Annons:
Till drömmarnas landAndreea Petre, som spelar Sabina, har växt upp under tuffa förhållanden i Bukarest. ”Hon har en fantastisk personlighet och utstrålning, samtidigt en hårdhet”, säger regissören Victor Lindgren.Bild:Rasmus West
Film
Kultur
AVBirgitta Haglund0 kommentarerTyck till!

Gränslös vänskap utmanar fördomar

Till drömmarnas land skildrar ett vibrerande möte mellan en romsk och en svensk tonårstjej. Med sin långfilmsdebut vill Victor Lindgren bekämpa rädslan för det främmande.
Victor Lundgren– Jag vill visa att vi kan mötas över språkgränser och kulturella gränser om vi bara är öppna, säger Victor Lundgren. Bild:Alfred Shalén

Victor Lindgren vill förmänskliga politiskt laddade frågor – ge dem kött och blod. I Till drömmarnas land har han försökt "gå i en EU-migrants skor" och skildrar samtidigt den lilla bruksorten Holmsund, ett par mil utanför Umeå, där han är uppväxt.

– Jag försöker rannsaka mig själv och min omgivning. Vilken roll spelar jag och mina närmaste för hur människor från andra kulturer bemöts i Sverige i dag?

Under en pressträff för vårens svenska biopremiärer i Filmhuset i Stockholm beskrevs Till drömmarnas land som "en Fucking Åmål för en ny generation". Men den här filmen har en betydligt dovare ton – den är mer melankolisk, trevande och eftertänksam. Samtidigt ryms här en mörk och skev humor och viss filmpoesi.

Publiken får följa två unga kvinnor, 15 och 17 år. Sabina, spelad av Andreea Petre, har kommit från Rumänien till Holmsund tillsammans med sina bröder för att försöka få jobb. Vilket visar sig vara svårt. Hon möter Elin, spelad av Elin Marklund, som lever tillsammans med sin pappa, som inte förmår att tala om den sorg han bär på sedan Elins mamma dog. Både Elin och Sabina har redan haft det tufft i livet. Och de kommer snabbt varandra nära.

Det går lätt att tolka in en spirande kärlekshistoria mellan dem, men framför allt skildras deras relation som en intim vänskap – språkbarriären till trots.

– Jag vill visa att vi kan mötas över språkgränser och kulturella gränser om vi bara är öppna. Det klarar Sabina och Elin, men de vuxna i filmen klarar det inte alls, säger Victor Lindgren.

Han både skriver manus och regisserar, och lägger också mycket tid på rollbesättningen. För att få till en stark autenticitet vill han hitta skådespelare som har liknande erfarenheter som de rollfigurer de ska gestalta. Det var exempelvis viktigt för honom att samtliga romer i filmen spelas av personer med romskt ursprung.

Victor Lindgren jobbar nästan uteslutande med amatörskådespelare och låter gärna dialogen växa fram och förändras i samarbete med dem. I stället för att komma med egna sanningar vill han lyssna in
skådespelarna och deras erfarenheter.

– Det gäller att inte bara berätta om den politiska fråga man vill lyfta, utan att försöka göra dem man skildrar till hela människor. Då tror jag att den svenska publiken kan känna igen sig också i en romsk tjej. Då har filmen lyckats bygga broar.

Vi träffas på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna, som Victor Lindgren besöker för att tala om hur glesbygd skildras i svensk film. Det görs ofta med stereotyper, tycker han. Hans egna filmer utspelar sig alltid utanför storstadsområdena, eftersom han vill bidra med ett genuint "inifrånperspektiv" på den svenska landsbygden. Och i den här filmen blir rädslan för det främmande tydlig hos vissa av Holmsundsborna.

– Alla i filmen, oavsett om det är ortsborna från Holmsund eller Sabina och hennes bröder, delar en längtan efter en betydelsefull och bättre framtid. Det viktiga för mig är att man som publik ska kunna känna igen sig i båda grupperna. Jag försöker få publiken att tycka om alla karaktärerna och skapa förståelse även för sådana som rektorn. Annars blir det bara stereotyper och nidbilder.

Rektorn framstår som en lätt kufisk och komisk figur, som samtidigt är obehaglig. Hon vill väl men snurrar i väg i konspirationsteorier och ser hot där det inga finns. Det klassiska "vi och de"-tänkandet.

– Det kommer att gå åt helvete om vi fortsätter att ställa grupper mot varandra, hitta fiender och syndabockar. En av vår tids absolut viktigaste frågor är hur vi ska lyckas leva tillsammans. Och hur vi ska klara av att bli en globaliserad värld.

I filmen hörs Sabinas berättarröst läsa en av Victor Lindgrens egna dikter, om hur ett vansinne hotar att ta över vårt samhälle: "När det definitiva vansinnet drabbar kommer medicinerna inte längre verka. Era släktträd kommer välta. Det kommer bli tyst."

Vansinnet står just för rädsla, säger Victor Lindgren.

– Denna rädsla förvrider oss, den hindrar oss från att tänka klart och den smittar av sig i våra slutna gemenskaper. Jag liknar det vid en folksjukdom.

Det har skett en förskjutning i Sverige i dag, menar han, från ett humanistiskt och solidariskt till ett mer individualistiskt och egoistiskt samhälle.

Samtidigt som han tycker att det är knepigt att tala om klassperspektiv, eftersom det är lätt att hamna i kategoriseringar, konstaterar han att klassklyftorna ökat i Sverige. Något han själv förklarar med en allt större tilltro till en "högervriden politik".

– Det skapar väldigt ofta andra klassens medborgare, som blir någon form av tjänare, och det handlar nästan alltid om invandrare eller migranter.

Victor Lindgrens historier handlar ofta om olika slags orättvisor, om hur grupper av människor marginaliseras. Hbtq-personer, flyktingar, barn.

– Jag har valt att rikta min blick mot dem vars röster inte alltid blir hörda, människor vars berättelser inte alltid blir lyssnade på. Jag försöker berätta deras historier på ett rättvisande sätt. Det är min drivkraft för att göra film.

Prisad för sin långfilmsdebut

Filmregissören och manusförfattaren Victor Lindgren har tidigare gjort åtta kortfilmer, bland dem Den blomstertid nu kommer som hans långfilmsdebut Till drömmarnas land delvis bygger vidare på. Filmen – producerad av Bautafilm, som Victor Lindgren är med och driver – hade urpremiär under Göteborgs filmfestival och går upp på svenska biografer 22 mars. Till drömmarnas land har vunnit Svenska kyrkans filmpris 2019.

Bli den första att tycka till!
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighets chef? Publikt har hela listan.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
ArbetsmiljöNyhetPå flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.