrättNyhetEU-kommissionen vill införa minimilöner i hela unionen. Inom den svenska fackföreningsrörelsen finns en stor oro för att planerna utgör ett hot mot den svenska modellen. Sverige skulle bli förlorare om de blir verklighet, anser TCO.
KriminalvårdenNyhetÄndrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
DomstolarnaNyhet Domstolshandläggarna vid Värmlands tingsrätt har under flera år haft en dålig arbetsmiljö. Arbetsbelastningen är hög och många mår dåligt, enligt den anmälan som huvudskyddsombudet har gjort till Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetNär Arbetsmiljöverket flyttar sitt kontor från Stockholms innerstad till Solna krymper kontorsytan med mer än en tredjedel. ”Det är klart att det kan komma att påverka arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Marita Jonsson till Publikt.
KriminalvårdenNyhetRiksrevisionen har fått indikationer på att verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter inte bedrivs på effektivast möjliga sätt, och har därför beslutat att inleda en granskning, skriver man i ett pressmeddelande. Anstalterna kostar cirka fem miljarder kronor per år.
PensionsmyndighetenNyhetPensionärernas riksorganisation, PRO, riktar skarp kritik mot de långa väntetiderna hos Pensionsmyndigheten. Den som söker bostadstillägg får vänta fem månader på besked, och ändringar tar ännu längre tid.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts till två års fängelse för vapenbrott. När mannen greps av polisen på allmän plats bar han skyddsväst och hade en skarpladdad pistol innanför byxlinningen. Den anställde har också anmälts till myndighetens personalansvarsnämnd.
KriminalvårdenNyhetEn anställd vid Kriminalvården ådrog sig allvarliga skador i samband med en övning i självförsvar på jobbet. Skadorna inträffade när instruktören skulle demonstrera hur man tar sig ur ett strypgrepp, rapporterar SVT.
SiSNyhetEn behandlingsassistent vid en av Statens institutionsstyrelses institutioner för vård av missbrukare åtalsanmäls av personalansvarsnämnden för brott mot tystnadsplikten. Den anställda ska ha lämnat sekretessbelagd information om en klient till dennes tidigare partner.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har förlängt hyresavtalen för åtta lokala kontor i avvaktan på en översyn av nedläggningsplanerna. Några av kontoren skulle redan ha stängts. Men det är inte klart att just dessa kontor får vara kvar på sikt, enligt myndighetens presstjänst.
Myndigheten för stöd till trossamfundNyhetPå nyårsafton avled Åke Göransson, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund, i samband med en semesterresa till Rumänien. ”Vi sörjer en omtyckt och älskad chef”, säger Åsa E. Hole, ställföreträdande myndighetschef.
KRIMINALVÅRDENNyhetVid en personalfest inom Kriminalvården tog en manlig anställd två kvinnliga kolleger på baken och kysste den enas kind. Nu har myndighetens personalansvarsnämnd beslutat att han ska få löneavdrag.
SPÅRTRAFIKENNyhetSeko stämmer tågföretaget Arriva i Arbetsdomstolen för avskedandet av en tågvärd, som enligt företaget hotat en kollega med en brödkniv.
ÖppenhetNyhetI en departementspromemoria föreslås skärpta sekretessregler för statsanställda och deras tjänstepensioner. Det handlar om att skydda personliga uppgifter om drygt 1,1 miljoner enskilda personer.
ÖppenhetNyhetDen professor vid Göteborgs universitet som begärde att få ut kollegers e-post bröt inte mot lagen. Det konstaterar Justitiekanslern, JK, efter en anmälan, skriver Dagens Nyheter. JK har beslutat att lägga ner ärendet.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen, AD, sedan myndigheten avbrutit provanställningen för en man som varit föräldraledig under en del av anställningstiden.
Statens servicecenterNyhetRegeringen har uppdragit åt den särskilde utredaren Sven-Erik Österberg att utreda hur lokal statlig service ska utvecklas. Uppdraget omfattar både att lämna förslag på var nya kontor i Statens servicecenters regi bör lokaliseras och att analysera vilka myndigheter som bör komma med i kontorens serviceutbud.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder hösten har skyddsombud larmat om att ett nytt kollektivavtal lett till ohälsa för personalen på nationella transportenheten utrikes vid Kriminalvården. Efter resultatlösa försök till omförhandling har ST nu sagt upp avtalet. Alla fackliga organisationer inom Kriminalvården har också sagt upp samverkansavtalet med arbetsgivaren.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Pensionsmyndigheten för orimligt långa kötider i telefon. Trots myndighetens ansträngningar att minska väntetiderna har de inte blivit kortare, konstaterar JO.
KRIMINALVÅRDENNyhetDet fattas runt 600 platser på Kriminalvårdens anstalter och på en del håll delar intagna rum. Facket menar att den akuta platsbristen äventyrar säkerheten och arbetsmiljön för personalen. ”Kriminalvården står inför den största utmaningen i modern tid”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn till Publikt.
HögskolanNyhetEnligt regeringens regleringsbrev till universitet och högskolor ska arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätta de kommande åren, kunskapslyftet återställas och arbetet för hållbar utveckling intensifieras.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen får i uppdrag att säkra en väl fungerande kontinuerlig fysisk närvaro och tillgänglighet i hela landet. ”Det finns personer som är i behov av fysiska möten och då ska Arbetsförmedlingen kunna tillhandahålla det, oavsett var i landet man bor”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, på dagens pressträff om myndighetens regleringsbrev för 2020.