Bild: Mostphotos

Det går att täppa till säkerhetshålen

FÖRDJUPNING: IT-SÄKERHET2018-06-08
Nojar du för att du inte stängde av jobbdatorn eller ångrar du klicket på den där okända länken i mejlet? Med Publikts råd blir din dator säkrare.

En ovanligt segstartad dator kan vara ett tecken på att allt inte är som det ska. Första åtgärden bör då vara att kolla med kollegerna, säger Andreas Roos, verksamhets­utvecklare på Försäkringskassans säkerhetsstab.

Men i nio fall av tio betyder den förlängda tiden att datorn har upp­daterats, förklarar han.

– Det ska den göra regelbundet efter­som mjukvaran uppdateras hela tiden. Men man ska ändå vara vaksam.

Ett annat tips för morgonrutinen är att kontrollera att allt ser ut som vanligt på skärmen och notera ovanliga felmeddelanden. Att inloggningen inte verkar fungera kan också vara ett tecken på att någon form av intrång har skett, säger Andreas Roos.

Intrång kan leda till att ransom­ware installeras, ett hackerfenomen som har trendat på senare år. Det innebär att datorn eller vissa filer görs oanvänd­bara. Vanligtvis instal­leras ransomware efter att användaren har klickat på en okänd länk i ett mejl. För att låsa upp kräver hackar­na en lösen­summa, något som såväl Myndig­heten för samhällsskydd och beredskap som Polisen avråder från att betala. Det gynnar krimina­litet och leder ofta inte ens till att datorn blir upplåst.

Andreas Roos har några enkla råd för att hålla en hög säkerhetsnivå. Han avråder från att ansluta jobb­datorn till trådlösa nätverk som du inte litar på.

– Lånar man ett nät från någon bör man nog räkna med att de kan ta del av informationen du skickar. Undvik det om du vill vara riktigt säker.

Du bör också försöka undvika att använda jobbets dator, telefon eller surfplatta privat, säger han.

– Fråga dig själv om det ens är tillåtet och om du verkligen behöver göra det. Det är bättre att använda din privata dator. Riskerna är desamma på den, men då drabbas inte arbets­givaren.

3 råd för ökad säkerhet

  1. Undvik att använda arbets­­g­ivarens dator eller mobil för privat bruk.Använd din egen telefon om du vill installera privata appar eller spel.
  2. Tänk på hur du hanterar information och sätt skyddet i relation till hur känslig den är. Viss information kan ha ett lågt eller inget skydd. Känslig information ska alltid ha ett högt skydd.
  3. Följ arbetsgivarens policy och rekommen­dationer för it-användning.

Rådgivare: Andreas Roos, Försäkringskassans säkerhetsstab.

1 500 000 000

1 500 000 000 användares personliga uppgifter kom i orätta händer vid den hittills största it-attacken någonsin, då en grupp hackare 2014 angrep det amerikanska sökmotor- och e-post­företaget Yahoo.

Källa: IDG

Ökad oro för it-brister

Förra året oroade sig sex av tio svenskar för säkerheten i it-system som är kritiska för samhällsdriften. I motsvarande undersökning 2016 var det fyra av tio. Svenskar i åldern 50 år och uppåt oroar sig mer för it-säkerheten än vad yngre gör.

Hackare stängde av varmvattnet

Boende i ett hyreshus i Linköping klagade på att det plötsligt kom kallvatten i duschen då och då. Efter att ha letat fel i månader upptäckte fastighetsskötaren att någon hade hackat datorn som styr vattensystemet. Och i en granskning av Sveriges Radio framgick att det i många hus inte behövdes något lösenord för att ändra rums- eller vattentemperaturen.

Liten ordlista för datorsäkerhetstermer

Hackare: Person som begår dataintrång. Brukar delas in i olika typer. En grey hat hacker publicerar information om hur intrånget gick till för att tvinga upp it-säkerheten. En black hat hacker saboterar med kriminell avsikt och en white hat hacker använder sina kunskaper för att hjälpa till med säkerheten.

Källkod: Kod som ger instruktioner till en dator. Kan antingen vara ett helt program eller en del av ett program. Skrivs i programspråk, för att programmerarna ska förstå den.

Binärkod: Den kod som omvandlar källkoden till ett program som din dator förstår. Innan källkoden omvandlas uppfattar datorn den som vilket textdokument som helst.

Patch: En datafil som skickas ut av programleverantören i efterhand för att göra ändringar i programmets binärkod. Rättar till mindre fel eller buggar.

Ransomware: Virus som gör datorn oanvändbar eller krypterar vissa filer. För att låsa upp kräver hackarna en lösen­summa. Kallas också utpressnings­trojan eller gisslanprogram.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.