Viktigt att offentligt anställda agerar korrekt i anställningsprocesser

DEBATT: KORRUPTION2021-04-29
Människor vill gärna arbeta tillsammans med personer som de tycker om och har förtroende för. Men den som arbetar inom offentlig sektor måste tänka på att agera korrekt om en bekant söker jobb på arbetsplatsen, så att inte misstankar om korruption uppstår, skriver Rashin Nicklasson, advokat.

Vi kan ibland läsa om chefer inom den offentliga sektorn som varit delaktiga i anställningsprocesser som omfattar bekanta. Det kan finnas flera anledningar till att man, på ett eller annat sätt, vill delta i anställningsprocessen som rör en bekant. Det kan vara av effektivitetsskäl, att man vet att en tidigare kollega är kompetent, att man fungerar väl ihop och har det trevligt tillsammans. Människor vill gärna vara nära personer som de tycker om och har förtroende för. Det är dock en stor skillnad på att vilja arbeta ihop och att faktiskt se till att så sker när man arbetar i offentlig sektor.

Anställningsprocesser är ett riskområde för korruption. Korruption innebär att man utnyttjar sin ställning för att få en otillbörlig fördel för sig själv eller någon annan. Att på olika sätt delta i ett anställningsförfarande som rör en bekant kan handla om att utnyttja den ställning och makt som man har. Det krävs inte en traditionell maktposition, som till exempel en chefsposition, för att ha och kunna utnyttja makt. En person utan chefsposition som kan inverka på utgången av ett beslut om anställning har också makt.

I Sverige har vi flera lagar med syfte att fånga upp maktmissbruk. I 1 kap. 9 § regeringsformen finns exempelvis kravet på att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta saklighet och opartiskhet. Den så kallade objektivitetsprincipen, som fastslås i denna bestämmelse, handlar inte bara om vilka faktorer som faktiskt legat till grund för ett agerande utan också hur agerandet kan uppfattas utifrån.

Det finns också bestämmelser om att det vid beslut om statliga anställningar endast ska fästas avseende vid sakliga grunder (12 kap. 5 § regeringsformen och 4 § lagen om offentlig anställning). Anledningen till att kravet på saklighet vid tjänstetillsättningar understryks särskilt, utöver det som anges i 1 kap. 9 regeringsformen, är enligt grundlagens förarbeten att det är så viktigt att det bör få finnas en speciell plats i regeringsformen.

Därutöver finns även jävsreglerna, som har till syfte att förhindra misstankar om bristande opartiskhet och ovidkommande hänsyn. Jävsreglerna har sin grund i grundlagens bestämmelse om saklighet och opartiskhet. Generalklausen ”delikatessjäv” är viktig i anställningsförfaranden. För att det ska handla om delikatessjäv krävs det inte att personen rent faktiskt har brustit i kraven på opartiskhet och objektivitet – en ytterligare del i jävsbedömningen är hur agerandet uppfattas utifrån. Att tidigare ha varit kolleger betyder inte per automatik att det föreligger delikatessjäv, men det måste göras en samlad bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Kraven på oberoende och opartiskhet ska uppfyllas med viss marginal. Justitieombudsmannen har i olika beslut redogjort för frågan om delikatessjäv (se exempelvis ämbetsberättelserna 2015/16 s. 526 samt 2002/03 s. 255). Det handlar om att identifiera intressekonflikten, oavsett om den är faktisk eller om den skulle kunna uppfattas finnas, för att sedan hantera situationen på rätt sätt så att det inte blir tal om maktmissbruk.

Mot bakgrund av att vänskapskorruption anses vara den vanligaste formen av korruption i Sverige och att arbetet mot korruption i den offentliga förvaltningen nu ska stärkas, bör man i synnerhet inom riskområden för korruption – såsom anställningsprocesser – resonera utifrån korruptionsbegreppet. Man kan då ställa sig tre frågor:

1. Har jag makt att påverka detta beslut?

2. Vill jag utnyttja denna makt för att påverka utgången till fördel för mig själv eller någon annan?

3. Kan mitt agerande uppfattas som att jag försöker påverka utgången till fördel för mig själv eller någon annan?

Om man har makt och man utnyttjar den för att en bekant ska få en fördel i en anställningsprocess, handlar det om en korrupt handling. Men även ett agerande som kan skapa misstanke om att en korrupt handling ägt rum är skadligt.

En person som är bekant med någon som är anställd i en verksamhet inom offentlig sektor har givetvis möjlighet att söka och få jobb där. Men för att inte agera korrupt ska man, även om man verkligen vill arbeta med denna person, inte delta i dennes anställningsprocess.
 

Rashin Nicklasson
Advokat med inriktning mot antikorruption

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.