Annons:
Till drömmarnas landAndreea Petre, som spelar Sabina, har växt upp under tuffa förhållanden i Bukarest. ”Hon har en fantastisk personlighet och utstrålning, samtidigt en hårdhet”, säger regissören Victor Lindgren.Bild:Rasmus West
Film
Kultur
AVBirgitta Haglund0 kommentarerTyck till!

Gränslös vänskap utmanar fördomar

Till drömmarnas land skildrar ett vibrerande möte mellan en romsk och en svensk tonårstjej. Med sin långfilmsdebut vill Victor Lindgren bekämpa rädslan för det främmande.
Victor Lundgren– Jag vill visa att vi kan mötas över språkgränser och kulturella gränser om vi bara är öppna, säger Victor Lundgren. Bild:Alfred Shalén

Victor Lindgren vill förmänskliga politiskt laddade frågor – ge dem kött och blod. I Till drömmarnas land har han försökt "gå i en EU-migrants skor" och skildrar samtidigt den lilla bruksorten Holmsund, ett par mil utanför Umeå, där han är uppväxt.

– Jag försöker rannsaka mig själv och min omgivning. Vilken roll spelar jag och mina närmaste för hur människor från andra kulturer bemöts i Sverige i dag?

Under en pressträff för vårens svenska biopremiärer i Filmhuset i Stockholm beskrevs Till drömmarnas land som "en Fucking Åmål för en ny generation". Men den här filmen har en betydligt dovare ton – den är mer melankolisk, trevande och eftertänksam. Samtidigt ryms här en mörk och skev humor och viss filmpoesi.

Publiken får följa två unga kvinnor, 15 och 17 år. Sabina, spelad av Andreea Petre, har kommit från Rumänien till Holmsund tillsammans med sina bröder för att försöka få jobb. Vilket visar sig vara svårt. Hon möter Elin, spelad av Elin Marklund, som lever tillsammans med sin pappa, som inte förmår att tala om den sorg han bär på sedan Elins mamma dog. Både Elin och Sabina har redan haft det tufft i livet. Och de kommer snabbt varandra nära.

Det går lätt att tolka in en spirande kärlekshistoria mellan dem, men framför allt skildras deras relation som en intim vänskap – språkbarriären till trots.

– Jag vill visa att vi kan mötas över språkgränser och kulturella gränser om vi bara är öppna. Det klarar Sabina och Elin, men de vuxna i filmen klarar det inte alls, säger Victor Lindgren.

Han både skriver manus och regisserar, och lägger också mycket tid på rollbesättningen. För att få till en stark autenticitet vill han hitta skådespelare som har liknande erfarenheter som de rollfigurer de ska gestalta. Det var exempelvis viktigt för honom att samtliga romer i filmen spelas av personer med romskt ursprung.

Victor Lindgren jobbar nästan uteslutande med amatörskådespelare och låter gärna dialogen växa fram och förändras i samarbete med dem. I stället för att komma med egna sanningar vill han lyssna in
skådespelarna och deras erfarenheter.

– Det gäller att inte bara berätta om den politiska fråga man vill lyfta, utan att försöka göra dem man skildrar till hela människor. Då tror jag att den svenska publiken kan känna igen sig också i en romsk tjej. Då har filmen lyckats bygga broar.

Vi träffas på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna, som Victor Lindgren besöker för att tala om hur glesbygd skildras i svensk film. Det görs ofta med stereotyper, tycker han. Hans egna filmer utspelar sig alltid utanför storstadsområdena, eftersom han vill bidra med ett genuint "inifrånperspektiv" på den svenska landsbygden. Och i den här filmen blir rädslan för det främmande tydlig hos vissa av Holmsundsborna.

– Alla i filmen, oavsett om det är ortsborna från Holmsund eller Sabina och hennes bröder, delar en längtan efter en betydelsefull och bättre framtid. Det viktiga för mig är att man som publik ska kunna känna igen sig i båda grupperna. Jag försöker få publiken att tycka om alla karaktärerna och skapa förståelse även för sådana som rektorn. Annars blir det bara stereotyper och nidbilder.

Rektorn framstår som en lätt kufisk och komisk figur, som samtidigt är obehaglig. Hon vill väl men snurrar i väg i konspirationsteorier och ser hot där det inga finns. Det klassiska "vi och de"-tänkandet.

– Det kommer att gå åt helvete om vi fortsätter att ställa grupper mot varandra, hitta fiender och syndabockar. En av vår tids absolut viktigaste frågor är hur vi ska lyckas leva tillsammans. Och hur vi ska klara av att bli en globaliserad värld.

I filmen hörs Sabinas berättarröst läsa en av Victor Lindgrens egna dikter, om hur ett vansinne hotar att ta över vårt samhälle: "När det definitiva vansinnet drabbar kommer medicinerna inte längre verka. Era släktträd kommer välta. Det kommer bli tyst."

Vansinnet står just för rädsla, säger Victor Lindgren.

– Denna rädsla förvrider oss, den hindrar oss från att tänka klart och den smittar av sig i våra slutna gemenskaper. Jag liknar det vid en folksjukdom.

Det har skett en förskjutning i Sverige i dag, menar han, från ett humanistiskt och solidariskt till ett mer individualistiskt och egoistiskt samhälle.

Samtidigt som han tycker att det är knepigt att tala om klassperspektiv, eftersom det är lätt att hamna i kategoriseringar, konstaterar han att klassklyftorna ökat i Sverige. Något han själv förklarar med en allt större tilltro till en "högervriden politik".

– Det skapar väldigt ofta andra klassens medborgare, som blir någon form av tjänare, och det handlar nästan alltid om invandrare eller migranter.

Victor Lindgrens historier handlar ofta om olika slags orättvisor, om hur grupper av människor marginaliseras. Hbtq-personer, flyktingar, barn.

– Jag har valt att rikta min blick mot dem vars röster inte alltid blir hörda, människor vars berättelser inte alltid blir lyssnade på. Jag försöker berätta deras historier på ett rättvisande sätt. Det är min drivkraft för att göra film.

Prisad för sin långfilmsdebut

Filmregissören och manusförfattaren Victor Lindgren har tidigare gjort åtta kortfilmer, bland dem Den blomstertid nu kommer som hans långfilmsdebut Till drömmarnas land delvis bygger vidare på. Filmen – producerad av Bautafilm, som Victor Lindgren är med och driver – hade urpremiär under Göteborgs filmfestival och går upp på svenska biografer 22 mars. Till drömmarnas land har vunnit Svenska kyrkans filmpris 2019.

Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.