Annons:
Linda Wedlin på Uppsala universitet tycker att det är positivt att Styr- och resursutredningen betonar den akademiska friheten, men noterar att man samtidigt förstärker lärosätesledningens roll.Bild:Mikael Wallerstedt
HÖGSKOLAN
Nyhet
AVTora Villanueva Gran0 kommentarerTyck till!

Varnar för konflikter om pengar på lärosäten

Det är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.

Styr- och resursutredningen har haft i uppdrag att lägga fram ett förslag om hur styrningen av högskolor och universitet ska fungera och om hur resurserna ska fördelas till lärosätena.

De ST-företrädare och experter som Publikt varit i kontakt med tycker det är bra att uredningen framhåller den akademiska friheten och föreslår en stärkt roll för de kollegiala organen.

Det är något som ST länge har arbetat för, säger Kjell Nilsson, som sitter i avdelningsstyrelsen för ST inom universitet och högskoleområdet och är universitetslektor i sociologi i Lund, är positiv till utredningens förslag på den punkten:

– Man tar avstånd från autonomireformen som infördes 2011 och föreslår att det ska skrivas in i högskolelagen att lärare och forskare ska vara representerade i beredande och beslutande organ. Det är viktigt för den akademiska friheten.

Samtidigt ser han en ökad risk för politisk styrning med utredningens förslag om överenskommelser mellan lärosätena och regeringen där ”mål och uppföljningskriterier för ett antal av politiken prioriterade områden formuleras” vart fjärde år.

– Skulle vi få en kunskapsfientlig regering kan det utgöra ett potentiellt hot mot den akademiska friheten, säger han.

Linda Wedlin, professor i företagsekonomi på Uppsala universitet och en av redaktörerna till antologin Det ostyrda universitetet, konstaterar att även om man tydligt betonar den akademiska friheten i utredningen fortsätter man samtidigt att förorda lärosätets starka roll som fristående enhet.

– Det var en av de slutsatser vi kom fram till i vår antologi – att när man talar om frihet inom högskolevärlden så menar man inte alltid just den akademiska friheten, det handlar snarare om att lärosätesledningarna får en starkare roll, säger hon.

Petra Angervall är professor i pedagogik på Högskolan i Borås och har ägnat en stor del av sin forskning åt att undersöka hur policydokument under senare decennier har påverkat inriktningen av högskolan. Hon ser även andra konsekvenser när staten släpper greppet till förmån för större frihet för enskilda lärosäten:

– Det är naturligtvis bra att utredningen betonar kvalitet och akademisk frihet. Men om man lämnar åt de kollegiala organen att ta beslut utan en tydlig policy och extern insyn ser jag en risk att gamla elitistiska strukturer delvis återinförs. Utredningen förordar exempelvis att jämställdhetsintegrering ska ske via lokala principer, jag menar att det inte räcker.

Följderna av att lärosätesledningarna får en starkare roll skulle också rent konkret kunna påverka administrativ personal, menar Vladimir Spasic som är sektionsordförande för ST på Kungliga Musikhögskolan.

– Utredningen gör ett stort hopp mot en mer tillitsbaserad styrning. Det innebär en större apparat kring vart och ett av lärosätenas egna kvalitetsuppföljningar. För oss som liten högskola skulle det kräva flera nya heltidstjänster inom administrationen. På större lärosäten, med mer spelrum, skulle följderna kunna bli att man gör förändrade tjänstebeskrivningar för befintlig personal.  

ST har länge drivit frågan om demokrati i de beredande och styrande organen, att all personal ska vara representerad. Kjell Nilsson poängterar att man fortsätter driva den linjen men vill inte blanda ihop det med den akademiska friheten.

– På en del lärosäten, bland annat här i Lund där jag själv arbetar, är samtliga personalgrupper representerade i de kollegiala organen. Vi arbetar för att det ska vara så överallt. Men samtidigt är det viktigt att forskare och lärare har det avgörande inflytandet i frågor som rör forskning och utbildning.

Utredningen föreslår också förändringar för hur resurserna ska fördelas till lärosätena – ett basanslag ska stå för minst hälften av lärosätenas forskningsfinansiering. Det är bra, tycker Kjell Nilsson, eftersom det ger ökad långsiktighet.

– Då kan vi kanske äntligen komma till bukt med karusellen kring alla otrygga anställningar som blir följden av tidsbegränsad extern finansiering av olika forskningsprojekt, säger han.

Hur detta ska gå till bekymrar dock företrädare för flera mindre högskolor. En av dem är Björn Brorström, som tills nyligen var rektor för Högskolan i Borås men också är professor i företagsekonomi och forskar kring styrning av politiska organisationer.

– Man förordar att de vetenskapliga rådens fördelning ska gälla. Det är helt oacceptabelt för mig och för många andra som verkar vid landets mindre högskolor. Det premierar anrika och forskningstunga lärosäten. Att vi på de mindre högskolorna gör stora ansträngningar i olika tvärvetenskapliga forskningsprojekt premieras inte av de vetenskapliga råden, säger han.

I utredningen finns också förslag om att dagens prislappssystem för olika utbildningar ska avvecklas och att lärosätena i stället ska få ett totalbelopp som de själva fördelar mellan olika utbildningar. Såväl Linda Wedlin som STs Kjell Nilsson tror att det kan leda till fördelningskonflikter på lärosätena mellan olika utbildningar.

– Lokala styrkeförhållande kan komma att avgöra, säger Kjell Nilsson.

Det kan få till följd att högskolestyrelserna får mer att säga till om kring hur pengarna fördelas, fortsätter han:

– De har en majoritet externa representanter. Kritisk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning kan då prioriteras ned till förmån för utbildningar som prioriteras av olika näringslivsintressen. Konsekvensen kan också bli att samma utbildning på olika lärosäten i landet, beroende på den lokala prislappspolitiken, får olika resurser och därmed kvalitet, konstaterar Kjell Nilsson.

Ett annat av utredningens förslag är att anslagen för utbildning och forskning ska slås ihop i en samlad pott. Det menar Marie Lindblom, STs sektionsordförande på Högskolan i Kristianstad, kan påverka de mindre lärosätena negativt.

– Vi har små forskningsanslag. Det gör att vår flexibilitet i att flytta pengar mellan utbildning och forskning är mycket mindre än för stora universitet, säger hon.

Ämnen: Högskolan
Några av förslagen i Styr- och resursutredningen:
  • En samlad högskole- och forskningsproposition vart fjärde år.
  • Enskilda överenskommelser mellan regering och lärosäten vart fjärde år, som komplement till regleringsbrevet.
  • Det kollegiala ansvaret och inflytandet skrivs in i högskolelagen.
  • Ökad andel basanslag för forskning. De ska stå för minst hälften av lärosätenas finansiering.
  • Samlat anslag till utbildning och forskning i stället för två öronmärkta ”pengapåsar”, som i dag.
  • Dagens prislappssystem avvecklas. Lärosätena får i stället ett totalbelopp och ett mål om antalet helårsstudenter och beslutar själva om hur pengarna ska fördelas mellan utbildningarna.
  • Ersättningen för utbildning ska bestå av en fast del och till 50 procent av en rörlig del som baseras på antal helårsstudenter. Prestationer, det vill säga antalet poäng som studenterna tar, kommer alltså med detta förslag inte att som i dag påverka anslaget.

Läs mer: Utredningen heter i sin helhet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6).

 
Bli den första att tycka till!
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetSkyddsombud och anställda på Myndigheten för arbetsmiljökunskap slår i skrivelser larm om den egna arbetsmiljön. Generaldirektören Nader Ahmadi är i dag kallad till ett möte på departementet, rapporterar Dagens Nyheter.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.