Annons:
Till drömmarnas landAndreea Petre, som spelar Sabina, har växt upp under tuffa förhållanden i Bukarest. ”Hon har en fantastisk personlighet och utstrålning, samtidigt en hårdhet”, säger regissören Victor Lindgren.Bild:Rasmus West
Film
Kultur
AVBirgitta Haglund0 kommentarerTyck till!

Gränslös vänskap utmanar fördomar

Till drömmarnas land skildrar ett vibrerande möte mellan en romsk och en svensk tonårstjej. Med sin långfilmsdebut vill Victor Lindgren bekämpa rädslan för det främmande.
Victor Lundgren– Jag vill visa att vi kan mötas över språkgränser och kulturella gränser om vi bara är öppna, säger Victor Lundgren. Bild:Alfred Shalén

Victor Lindgren vill förmänskliga politiskt laddade frågor – ge dem kött och blod. I Till drömmarnas land har han försökt "gå i en EU-migrants skor" och skildrar samtidigt den lilla bruksorten Holmsund, ett par mil utanför Umeå, där han är uppväxt.

– Jag försöker rannsaka mig själv och min omgivning. Vilken roll spelar jag och mina närmaste för hur människor från andra kulturer bemöts i Sverige i dag?

Under en pressträff för vårens svenska biopremiärer i Filmhuset i Stockholm beskrevs Till drömmarnas land som "en Fucking Åmål för en ny generation". Men den här filmen har en betydligt dovare ton – den är mer melankolisk, trevande och eftertänksam. Samtidigt ryms här en mörk och skev humor och viss filmpoesi.

Publiken får följa två unga kvinnor, 15 och 17 år. Sabina, spelad av Andreea Petre, har kommit från Rumänien till Holmsund tillsammans med sina bröder för att försöka få jobb. Vilket visar sig vara svårt. Hon möter Elin, spelad av Elin Marklund, som lever tillsammans med sin pappa, som inte förmår att tala om den sorg han bär på sedan Elins mamma dog. Både Elin och Sabina har redan haft det tufft i livet. Och de kommer snabbt varandra nära.

Det går lätt att tolka in en spirande kärlekshistoria mellan dem, men framför allt skildras deras relation som en intim vänskap – språkbarriären till trots.

– Jag vill visa att vi kan mötas över språkgränser och kulturella gränser om vi bara är öppna. Det klarar Sabina och Elin, men de vuxna i filmen klarar det inte alls, säger Victor Lindgren.

Han både skriver manus och regisserar, och lägger också mycket tid på rollbesättningen. För att få till en stark autenticitet vill han hitta skådespelare som har liknande erfarenheter som de rollfigurer de ska gestalta. Det var exempelvis viktigt för honom att samtliga romer i filmen spelas av personer med romskt ursprung.

Victor Lindgren jobbar nästan uteslutande med amatörskådespelare och låter gärna dialogen växa fram och förändras i samarbete med dem. I stället för att komma med egna sanningar vill han lyssna in
skådespelarna och deras erfarenheter.

– Det gäller att inte bara berätta om den politiska fråga man vill lyfta, utan att försöka göra dem man skildrar till hela människor. Då tror jag att den svenska publiken kan känna igen sig också i en romsk tjej. Då har filmen lyckats bygga broar.

Vi träffas på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna, som Victor Lindgren besöker för att tala om hur glesbygd skildras i svensk film. Det görs ofta med stereotyper, tycker han. Hans egna filmer utspelar sig alltid utanför storstadsområdena, eftersom han vill bidra med ett genuint "inifrånperspektiv" på den svenska landsbygden. Och i den här filmen blir rädslan för det främmande tydlig hos vissa av Holmsundsborna.

– Alla i filmen, oavsett om det är ortsborna från Holmsund eller Sabina och hennes bröder, delar en längtan efter en betydelsefull och bättre framtid. Det viktiga för mig är att man som publik ska kunna känna igen sig i båda grupperna. Jag försöker få publiken att tycka om alla karaktärerna och skapa förståelse även för sådana som rektorn. Annars blir det bara stereotyper och nidbilder.

Rektorn framstår som en lätt kufisk och komisk figur, som samtidigt är obehaglig. Hon vill väl men snurrar i väg i konspirationsteorier och ser hot där det inga finns. Det klassiska "vi och de"-tänkandet.

– Det kommer att gå åt helvete om vi fortsätter att ställa grupper mot varandra, hitta fiender och syndabockar. En av vår tids absolut viktigaste frågor är hur vi ska lyckas leva tillsammans. Och hur vi ska klara av att bli en globaliserad värld.

I filmen hörs Sabinas berättarröst läsa en av Victor Lindgrens egna dikter, om hur ett vansinne hotar att ta över vårt samhälle: "När det definitiva vansinnet drabbar kommer medicinerna inte längre verka. Era släktträd kommer välta. Det kommer bli tyst."

Vansinnet står just för rädsla, säger Victor Lindgren.

– Denna rädsla förvrider oss, den hindrar oss från att tänka klart och den smittar av sig i våra slutna gemenskaper. Jag liknar det vid en folksjukdom.

Det har skett en förskjutning i Sverige i dag, menar han, från ett humanistiskt och solidariskt till ett mer individualistiskt och egoistiskt samhälle.

Samtidigt som han tycker att det är knepigt att tala om klassperspektiv, eftersom det är lätt att hamna i kategoriseringar, konstaterar han att klassklyftorna ökat i Sverige. Något han själv förklarar med en allt större tilltro till en "högervriden politik".

– Det skapar väldigt ofta andra klassens medborgare, som blir någon form av tjänare, och det handlar nästan alltid om invandrare eller migranter.

Victor Lindgrens historier handlar ofta om olika slags orättvisor, om hur grupper av människor marginaliseras. Hbtq-personer, flyktingar, barn.

– Jag har valt att rikta min blick mot dem vars röster inte alltid blir hörda, människor vars berättelser inte alltid blir lyssnade på. Jag försöker berätta deras historier på ett rättvisande sätt. Det är min drivkraft för att göra film.

Prisad för sin långfilmsdebut

Filmregissören och manusförfattaren Victor Lindgren har tidigare gjort åtta kortfilmer, bland dem Den blomstertid nu kommer som hans långfilmsdebut Till drömmarnas land delvis bygger vidare på. Filmen – producerad av Bautafilm, som Victor Lindgren är med och driver – hade urpremiär under Göteborgs filmfestival och går upp på svenska biografer 22 mars. Till drömmarnas land har vunnit Svenska kyrkans filmpris 2019.

Bli den första att tycka till!
NaturvårdsverketNyhetI vårändringsbudgeten får Naturvårdsverket tillbaka omkring 1,2 miljarder kronor på de anslag som i M-KD-budgeten drogs ned med 2,7 miljarder kronor. Men ovisshet om myndigheten får använda anslaget till egen personal försenar arbetet, säger generaldirektören Björn Risinger till Publikt.
MIGRATIONSVERKETNyhetFrån årsskiftet ska Migrationsverket sköta migrationsverksamheten vid ambassader och konsulat. Myndigheten tar därmed också över ansvaret för en del av utlandspersonalen.
Statens institutionsstyrelseNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, SiS. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska SiS. Beskedet välkomnas av ST.
Individuell lönesättningFördjupningDen som presterar bra ska få mer betalt. Det är grundtanken bakom individuell lönesättning. Men forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Många vet inte ens vad de ska göra för att få mer i plånboken.
A-kassanNyhetDet är fortfarande stora skillnader i bedömningar mellan a-kassorna och Arbetsförmedlingen när de bedömer arbetslösas rätt till ersättning. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en rapport.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetRegeringskansliet försökte påverka vilka uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut till medier i samband med att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkades. Det framgår av mejl som Dagens Nyheter tagit del av.
StatsbudgetenNyhetDet gick bra för staten under 2018. I sin årsredovisning pekar regeringen på att statens budget gick med 80 miljarder kronor i överskott under året. Det är 18 miljarder kronor bättre än under 2018.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEftersom Arbetsmiljöverket inte fick något höjt budgetanslag blir det en sänkt ambitionsnivå för verksamheten i år. Fortsätter åtstramningarna kan det bli tal om varsel kommande år. ”Vi måste ju hålla personalen på en nivå som vi har pengar till”, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem till Publikt.
DigitaliseringNyhetStaten måste se till att alla privatpersoner kan skaffa sig e-legitimation och att en lösning för e-legitimation i tjänsten tas fram. Det kravet framför nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har fått en mer restriktiv inställning till att medarbetare distansarbetar, skriver medarbetaren Christer Järild i en debattartikel i Publikt. Enligt honom förekommer det att reglerna tillämpas godtyckligt och medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats.
UpphovsrättNyhetEUs ministerråd röstade ja till det nya upphovsrättsdirektivet, som sedan tidigare godkänts av EU-parlamentet. Direktivet fick 19 ja-röster, medan Sverige och ytterligare fem länder röstade mot.
PostnordNyhetVi måste minska våra krav på tillgänglighet och utdelning för att säkra postservicen till alla i hela landet. Den varningsflaggan hissar Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport om postmarknadens utveckling.
ArbetsmiljöNyhetSjuktalen för unga statsanställda är oväntat höga. Därför gör Arbetsgivarverket och Vinnova en satsning för att hitta metoder att motverka ohälsan bland unga medarbetare på myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetTrots att myndigheten står inför det ”största varslet i modern tid” gav regeringen inte Arbetsförmedlingen något extra anslag i vårändringsbudgeten. ”Nu finns det inga pengar till att lindra fallet”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
OffentlighetsprincipenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar återigen kritik mot utrikesdepartementet, UD, för hanteringen av allmänna handlingar. JO är mycket kritisk till att en journalist fått vänta mer än ett halvår på besked om handlingar han begärt.
KulturNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av effekterna av fri entré till de statliga museerna, sedan regeringen i budgetpropositionen föreslagit att museerna ska fortsätta med gratis inträde.
MigrationNyhetEn tidigare anställd på Migrationsverket greps på torsdagen misstänkt för att på falska grunder ha hjälpt 121 afghaner att få visum till Sverige, uppger SVT. Mannen släpptes senare, men utredningen fortsätter.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder en övning för personal inom Kriminalvården som bär pepparsprej blev ett vakthavande befäl sprejad med skarp sprej i ansiktet av en kollega. Det hela var ett misstag till följd av ett tänkt skämt där skarp sprej förväxlades med oskarp, enligt en internutredning.
STNyhetSamma dag som vårändringsbudgeten presenterades samlades anställda och fackligt förtroendevalda inom ST utanför riksdagen för att protestera mot att regeringen inte skjuter till mer pengar till Arbetsförmedlingen. ”Om neddragningarna blir verklighet så raderas förutsättningarna för en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik”, säger STs ordförande Britta Lejon till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården fick 335 extra miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men myndigheten hade begärt 800 miljoner. ”Det här löser inte våra problem”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
ArbetsmiljöNyhetDet behövs stora utbildningssatsningar för att klara företagshälsovårdens behov av kompetensförsörjning, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i en ny rapport.
BrottslighetNyhetKnappt 450 personer har dömts till 1 100 år i fängelse sedan 2014. Det är resultatet av tolv myndigheters samverkan mot den organiserade brottslighet, som nu redovisas i en ny rapport.
StatsbudgetenNyhetSom väntat får inte Arbetsförmedlingen något extra tillskott i regeringens vårändringsbudget, som presenterades på onsdagen. Kriminalvården får inte de medel myndigheten begärt och satsningen på att bygga ut högskolan försenas. Däremot får Regeringskansliet mer pengar och fri entré på statliga museer återinförs.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har fått fram 53 nya arbetstillfällen i Kiruna. Satsningen är en del av kompensationen för avvecklingen av statliga Radiotjänst som läggs ned 2020, rapporterar P4 Norrbotten.
RiksrevisionenNyhetRiksrevisionens granskningar av regeringen och myndigheterna leder till resultat. Det visar myndigheten i sin årliga uppföljningsrapport.
POSTNORDNyhetPå koncernstyrelsens initiativ får Postnords vd Håkan Ericsson och finanschefen Gunilla Berg lämna sina jobb med omedelbar verkan. ”ST ställer sig bakom beslutet”, säger STs vice avdelningsordförande Per-Åke Alenius.
StatsförvaltningNyhetRiksdagens konstitutionsutskott, KU, granskar nu hur det gick till när de två generaldirektörerna Ann-Marie Begler, Försäkringskassan, och Ulla Sandborgh, Svenska kraftnät, fick lämna sina myndigheter. På måndagen höll utskottet två förhör.
SkogsstyrelsenNyhetEfter avslutade förhandlingar står det klart att totalt 38 tjänster försvinner på Skogsstyrelsen. Det är klart färre än de 124 som varslades. ”Arbetsgivaren tog i uppåt”, säger Royne Andersson, STs avdelningsordförande.
JÄMSTÄLLDHETNyhetGenom en ny handbok vill Sveriges kvinnolobby driva på för förbättrad jämställdhet i arbetslivet via kollektivavtal. ”Vår bild är att kollektivavtalen skulle kunna användas betydligt mer än man gör i dag”, säger Jenny Andersson på Sveriges kvinnolobby.