Annons:
Linda Wedlin på Uppsala universitet tycker att det är positivt att Styr- och resursutredningen betonar den akademiska friheten, men noterar att man samtidigt förstärker lärosätesledningens roll.Bild:Mikael Wallerstedt
HÖGSKOLAN
Nyhet
AVTora Villanueva Gran0 kommentarerTyck till!

Varnar för konflikter om pengar på lärosäten

Det är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.

Styr- och resursutredningen har haft i uppdrag att lägga fram ett förslag om hur styrningen av högskolor och universitet ska fungera och om hur resurserna ska fördelas till lärosätena.

De ST-företrädare och experter som Publikt varit i kontakt med tycker det är bra att uredningen framhåller den akademiska friheten och föreslår en stärkt roll för de kollegiala organen.

Det är något som ST länge har arbetat för, säger Kjell Nilsson, som sitter i avdelningsstyrelsen för ST inom universitet och högskoleområdet och är universitetslektor i sociologi i Lund, är positiv till utredningens förslag på den punkten:

– Man tar avstånd från autonomireformen som infördes 2011 och föreslår att det ska skrivas in i högskolelagen att lärare och forskare ska vara representerade i beredande och beslutande organ. Det är viktigt för den akademiska friheten.

Samtidigt ser han en ökad risk för politisk styrning med utredningens förslag om överenskommelser mellan lärosätena och regeringen där ”mål och uppföljningskriterier för ett antal av politiken prioriterade områden formuleras” vart fjärde år.

– Skulle vi få en kunskapsfientlig regering kan det utgöra ett potentiellt hot mot den akademiska friheten, säger han.

Linda Wedlin, professor i företagsekonomi på Uppsala universitet och en av redaktörerna till antologin Det ostyrda universitetet, konstaterar att även om man tydligt betonar den akademiska friheten i utredningen fortsätter man samtidigt att förorda lärosätets starka roll som fristående enhet.

– Det var en av de slutsatser vi kom fram till i vår antologi – att när man talar om frihet inom högskolevärlden så menar man inte alltid just den akademiska friheten, det handlar snarare om att lärosätesledningarna får en starkare roll, säger hon.

Petra Angervall är professor i pedagogik på Högskolan i Borås och har ägnat en stor del av sin forskning åt att undersöka hur policydokument under senare decennier har påverkat inriktningen av högskolan. Hon ser även andra konsekvenser när staten släpper greppet till förmån för större frihet för enskilda lärosäten:

– Det är naturligtvis bra att utredningen betonar kvalitet och akademisk frihet. Men om man lämnar åt de kollegiala organen att ta beslut utan en tydlig policy och extern insyn ser jag en risk att gamla elitistiska strukturer delvis återinförs. Utredningen förordar exempelvis att jämställdhetsintegrering ska ske via lokala principer, jag menar att det inte räcker.

Följderna av att lärosätesledningarna får en starkare roll skulle också rent konkret kunna påverka administrativ personal, menar Vladimir Spasic som är sektionsordförande för ST på Kungliga Musikhögskolan.

– Utredningen gör ett stort hopp mot en mer tillitsbaserad styrning. Det innebär en större apparat kring vart och ett av lärosätenas egna kvalitetsuppföljningar. För oss som liten högskola skulle det kräva flera nya heltidstjänster inom administrationen. På större lärosäten, med mer spelrum, skulle följderna kunna bli att man gör förändrade tjänstebeskrivningar för befintlig personal.  

ST har länge drivit frågan om demokrati i de beredande och styrande organen, att all personal ska vara representerad. Kjell Nilsson poängterar att man fortsätter driva den linjen men vill inte blanda ihop det med den akademiska friheten.

– På en del lärosäten, bland annat här i Lund där jag själv arbetar, är samtliga personalgrupper representerade i de kollegiala organen. Vi arbetar för att det ska vara så överallt. Men samtidigt är det viktigt att forskare och lärare har det avgörande inflytandet i frågor som rör forskning och utbildning.

Utredningen föreslår också förändringar för hur resurserna ska fördelas till lärosätena – ett basanslag ska stå för minst hälften av lärosätenas forskningsfinansiering. Det är bra, tycker Kjell Nilsson, eftersom det ger ökad långsiktighet.

– Då kan vi kanske äntligen komma till bukt med karusellen kring alla otrygga anställningar som blir följden av tidsbegränsad extern finansiering av olika forskningsprojekt, säger han.

Hur detta ska gå till bekymrar dock företrädare för flera mindre högskolor. En av dem är Björn Brorström, som tills nyligen var rektor för Högskolan i Borås men också är professor i företagsekonomi och forskar kring styrning av politiska organisationer.

– Man förordar att de vetenskapliga rådens fördelning ska gälla. Det är helt oacceptabelt för mig och för många andra som verkar vid landets mindre högskolor. Det premierar anrika och forskningstunga lärosäten. Att vi på de mindre högskolorna gör stora ansträngningar i olika tvärvetenskapliga forskningsprojekt premieras inte av de vetenskapliga råden, säger han.

I utredningen finns också förslag om att dagens prislappssystem för olika utbildningar ska avvecklas och att lärosätena i stället ska få ett totalbelopp som de själva fördelar mellan olika utbildningar. Såväl Linda Wedlin som STs Kjell Nilsson tror att det kan leda till fördelningskonflikter på lärosätena mellan olika utbildningar.

– Lokala styrkeförhållande kan komma att avgöra, säger Kjell Nilsson.

Det kan få till följd att högskolestyrelserna får mer att säga till om kring hur pengarna fördelas, fortsätter han:

– De har en majoritet externa representanter. Kritisk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning kan då prioriteras ned till förmån för utbildningar som prioriteras av olika näringslivsintressen. Konsekvensen kan också bli att samma utbildning på olika lärosäten i landet, beroende på den lokala prislappspolitiken, får olika resurser och därmed kvalitet, konstaterar Kjell Nilsson.

Ett annat av utredningens förslag är att anslagen för utbildning och forskning ska slås ihop i en samlad pott. Det menar Marie Lindblom, STs sektionsordförande på Högskolan i Kristianstad, kan påverka de mindre lärosätena negativt.

– Vi har små forskningsanslag. Det gör att vår flexibilitet i att flytta pengar mellan utbildning och forskning är mycket mindre än för stora universitet, säger hon.

Ämnen: Högskolan
Några av förslagen i Styr- och resursutredningen:
  • En samlad högskole- och forskningsproposition vart fjärde år.
  • Enskilda överenskommelser mellan regering och lärosäten vart fjärde år, som komplement till regleringsbrevet.
  • Det kollegiala ansvaret och inflytandet skrivs in i högskolelagen.
  • Ökad andel basanslag för forskning. De ska stå för minst hälften av lärosätenas finansiering.
  • Samlat anslag till utbildning och forskning i stället för två öronmärkta ”pengapåsar”, som i dag.
  • Dagens prislappssystem avvecklas. Lärosätena får i stället ett totalbelopp och ett mål om antalet helårsstudenter och beslutar själva om hur pengarna ska fördelas mellan utbildningarna.
  • Ersättningen för utbildning ska bestå av en fast del och till 50 procent av en rörlig del som baseras på antal helårsstudenter. Prestationer, det vill säga antalet poäng som studenterna tar, kommer alltså med detta förslag inte att som i dag påverka anslaget.

Läs mer: Utredningen heter i sin helhet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6).

 
Bli den första att tycka till!
NaturvårdsverketNyhetI vårändringsbudgeten får Naturvårdsverket tillbaka omkring 1,2 miljarder kronor på de anslag som i M-KD-budgeten drogs ned med 2,7 miljarder kronor. Men ovisshet om myndigheten får använda anslaget till egen personal försenar arbetet, säger generaldirektören Björn Risinger till Publikt.
MIGRATIONSVERKETNyhetFrån årsskiftet ska Migrationsverket sköta migrationsverksamheten vid ambassader och konsulat. Myndigheten tar därmed också över ansvaret för en del av utlandspersonalen.
Statens institutionsstyrelseNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, SiS. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska SiS. Beskedet välkomnas av ST.
Individuell lönesättningFördjupningDen som presterar bra ska få mer betalt. Det är grundtanken bakom individuell lönesättning. Men forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Många vet inte ens vad de ska göra för att få mer i plånboken.
A-kassanNyhetDet är fortfarande stora skillnader i bedömningar mellan a-kassorna och Arbetsförmedlingen när de bedömer arbetslösas rätt till ersättning. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en rapport.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetRegeringskansliet försökte påverka vilka uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut till medier i samband med att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkades. Det framgår av mejl som Dagens Nyheter tagit del av.
StatsbudgetenNyhetDet gick bra för staten under 2018. I sin årsredovisning pekar regeringen på att statens budget gick med 80 miljarder kronor i överskott under året. Det är 18 miljarder kronor bättre än under 2018.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEftersom Arbetsmiljöverket inte fick något höjt budgetanslag blir det en sänkt ambitionsnivå för verksamheten i år. Fortsätter åtstramningarna kan det bli tal om varsel kommande år. ”Vi måste ju hålla personalen på en nivå som vi har pengar till”, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem till Publikt.
DigitaliseringNyhetStaten måste se till att alla privatpersoner kan skaffa sig e-legitimation och att en lösning för e-legitimation i tjänsten tas fram. Det kravet framför nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har fått en mer restriktiv inställning till att medarbetare distansarbetar, skriver medarbetaren Christer Järild i en debattartikel i Publikt. Enligt honom förekommer det att reglerna tillämpas godtyckligt och medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats.
UpphovsrättNyhetEUs ministerråd röstade ja till det nya upphovsrättsdirektivet, som sedan tidigare godkänts av EU-parlamentet. Direktivet fick 19 ja-röster, medan Sverige och ytterligare fem länder röstade mot.
PostnordNyhetVi måste minska våra krav på tillgänglighet och utdelning för att säkra postservicen till alla i hela landet. Den varningsflaggan hissar Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport om postmarknadens utveckling.
ArbetsmiljöNyhetSjuktalen för unga statsanställda är oväntat höga. Därför gör Arbetsgivarverket och Vinnova en satsning för att hitta metoder att motverka ohälsan bland unga medarbetare på myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetTrots att myndigheten står inför det ”största varslet i modern tid” gav regeringen inte Arbetsförmedlingen något extra anslag i vårändringsbudgeten. ”Nu finns det inga pengar till att lindra fallet”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
OffentlighetsprincipenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar återigen kritik mot utrikesdepartementet, UD, för hanteringen av allmänna handlingar. JO är mycket kritisk till att en journalist fått vänta mer än ett halvår på besked om handlingar han begärt.
KulturNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av effekterna av fri entré till de statliga museerna, sedan regeringen i budgetpropositionen föreslagit att museerna ska fortsätta med gratis inträde.
MigrationNyhetEn tidigare anställd på Migrationsverket greps på torsdagen misstänkt för att på falska grunder ha hjälpt 121 afghaner att få visum till Sverige, uppger SVT. Mannen släpptes senare, men utredningen fortsätter.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder en övning för personal inom Kriminalvården som bär pepparsprej blev ett vakthavande befäl sprejad med skarp sprej i ansiktet av en kollega. Det hela var ett misstag till följd av ett tänkt skämt där skarp sprej förväxlades med oskarp, enligt en internutredning.
STNyhetSamma dag som vårändringsbudgeten presenterades samlades anställda och fackligt förtroendevalda inom ST utanför riksdagen för att protestera mot att regeringen inte skjuter till mer pengar till Arbetsförmedlingen. ”Om neddragningarna blir verklighet så raderas förutsättningarna för en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik”, säger STs ordförande Britta Lejon till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården fick 335 extra miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men myndigheten hade begärt 800 miljoner. ”Det här löser inte våra problem”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
ArbetsmiljöNyhetDet behövs stora utbildningssatsningar för att klara företagshälsovårdens behov av kompetensförsörjning, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i en ny rapport.
BrottslighetNyhetKnappt 450 personer har dömts till 1 100 år i fängelse sedan 2014. Det är resultatet av tolv myndigheters samverkan mot den organiserade brottslighet, som nu redovisas i en ny rapport.
StatsbudgetenNyhetSom väntat får inte Arbetsförmedlingen något extra tillskott i regeringens vårändringsbudget, som presenterades på onsdagen. Kriminalvården får inte de medel myndigheten begärt och satsningen på att bygga ut högskolan försenas. Däremot får Regeringskansliet mer pengar och fri entré på statliga museer återinförs.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har fått fram 53 nya arbetstillfällen i Kiruna. Satsningen är en del av kompensationen för avvecklingen av statliga Radiotjänst som läggs ned 2020, rapporterar P4 Norrbotten.
RiksrevisionenNyhetRiksrevisionens granskningar av regeringen och myndigheterna leder till resultat. Det visar myndigheten i sin årliga uppföljningsrapport.
POSTNORDNyhetPå koncernstyrelsens initiativ får Postnords vd Håkan Ericsson och finanschefen Gunilla Berg lämna sina jobb med omedelbar verkan. ”ST ställer sig bakom beslutet”, säger STs vice avdelningsordförande Per-Åke Alenius.
StatsförvaltningNyhetRiksdagens konstitutionsutskott, KU, granskar nu hur det gick till när de två generaldirektörerna Ann-Marie Begler, Försäkringskassan, och Ulla Sandborgh, Svenska kraftnät, fick lämna sina myndigheter. På måndagen höll utskottet två förhör.
SkogsstyrelsenNyhetEfter avslutade förhandlingar står det klart att totalt 38 tjänster försvinner på Skogsstyrelsen. Det är klart färre än de 124 som varslades. ”Arbetsgivaren tog i uppåt”, säger Royne Andersson, STs avdelningsordförande.
JÄMSTÄLLDHETNyhetGenom en ny handbok vill Sveriges kvinnolobby driva på för förbättrad jämställdhet i arbetslivet via kollektivavtal. ”Vår bild är att kollektivavtalen skulle kunna användas betydligt mer än man gör i dag”, säger Jenny Andersson på Sveriges kvinnolobby.