Annons:
Bild:Caroline Linhult
Externa experter
Fördjupning
AVKatarina Bjärvall2 kommentarerTyck till!

Forskare på dubbla stolar

Många forskare som anlitas av myndigheter är samtidigt knutna till näringslivet. Myndig­heterna har ofta inget val – oberoende experter kan vara svåra att hitta.

Ibland behöver en myndighet göra svåra vetenskapliga bedömningar – det kan handla om att ta ställning till kemikalier, mediciner eller livsmedels­tillsatser. Då tar man hjälp av experter. Men många av dem har starka band till näringslivet. En del är anställda vid insti­tu­tioner som får pengar av indust­rin. Många tjänar också pengar på uppdrag som konsulter åt bolag i branschen.

Experternas kopplingar till näringslivet kan vara problematiska, menar Helena Sundén, chef för Institutet mot mutor.

– De som är uppdragstagare hos myndigheter ska uppträda så att ingen ens kan misstänka att de är illojala.

Publikt har granskat experter som anlitats av fyra statliga myndigheter. En av dem är Livsmedelsverket, som har knutit tretton forskare till sig i sitt vetenskapliga råd, expertgruppen för nutrition och folkhälsa. Verket avkräver experterna en så kallad jävsdeklaration. I den ska de redovisa alla externa kopplingar – exempelvis konsultjobb, men också aktieinnehav och föreningsuppdrag. De ska också redovisa de pengar de får in på sina externa uppdrag och bedöma om det finns en risk för att deras opartiskhet kan ifråga­sättas.

Nio av de tretton forskarna redovisar kopplingar till näringslivet, till exempel föredrag och uppdragsforskning åt livsmedelsföretag. Alla svarar »nej« på frågan om de tycker att deras opartiskhet kan ifrågasättas.

Irene Mattisson, chef för Livs­­medels­verkets enhet för risk- och nytto­värdering och ansvarig för rådet, säger att avvägningen är »väldigt väldigt svår«:

– Om vi inte skulle ha med någon som hade samarbetat med livsmedelsindustrin så skulle vi inte få med tillräckligt kvalificerade forskare. Så vi har gjort en bedömning av dels hur stor del av deras forskningspengar som kommer från industrin och dels hur deras roll hos oss ser ut.

Samtidigt betonar Irene Mattisson att ledamöterna inte själva utfärdar några kostrekommendationer.

Läkemedelsverket samlar sex till sju gånger per år utvalda utomstående exper­ter till möten i grupper vars sammansättning beror på det aktuella ämnet. Publikt har granskat jävsdeklarationerna från 55 experter som verket har anlitat för tre sådana möten, som rört behandling av narkolepsi, schizo­freni och bakterieinfektioner inom tandvården.

Av de 55 experterna är det 25 som inte redovisar några band till näringslivet. De övriga 30 har uppdrag framför allt hos läkemedelsbolag. Ibland handlar det om just det bolag som tillverkar mediciner mot den sjukdom som har avhandlats hos Läke­medelsverket.

Är det rimligt? Det beror på, menar Jane Ahlqvist Rastad som tillsammans med verkets jurister har valt ut forskarna till ett av dessa möten. Verket säger blankt nej till experter som är fast anställda av läke­medelsbolag. Och experter som sitter i så kallade advisory boards, alltså läkemedelsindustrins egna vetenskapliga råd, anlitar verket bara efter särskilda överväganden.

– Men att hålla en föreläsnings­serie för ett läkemedelsbolag bedömer vi normalt inte som ett hinder, det är det så många som gör, säger Jane Ahlqvist Rastad.

Inom vissa områden där forskningen är intensiv, till exempel hiv-forskning, är det särskilt svårt att hitta oberoende experter, liksom inom ovanligt smala områden.

– Det kan vara grannlaga, för det är inte många i Sverige som är experter på till exempel narkolepsi. Någon expert plockades bort inför det mötet.

Riksdag och regering har gjort klart att en viktig uppgift för högskolorna är att samverka med det omgivande samhället i allmänhet och näringslivet i synnerhet.

Jane Ahlqvist Rastad menar att dessa krav har bidragit till problemet.

– Det leder till att myndigheter som vi kan sitta där med Svarte Petter när vi måste använda experter för att utfärda våra rekommendationer.

Konsumentverket är en myndighet som avstått från att kräva in jävs­deklarationer av de åtta ledamöterna i sitt vetenskapliga råd. Men alla utom en är anställda på statliga lärosäten och måste därför hos sin arbetsgivare redovisa eventuella bisysslor. Även om några ledamöter har haft konsultuppdrag är det ingen som redovisar några aktuella uppdrag som står i uppenbar konflikt med deras roll hos myndigheten.

På Kemikalieinspektionen, som inte heller kräver in jävsdeklarationer av experterna i sitt vetenskapliga råd, toxikologiska rådet, har sju av ledamöterna redovisat bisysslor till de läro­säten där de arbetar. Två av dem har uppdrag som skulle kunna utgöra jäv, till exempel uppdrag för läkemedelsbolag, försäkringsbolag och branschorganisationer.

Är det ett problem? Nej, det tycker inte Kemikalieinspektionens jurist Patrik Ernby.

– Rådet ägnar sig inte åt myndighetsutövning på det viset som omskrivs i förvaltningslagen. Ledamöterna handlägger inte ärenden som berör någon enskild part.

Men rådet kan till exempel avgöra hur farlig en viss kemikalie ska bedömas vara, något som kan påverka företag som tillverkar produkter som innehåller den kemikalien.

Kan då inte rådets bedömningar indirekt beröra enskilda företag?

– Indirekt, jo, säger Patrik Ernby.

Kan det då vara ett problem om några av rådets ledamöter har uppdrag hos till exempel läkemedelsföretag?

– Om jag var en sådan ledamot skulle jag anmäla jäv, säger Patrik Ernby.

Det har dock aldrig hänt att någon har gjort det.

I många fall är experternas jävs­deklarationer och redovisningar av bisysslor ofullständiga. Många besvarar inte alla frågor och det är dessutom ofta otydligt om ersättningen för uppdragen är ett personligt arvode eller går till arbetsgivaren.

Och det finns ingen som har hela bilden. Samarbetet mellan statliga myndigheter och utomstående experter utspelas under de granskande myndigheternas radar. Riksrevisionen har aldrig tittat på frågan, inte heller Statskontoret. Men Institutet mot mutor, som drivs av näringslivsorganisationer i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, får många förfrågningar kring detta, både från enskilda experter och från statliga myndigheter.

– Myndigheterna litar ofta på att medarbetare och uppdragstagare flaggar upp för jäv, men det är inte så lätt att veta när man ska göra det, säger Helena Sundén, jurist och institutets generalsekreterare.

Hon menar att det är myndigheternas ansvar att ta reda på om uppdragstagare sitter på flera stolar.

– Därför är jävsdeklarationerna bra. De tar bort en del bördor från den enskilde, men de måste också följas upp och uppdateras så fort något ändras.

Ingen av de experter som Publikt har intervjuat ser sina uppdrag inom näringslivet som problematiska. Hur ska man tolka det?

– Att personer är av uppfattningen att de inte är jäviga betyder inte att de inte är det, säger Helena Sundén.

Många experter hänvisar till kolle­ger som är värre – som äger aktier i problematiska företag eller som tar 100 000 kronor för ett föredrag. Finns det en samförståndskultur kring att man kan hoppa mellan oberoende forskning och kommer­siella uppdrag, bara man inte gör det för osnyggt?

– Kulturfrågan är intressant, säger Helena Sundén. Ingen som är dömd för korruptionsbrott har uppfattningen att de har gjort något fel. Ofta ingår de i ett sammanhang där alla är oerhört viktiga, jobbar jämt, alltid gör rätt och där de tror att verksamheten inte skulle klara sig utan dem. Vem ska få polletten att trilla ner i en sådan kultur?

  

Vad säger lagen?

Frågan om jäv inom myndigheter regleras i förvaltningslagen. Utomstående experter nämns inte, men lagen slår fast att den som handlägger ett ärende själv ska tillkännage omständigheter som »kan antas« utgöra jäv. Det heter också att handläggaren är jävig bland annat »om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång«, »om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken« eller »om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet«.

Majoriteten har kopplingar till näringslivet

Livsmedelsverkets vetenskapliga råd

  • 69 procent av ledamöterna (nio av tretton) redovisar kopplingar till närings­livet, till exempel egna konsultuppdrag eller uppdragsforskning.
  • Av dem som redovisar kopplingar avstår tre från att svara på verkets fråga om hur stor ersättningen är. De sex som svarar uppger summor på upp till 100  000 kronor per år, och flera miljoner i ersättning för uppdragsforskning.

Läkemedelsverkets experter

  • Av de experter som myndig­heten kallade till tre vetenskapliga möten redovisade 55 procent (30 av 55) kopplingar till näringslivet, till exempel egna konsultuppdrag hos läkemedelsbolag.
  • Av de 30 som redovisade kopplingar avstod 14 från att svara på frågan om hur stor ersättningen var i kronor. De som svarar uppger att de fick från 8  000 kronor per år till över 100  000 kronor, och flera miljoner i ersättning för uppdragsforskning.

Kemikalie­inspektionens vetenskapliga råd

  • Myndigheten kräver inga redovisningar utan litar på att ledamöterna självmant anmäler eventuellt jäv. Det har ingen gjort, men två av nitton har anmält till de universitet där de är anställda att de har uppdrag som konsulter åt bland annat läkemedelsbolag. Båda har svarat på sin arbetsgivares fråga om hur stor ersättningen är per år – i det ena fallet under 100 000 kronor, i det andra över 100 000 kronor.
Tre forskarröster
  • Magnus Domellöf, expert hos Livsmedelsverket och barnläkare på Umeå universitetssjukhus: »Jag tar inga oskäliga arvoden«

 Hur får du ihop ditt uppdrag som oberoende forskare med dina uppdrag för livsmedels­företag som Nestlé, Danone, Hipp och Mead Johnson?

–  Jag är en av få experter inom pediat­risk nutritionsforskning i Europa. Då blir jag tillfrågad att hålla föreläsningar om det som jag är expert på,det är naturligt. Och det är ju Livsmedelsverket som har placerat mig i expertkommittén, jag har bara skickat in en ansökan.

Men du tar emot pengar från företag som säljer till exempel bröstmjölksersättning?

–  Att jag har föreläst för livsmedelsföretag ändrar inte min uppfattning att den bästa kosten för spädbarn är att de får amma. Och jag tar inga oskäliga arvoden ,som 100 000 kronor för en föreläsning. Jag får skäliga arvoden.

Vad kan det vara?

–  Det kan vara 5 000 kronor kanske.

Det står en del lite högre belopp här i din jävsdeklaration, 45  000 från Mead Johnson.

–  Det var ett omfattande arbete som avslutades 2011. Det typiska är en föreläsning.

 

  • Lena Leissner, expert hos Läkemedelsverket och överläkare på sömnenheten på Universitets­sjukhuset i Örebro: »Vi kan göra de avvägningarna«

Du har medverkat som expert hos Läkemedelsverket när det gäller behandling av narko­lepsi och tar samtidigt uppdrag hos läkemedelsbolag som Pfizer, Nycomed, Boeringer-Ingelhem och Merck. Finns det risk för en intresse­konflikt där?

–  Nej, det tycker jag inte. Så pass professionella är vi som medverkar vid de här bedömningarna att vi kan göra de avvägningarna. Och dessutom var jag inkallad för en avgränsad uppgift. Medan den pågick hade jag inga uppdrag åt läkemedelsindustrin.

På jävsdeklarationen ska man fylla i hur mycket pengar man har fått i arvode för sina uppdrag. Varför har du inte fyllt i något där?

–  Det har jag hoppat över för det går inte in till mig personligen utan till min arbetsgivare.

Går inget till ditt eget bolag?

–  En del går till min arbetsgivare och en del går till mitt bolag. Men jag tyckte inte att det var relevant att gå tillbaka i min bokföring kanske tio år.

Du tycker inte att du behöver svara på de frågor som ställs av en statlig myndighet som du tar uppdrag av?

–  Nej, och de har inte kommit tillbaka till mig och bett mig att fylla i mer.

 

  •  Olle Söder, expert hos Kemikalieinspektionen och barnhormon­läkare på Karolinska Institutet – samt konsult hos läkemedels- och försäkringsbolag: »Jag ser ingen intressekonflikt«

Hur tänker du kring dina band till näringslivet och din roll hos Kemikalieinspektionen?

–  Jag ser ingen intressekonflikt i det som hittills har varit och jag kan inte före­ställa mig ett enda ärende där det ens skulle kunna komma i närheten av det.

Men du tar uppdrag av läkemedelsbolag som säljer mediciner som påverkar hormonerna, samtidigt som du ska vara oberoende expert?

–  Jag går inte till toxikologiska rådet i någon annans intresse. Och jag har skrivit på upprop mot hormonstörande ämnen, jag är snarare känd som en fiende till kemiindustrin. Det skulle vara en helt annan sak om jag till exempel hade uppdrag hos tobaksindustrin.  

Inlagt av Sven Nilsson tis, 09/23/2014 - 15:31
Vilken statlig instans skyddar medborgarna från att myndigheternas beslut är skilda från jäv?
Man kan undra vem som kommer ta upp den boll som denna artikel vittnar om, är det Justitiekanslern eller Riksrevisionen?
Eller finns det något politiskt parti som tycker denna fråga är viktig att komma till rätta med?
Inlagt av Lennart Nilsson ons, 09/17/2014 - 17:42
Kraven på enskilda experter och dessas åliggande att anmäla jäv, måste skärpas. De kommer undan alltför lätt. Förtroendet naggas i kanten, när bindningarna till industrin är då uppenbara.
KronofogdenNyhetMellan 25 000 och 30 000 ärenden i kö i väntan på att registreras. Upp mot 80 dagars handläggningstid. Medarbetarna på den enhet inom Kronofogden som jobbar med betalningsföreläggande har det tungt, konstaterar Malin Almkvist Klaesson, STs ordförande på myndigheten.
RiksgäldenNyhetDe senaste två åren har Riksgälden köpt ut medarbetare för minst sju miljoner kronor, uppger Dagens Industri. Relationerna mellan riksgäldsdirektör Hans Lindblad och personalen är ansträngda.
DomstolarnaNyhetAntalet beslagtagna föremål vid tingsrätterna har mer än tiodubblats de senaste sju åren, uppger SVT. Det främsta skälet är att fler tingsrätter har infört säkerhetskontroller, som tidigare inte funnits.
Fördjupning: DistansarbeteFördjupningMöjligheten att jobba hem­ifrån kan underlätta var­dagen för många anställda – men när alla inte är på plats påverkas också kommunikation och arbetsgemenskap. Flera statliga arbetsgivare framhåller vikten av att kolleger träffas i vardagen.
KlimatetNyhetTusentals tyskar klimatstrejkar på betald arbetstid i dag, skriver Dagens Nyheter. 3 200 tyska företag från olika branscher står bakom initiativet Entrepreneurs für future, och många av dem stänger för att låta sina anställda delta i protesterna.
STATENS SERVICECENTERNyhetDatainspektionen har fått in flera anmälningar om att den lönehantering som sköts av Statens servicecenter läcker personuppgifter till obehöriga. Nu inleder myndigheten en granskning av de påstådda incidenterna.
SocialförsäkringarNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Försäkringskassan sedan ett överklagande genom felaktig hantering hos myndigheten blivit liggande i nio månader utan att behandlas.
STATSBUDGETENNyhetArbetsförmedlingen får som tidigare aviserats extra tillskott i statsbudgeten för nästa år. Men det betyder inte nödvändigtvis att nedlagda lokalkontor återuppstår. ”Däremot har regeringen varit väldigt tydlig gentemot Arbetsförmedlingen om att det måste finnas möjligheter till god service i hela landet”, säger finansminister Magdalena Andersson, S, till Publikt.
STATSBUDGETENNyhetMigrationsverket, Polisen och Kriminalvården är några av de myndigheter som får ökat anslag i regeringens budgetproposition. "För att kunna beta av och snabba på handläggningen behöver Migrationsverket ytterligare resurser", säger finansminister Magdalena Andersson, S, till Publikt.
STATENS SERVICECENTERNyhetStatens servicecenter, SSC, hör till statsbudgetens vinnare med ett tillskott på närmare 140 miljoner kronor. I det ingår resurser för fyra nya servicekontor, men generaldirektören Thomas Pålsson räknar med att det blir fler.
TCONyhetTCO anser att regeringens arbetsmarknadspolitiska satsning i budgeten för 2020 är otillräcklig. TCO saknar bland annat besked om hur högskolor och universitet ska bidra till omställningen på arbetsmarknaden.
STATSFÖRVALTNINGNyhetKvinnorna har gått om männen på de högsta statliga posterna, visar regeringens redovisning i budgetpropositionen. Bland de 199 myndighetscheferna är 104 kvinnor och 95 män.
StatsbudgetenNyhetArbetsförmedlingen får ett tillskott på förvaltningsanslaget för de kommande åren för att ”upprätthålla takten i reformeringen” och ”undvika ytterligare neddragningar” utöver de som redan aviserats, skriver regeringen i ett pressmeddelande dagen innan budgetpropositionen presenteras. ST anser att det är positivt att det kommer ett tillskott – men att summan är för låg.
SocialförsäkringarNyhetDen snabba ökningen av privata välfärdslösningar hotar den svenska modellen, hävdar ekonomen John Lapidus vid Göteborgs universitet i en nyutkommen bok.
JÄMSTÄLLDHETNyhetMetoderna i Diskrimineringsombudsmannens tillsyn är naiva och ineffektiva, skriver den tidigare jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus i en debattartikel med anledning av Publikts avslöjande att många statliga myndigheter inte lever upp till lagens krav på årliga lönekartläggningar. Enligt Lena Svenaeus är den bristande tillsynen skälet till att lagen inte respekteras.
BiståndNyhetHöstbudgeten kommer att innehålla 175 miljoner kronor extra till Sidas förvaltningsbudget, enligt ett pressmeddelande. Syftet är att säkra ett effektivt bistånd genom bättre kontroll och utvärdering.
DomstolarnaNyhetAntalet kvinnliga domstolschefer har i det närmaste fördubblats de senaste tio åren, uppger Ekot, som tagit del av Domstolsverkets egen statistik.
STATSBUDGETENNyhetArbetsförmedlingen kommer få mer pengar till externa aktörer, ytterligare 193 miljoner kronor nästa år. Anslaget kommer sedan att växa undan för undan fram till 2022, uppger Dagens industri.
Brottsförebyggande rådetNyhetStatskontoret ska göra en djupgående granskning av verksamheten vid Brottsförebyggande rådet, Brå, för att analysera hur Brå har använt sina resurstillskott och hanterat förtydligandena av sina uppgifter.
KriminalvårdenNyhetEn anställd vid Kriminalvården hotas av åtal för grovt vapenbrott sedan han gripits av polis i Linköping med ett skarpladdat hagelgevär i bilen, rapporterar nyhetsbyrån Siren.
SocialförsäkringarNyhetBåde Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan brister i sin hantering av sanktioner, när personer i etableringsersättningen brutit mot reglerna. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en tillsynsrapport.
REGERINGENNyhetI måndags lämnade Eva Nordmark TCO för att bli ny arbetsmarknadsminister. I dag har hon besökt Arbetsförmedlingens kontor i Ljungby. Den närmaste tiden ska hon ägna sig åt att skapa sig en bild av läget på myndigheten. Hon vill också prioritera arbetsmiljöfrågorna. ”Vi behöver ha ett mycket starkt fokus på den psykiska ohälsan och pressen i arbetslivet”, säger hon till Publikt.
STATSBUDGETENNyhetFinansinspektionen, Skatteverket och tre länsstyrelser föreslås få ett ökat budgetanslag på totalt 42 miljoner kronor med början nästa år. Pengarna ska gå till att bekämpa pengatvätt på olika sätt, enligt ett pressmeddelande från regeringen.
HögskolanNyhetI en internationell jämförelse ger en akademisk utbildning i Sverige lite resultat i lönekuvertet. Det visar OECDs senaste lönerapport Education at a glance 2019, rapporterar Ekot.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetEfter rapporter om arbetsmiljöproblem kallades Myndigheten för arbetsmiljökunskaps generaldirektör Nader Ahmadi till departementet för att förklara sig. Nu ska konsulter hjälpa honom med ledarskapet, skriver tidningen Arbetarskydd.
A-kassaNyhetEnligt en dom från förvaltningsrätten ska semesterersättning räknas med i underlaget för a-kassa. Målet har drivits av LO-TCO Rättsskydd för en medlem i Unionen.
Inspektionen för socialförsäkringenNyhetFör ett par veckor sedan invigde Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, sitt nya huvudkontor i Göteborg. Efter beslutet i januari 2018 om omlokalisering har ISF nu i sin helhet flyttat från Stockholm till Göteborg. 12 av 55 anställda har följt med.
ArbetsrättNyhetFackförbundet Kommunal har anmält Arbetsmiljöverket till Justitieombudsmannen, JO, för att myndigheten har upphävt ett skyddsstopp utan att först kontakta skyddsombudet, skriver Arbetet.
DigitaliseringNyhetEtt gemensamt system för säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte skulle ge stora samhällsekonomiska effekter och nyttor, enligt en rapport som sju statliga myndigheter lämnat till regeringen.
REGERINGENNyhetTCOs ordförande Eva Nordmark lämnar sin post och tar över som ny arbetsmarknadsminister efter Ylva Johansson, S. Det meddelade statsminister Stefan Löfven, S, på dagens riksmöte.
STATSFÖRVALTNINGNyhetDet blir fyra nya servicekontor i Västerbotten, Dalarna och Värmland, meddelade statsminister Stefan Löfven, S, i sin regeringsförklaring. Kontoren placeras i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele.
Tweet från Domstolsverket
RättsväsendetNyhetAnslagen till de rättsvårdande myndigheterna höjs med 700 miljoner kronor under 2020. Störst anslagshöjning går till Domstolsverket med 280 miljoner kronor.
ArbetsrättNyhetEn medarbetare vid Arbetsförmedlingen, som tidigare i år fick sex års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott, avskedas från sin anställning. Det har personalansvarsnämnden beslutat, skriver Arbetet.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEtt ökat budgetanslag med 5 miljoner kronor ska hjälpa Arbetsmiljöverket att råda bot på fusk och brottslighet i arbetslivet. Pengarna ska gå till myndighetens inspektionsverksamhet, enligt ett pressmeddelande från regeringen.
TULLVERKETNyhetDet kommande budgetförslaget innehåller en permanent ökning av Tullverkets anslag med 110 miljoner kronor. Pengarna ska användas till att förhindra att vapen kommer in i landet, uppger SVT.