Annons:
Rysslands homosexuella under press
Fördjupning
AVBörge Nilsson0 kommentarerTyck till!

Homofobin fick honom att sluta

För att kunna jobba kvar som statsanställd hade Aleksej Kuroptjev behövt tiga om att han var homosexuell. Han hade också tvingats genomdriva beslut som han tyckte var idiotiska. I stället sade han upp sig. Ryska HBT-aktivister berättar om den press de lever under.

Han var ett av Rysslands underbarn inom statsförvaltningen. En toppstudent som hand­plocka­des direkt på universitetet för en karriär med siktet inställt mot Kreml.

– Hade jag jobbat kvar hade jag varit tvungen att hålla väldigt tyst om att jag var bög. Jag känner inte till en enda statlig tjänsteman som är öppet homosexuell, säger Aleksej Kuroptjev.

Då var han bara drygt tjugo och helt uppe i sitt jobb.

Han hörde äldre kolleger spekulera och skvallra om andra medarbetares sexuella läggning. Som att en kille som klär sig i en så där ljus skjorta säkert är bög, särskilt som han inte har några killkompisar på jobbet.

Själv var han väl medveten om sin homosexualitet sedan tonåren.

– Ibland frågade de ut mig om mitt privatliv. Jag fick ljuga och säga att jag hade en flickvän. Jag antar att de trodde mig.

Nu är Aleksej Kuroptjev 29 år och sitter i den färgglada soffan på HBT-organisationen Rakurs i Archang­elsk. Han är glad att han inte arbetar på ministeriet längre, säger han.

När han gav upphade han ansvaret för registre­ringen av frivilligorganisationer – just sådana som Rakurs, där han i dag är mycket aktiv.

– Hade jag varit kvar hade jag fått försvara beslutet att inte godkänna registreringen av den organisation jag nu är med i. Någon hade bestämt att vi diskriminerar heterosexuella eftersom vi är en organisation för homosexuella.

Han beskriver beslutet att säga upp sig som en lättnad.

– Det är skönt att jag slapp skammen att vägra registrera en organisation på de grunder som ministeriet hade bestämt.

Mer politiker än jurister, kallar han sina gamla överordnade. Där ville han inte bli sittande.

– Jag ansåg inte att mitt jobb var till nytta för någon, bara ett slöseri med pengar. Jag gjorde inte världen ett dugg bättre.

Han förlorade en bra lön och goda karriärmöjligheter. I dag hade han tjänat motsvarande 7 000 kronor. Det är mycket i Archangelsk, en och en halv gång mer än han nu tjänar som jurist på ett mind­re företag i fastighetsbranschen.

– När du är statstjänsteman måste du välja om du ska följa ditt samvete eller om du ska göra det du förväntas göra. Ju äldre du blir, desto lättare glömmer du ditt samvete, eftersom du blivit så van vid allt det goda som hänger ihop med arbetet.

Aleksej Kuroptjev förlorade lönen,men vann sitt samvete.

– Jag har aldrig ångrat det. Jag hade varit mycket mer trängd om jag inte hade slutat.

Han vann något annat också: ett uppmärksam­mat rättsfall. Han fick en regional domstol i Archang­elsk att upphäva ett beslut som fattats av hans gamla kolleger på ministeriet. Domstolen tvingade nämli­gen justitieministeriet att registrera föreningen Rakurs som en organisation som försvarar sexuella minoriteters rättigheter.

– Vi är den enda organisation i Ryssland som har det syftet i sina statuter, säger Aleksej Kuroptjev.

De gamla kollegerna på ministeriet vet nu alltså att han är homosexuell.

Hans föräldrar vet det inte.

– De är väldigt konservativa. Om jag öppet hade berättat för dem att jag är bög, så hade de låtsats att de aldrig hade hört det och att allt var precis som det alltid varit. Därför har jag inte sagt något.

Om han blir sambo eller gifter sig blir han väl tvungen att berätta, säger han. Annars får det kvitta.

Det är inte bara på justitieministeriet som ryska statsanställda får problem med den negativa synen på homosexualitet. Rakurs ordförande Tatiana Vinnitjenko är docent vid Pomoruniversitetet i Archangelsk och forskar om de uråldriga ryska efternamn som det finns så många av i den här regionen. Hon siktar på att bli professor.

I sin tjänst undervisar hon studenterna i ryska och lingvistik. En del av studenterna är 17 år, och alltså omyndiga.

I september 2011 blev det i Archangelsk förbjudet att »propagera för icketraditionella sexuella relationer« för omyndiga. Tre månader senare antogs en liknande lag i S:t Petersburg. Sedan i somras gäller förbudet i hela Ryssland.

Om någon av Tatiana Vinnitjenkos minderåriga studenter skulle fråga sin docent om hennes hemförhållanden och om hon var lycklig, skulle hon få problem med rättvisan om hon sade som det var.

– De vet, men de frågar inte. Jag är en bra lärare, mina studenter älskar mig och de är inte rädda för homosexualitet, säger hon.

När lagen var ny dök polisen upp på hennes arbets­plats. Dels vanlig polis, dels en specialåklagare. De kontrollerade undervisningen, förhörde kolleger och tog kopior på undervisningsmaterial.

Det finns kolleger, tror Tatiana Vinnitjenko, som gärna skulle se att hon försvann.

– Men jag räknar med att rektor stödjer mig. Det har hon gjort hittills, hon har kallat kampanjen mot mig för en häxjakt, säger hon.

När polisen kom startades en diskussion om att censurera universitetets bibliotek.

– Ska författare som Sapfo och Oscar Wilde rensas ut eftersom de skriver om homosexuella relatio­ner? Ska universitetet utelämna viktig litteratur i undervisningen?

Den nya lagen har tvingat Rakurs till stor försiktighet.

– Vi måste säga nej till dem som är under 18 år. Vi kan bara erbjuda konsultationer hos psykolog. De får inte delta i den vanliga verksamheten.

För frivilligorganisationer som informerar om hiv blir situationen absurd.

– De kan berätta om intravenöst missbruk och prostitution, men inte om risken för homosexuella män med många partners. Vi riskerar att få en gene­ration som utvecklar aids innan arton för att de inget fick veta, säger Tatiana Vinnitjenko.

Själv var hon med och startade Rakurs som en organisation för lesbiska 2007. Sedan dess har den breddats. Den har nu ett hundratal medlemmar och får stöd av svenska Sida, via människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Nordiska ministerrådet och stiftelsen Open Society Foundation.

Rakurs får pengar från utlandet och vill påverka politiken i Ryssland genom att förbättra situationen för HBT-personer. Det innebär att Rakurs också bryter mot en helt annan lag som infördes i november förra året.

En intresseorganisation som tar emot stöd från utlandet kan tvingas märka allt den gör med orden »utländsk agent«. Själva begreppet är mycket stigma­tiserande i ett land som nyss jagade utländska spioner och på nytt börjat se väst bakom alla olyckor som drabbar Ryssland.

– Det är en helt absurd lag. Det går inte att säga säkert i vilken situation den skulle kunna gälla. Varje organisation som tar emot pengar från utlandet ska i fortsättningen leva i fruktan, säger Rakurs jurist Aleksej Kuroptjev.

Fler än tusen organisationer har kontrollerats. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har åklagarmyndig­heten vunnit fem fall i rätten och förlorat nio. Mest utsatta är människo­rättsorganisationer, valöver­vakaren Golos och HBT-organisationer.

– Vilken dag som helst kan polisen komma och tvinga oss att stänga. Ingen har råd att betala så höga böter, säger Aleksej Kuroptjev.

Att polisen kommer lagom till vinter-OS i Sotji i februari är inte särskilt troligt. Ryssland har världens ögon på sig. Rakurs och andra ryska HBT-organisationer har försökt få Internationella olympiska kommittén att kräva långtgående garantier för att ingen ska förföljas för sin sexuella läggning. Tatiana Vinnitjenko tycker att det har gått så där. De olympiska höjdarna verkar ha stort förtroende för ryska makthavares försäkringar att inget ont ska hända under de olympiska spelen.

– Det är så mycket som påminner om Tyskland under mellankrigstiden. Inte bara Berlin-OS 1936.

Tatiana Vinnitjenko menar att Ryssland i likhet med Nazityskland vill rensa ut det som uppfattas som »dåligt« för att kunna känna nationell stolthet – och att det drabbar minoriteter som kaukasier, centralasiater och homosexuella.

– Om den här utvecklingen fortsätter så kan Ryssland snart hamna där Tyskland var, säger hon.

Det är kontorschefen Sergej Aleksandrov som upptäcker dekalen på dörren.

– Kom och titta! Nu är de här också, säger han.

På Rakurs namnskylt på kontorets dörr sitter en liten klisterlapp i fyrfärg. En stor svart stövel trampar ned en ung man med lila hår och regnbågsflagga. Texten lyder ungefär: »Döda bögarna som skit.«

Tatiana Vinnitjenko tar loss dekalen och sparar den. Eftersom hotet inte riktar sig mot en individ och eftersom sexuell läggning inte finns med i rysk hat­brotts­lagstiftning, så är det förmodligen inte straffbart.

– Jag ska gå till polisen i alla fall. Om det händer oss något och de ingenting har gjort så får de problem.

Dekalen har setts på stans bussar i en knapp månad. Nu har någon gjort sig omaket att klistra upp den här.

– Det är tydligt att vi måste skaffa vakter, säger Tatiana Vinnitjenko.

I S:t Petersburg har HBT-aktivister attackerats av nynazister. Här hotas killar med stryk på krogen och en tjej har attackerats när hon gått på stan med ett plakat.

– Men det var spontana händelser. Jag tror inte ens att det finns en lokal organisation bakom den där dekalen.

Hon säger att vanliga ryssar knappast har haft någon uppfattning om homosexuella innan den statliga propagandan började. Det har varit en icke­fråga. Själv gifte hon sig och fick barn som tjugo­åring.

– Jag förstod att jag var lesbisk först när jag hade läst Sapfo i litteraturen på universitetet. Innan dess visste jag inte ens att det fanns något sådant.

Nu är dottern tretton år. Tatiana Vinnitjenko har skilt sig från mannen hon fick barn med, men de är fortfarande vänner. Dottern bor för det mesta hos henne, men när Tatiana Vinnitjenko hälsar på sin fru i Moskva bor dottern hos pappan. I Moskva arbetar Tatiana Vinnitjenkos fru som kranförare på ett bygge.

Långsamt dras snaran åt och nu diskuteras ännu en lag som kan drabba barn till homosexuella. En poli­tiker från maktpartiet Förenade Ryssland har före­slagit en lag som ger sociala myndigheter rätt att ta barnen ifrån homosexuella familjer just för att de är homosexuella.

Det bekymrar Tatiana Vinnitjenko.

Men det är ännu allvarligare för en av föreningens yngre aktivister. Rakurs fungerar som en klubb­lokal för sina medlemmar och nu tittar Varja Vorobjeva, 23, in med sin dotter Serafima som är fjorton måna­der.

Varja Vorobjeva har aldrig levt med Serafimas far.

– Nu vill han att socialen ska ta barnet ifrån mig. Han säger att jag inte kan sköta det eftersom jag är lesbisk.

Om det nya lagförslaget blir verklighet hjälper det inte hur bra Varja tar hand om sin dotter. Hon kan förlora henne ändå.

Men trots senare års homofobiska kampanjer har Ryssland ändå på andra sätt förändrats till det bättre, menar Tatiana Vinnitjenko. Aleksej Kurop­tjev ljuger inte längre om att han har en flickvän. Och själv minns Tatiana Vinnitjenko hur det var självklart att gifta sig med barnets far när hon var i Varja Vorobjevas ålder, vare sig man var hetero eller inte.

– De flesta lesbiska i min ålder har varit gifta med en man. Det skulle aldrig våra unga aktivister göra
i dag, säger Tatiana Vinnitjenko.

  

Så har homosexuella behandlats i Ryssland
  • 1917: Efter den ryska revolutionen tas förbudet mot homosexualitet bort.
  • 1934: Homosexualitet kriminaliseras igen under Stalin.
  • 1993: Homosexualitet avkriminaliseras under Boris Jeltsin.
  • 2006: Den första regionala lagen mot att förespråka homosexualitet för omyndiga antas i Rjazans län.
  • 2011: En liknande lag införs i Arch­angelsks län.
  • mars 2012: Samma lag träder i kraft i S:t Petersburg.
  • juni 2013: Propaganda för »icke-traditionella sexuella relationer« förbjuds i hela Ryssland.
  • juli 2013: Internationella adoptioner till länder som tillåter samkönade äktenskap begränsas.
  • september 2013: Ett lagförslag läggs fram enligt vilket föräldrar ska kunna fråntas vårdnaden om sina barn om en av dem haft en homosexuell relation. Förslaget har ännu inte behandlats.
Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
NattarbeteFördjupningDeras skift börjar när det skymmer och ­slutar när dagen gryr. Ändå tycker de att ­nattpasset på flygplatsen har sina ljusa sidor. Thomas Wikstrand håller koll på säkerheten på Arlanda under dygnets mörka timmar.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
NyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.
ESTONIAKATASTROFENNyhetTom Johnson, STs andre vice ordförande, var en av de 989 personer som gick ombord på M/S Estonia i Tallinn den ödesdigra dagen för 25 år sedan. 852 av dem kom aldrig fram till Stockholm – bland dem 63 fackligt aktiva i hans ST-sektion. ”När jag frös som mest på morgonen tänkte jag att det tar slut här på flotten”, säger han.
EUNyhetEUs revisorer är fortfarande inte nöjda med EUs ekonomiska redovisning. I årets revisionsrapport uttalar sig revisorerna med reservation för att det finns hög risk inom utgiftsområden som landsbygdsutveckling och sammanhållning.
PolisenNyhetPolisen genomför två åtgärder för att förbättra arbetet mot hedersrelaterade brott, uppger Ekot. Det handlar dels om en bred utbildningsinsats, dels om att införa en rutin för att alltid göra en bedömning av om ett brott är hedersrelaterat.
ArbetsmarknadNyhetDen som har ett nystartsjobb eller någon annan typ av subventionerad anställning har svag ställning på arbetsmarknaden och stor risk för långtidsarbetslöshet, enligt en ny rapport från IFAU.
KRONOFOGDENNyhetEtt antal kvinnor har anmält till arbetsgivaren att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i samband med en konferens inom Kronofogden. ”Arbetsgivaren tar just nu tag i den här händelsen enligt alla riktlinjer”, säger STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson till Publikt.
RättsväsendetNyhetRegeringen kräver att myndigheterna inom rättskedjan redovisar sin bedömning av hur de framtida volymerna inom verksamheterna kommer att utvecklas. Enligt regeringen krävs en helhetssyn på resursbehovet.
HögskolanNyhetDe stora regionala skillnaderna när det gäller högskolestudier består. Skillnaderna är stora mellan län och mellan kommuner. I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolan, enligt UKÄ.
PolisenNyhetOckså den med civil bakgrund som går polisutbildning ska kunna tjänstgöra som polisaspirant, anser regeringen. Det ska förstärka möjligheterna för polisens civilanställda att få polisiära befogenheter.
InternationelltNyhetJämställdhetsmyndigheten deltar i ett tvåårigt projekt där Sverige tillsammans med andra Östersjöländer ska arbeta för att stoppa människohandel för tvångsarbete.