Förväntan och ovisshet inom Polisen

På andra våningen i polishuset i Västerås delar HR- och rättsenheten i polismyndigheten i Västmanlands län korridor. Golvet går i tre nyanser av grått och längst bort har Marianne Holmgren sitt arbetsrum. Det är standardbyråkratiskt inrett med ett stort skrivbord, dator, två besöksstolar och bokhyllor fyllda med pärmar. Hon har jobbat som HR-handläggare i två år. Innan dess var hon på länskommunikationscentralen och på Polisens kontaktcenter. Den här tisdagen ska hon planera schemat för de blivande polisaspiranterna, som kommer till myndigheten om några veckor.

– Det är som att lägga pussel. Jag tycker att det är en kul arbetsuppgift, jag gillar att få struktur. Men hur det blir framöver vet jag inte. Vi vet ju inte om utbildningen kommer att ligga kvar som nu eller om det blir någon annan lösning, säger Marianne Holmgren.

Samtidigt säger hon att hon inte oroar sig. Visst, det är mycket som är oklart, men det är ingen idé att ta ut något negativt i förskott.

– Det är klart att känslan går lite upp och ned. Men jag tror på den här förändringen, jag hoppas att vi kommer att jobba mer enhetligt och att polisarbetet blir bättre. Jag tror också att det är bra om till exempel vårt arbete med HR är strukturerat på samma sätt i hela landet, säger hon.

Den nya organisationen innebär att det blir en gemensam polismyndighet för hela Sverige, indelad i sju regioner. Alla som jobbar inom polisväsendet, som i dag är anställda vid de olika länspolismyndigheterna, kommer att vara anställda av den nationella polismyndigheten. Förhoppningarna är bland annat att beslutsvägarna ska bli kortare och att det ska bli lättare att samarbeta över hela landet.

Marianne Holmgren är inte ensam om att se fram emot den nya organisationen, trots att de flesta faktiskt inte vet vad den kommer att innebära just för dem. Maarit Lundgren, som är lokal ordförande för ST inom polisväsendet i Västmanlands län, är också positiv.

– Jag tror att det är ganska stora förväntningar på det nya. En del hoppas att vi ska få mer personal och att utredningshögarna inte ska vara så stora som i dag. Överlag tror man att det ska bli mindre tryck om vi kan få bättre samarbete, inte bara inom de framtida regionerna utan även nationellt.

En som har mer insyn än de flesta i den kommande organisationen är Christina Staffansdotter, vice ordförande för ST inom polisväsendet och förbundets representant i förhandlingarna om den nya myndigheten. Hon upplever att kommittén, med särskilde utredaren Thomas Rolén i spetsen, har varit bra på att lyssna och ta till sig synpunkter.

– Alla vill ha en ny organisation, det behövs. Men nu när det snart blir tydligare vad det egentligen kommer att innebära för varje individ, tror jag att det finns risk för mer oro än det varit hittills, säger Christina Staffansdotter.

De 21 lokala polismyndigheterna, som i dag styrs av var sin länspolismästare, ska alltså slås samman till en enda myndighet. De sju regionerna kommer inte att vara självstyrande som dagens länspolismyndigheter, utan den nya rikspolis­chefen blir högsta chef även över dem. Regionpolismästarna, som redan är utsedda, kommer att ingå i en ledningsgrupp tillsammans med cheferna för de nationella avdelningarna, som ska sköta stödfunktioner som bland annat ekonomi och HR.

Förhoppningen är att allmänheten verkligen ska uppfatta att det är en och samma polismyndighet. De enskilda enheterna och avdelningarna får inte längre sätta sin egen logga på brevmallar och annat material. Allt ska anpassas till en ny, gemensam grafisk profil.

Men besked om vad förändringen får för konsekvenser på individnivå dröjer. Till att börja med förutsätts det att alla polisanställda följer med in i den nya organisationen – såvida man inte aktivt tackar nej till den så kallade verksamhetsövergången. Man behöver alltså inte söka om sitt jobb.

– Det innebär också att du går över till den nya myndigheten, den nya arbetsgivaren, med samma anställningsvillkor som i dag, förklarar Christina Staffansdotter.

De polisanställda kommer alltså inte att vakna upp till en helt ny verklighet på nyårsdagen 2015. Däremot får de vara inställda på en längre tid av förändringar.

Det finns också en del andra orosmoln på polishimlen. Samtidigt som den största omorganisationen på 50 år ska genomföras kommer tunga sparkrav på Polisen – det handlar om många miljoner kronor som ska sparas.

Polismyndigheterna dras med stora budget­underskott som helst ska vara balanserade innan året är slut. På vissa håll återbesätter man inte civila tjänster och poliser sätts att bemanna arresterna. Dessutom har det från politiskt håll flaggats för ytterligare besparingar i statlig verksamhet, från både vänster och höger. Regeringen har aviserat besparingar för Polisen på 90 miljoner kronor om året från 2016 – samtidigt som genomförandekommittén har begärt tillskott i sitt budgetunderlag.

– Det är väldigt olyckligt med stora bespa­rings­krav just nu. Vi har svårt att se var pengar­na ska kunna tas. Vi oroar oss så klart för våra medlemmars räkning, eftersom den stora kostnaden i polisorganisationen är löner. Men det blir också svårt att utveckla polisverksamheten, vilket ju är själva syftet med omorganisationen, säger Karin Svenning, ordförande för ST inom polisväsendet.

Samtidigt som arbetet med omorganisationen är inne i ett intensivt skede pågår den vanliga verksamheten. I Västerås öppnar polishusets reception klockan åtta, och den fylls snabbt med folk som väntar på sin tur. Hit kommer exempelvis de som vill göra en polisanmälan, söka vapentillstånd eller skaffa nytt pass. Eller bara behöver guidning i någon mer allmän fråga. Här jobbar Petra Andersson, som vänligt och vant tar emot alla sorters människor. Så här års är det många passansökningar, men just den här morgonen får också en äldre man hjälp att förstå en räkning han fått från polisen. Han vill gärna prata med »någon kille«, men Petra Andersson reder ut problemet så han blir nöjd.

– Med ny organisation kommer vi att få mycket bättre möjligheter att serva allmänheten. Som det är nu kan jag exempelvis inte fullfölja en anmälan som någon har gjort i ett annat län, för jag kommer inte åt deras datasystem. I framtiden ska du kunna göra en anmälan i Kiruna och sedan gå in på polisstationen i Malmö och göra klart.

Hon bläddrar i menyerna på datorskärmen medan hon pratar.

– Vi i receptionen hör ju till serviceenheten i myndigheten. Hur den kommer att organiseras framöver vet vi inte. Så det är ett litet orosmoln för mig, det är inte säkert att jag hamnar på den funktion jag har i dag, säger hon.

Granskarna: Effekterna kommer inte automatiskt

En sammanslagning av flera myndigheter till en är ingen garanti för större enhetlighet. Det visar Riksrevisionens granskning av omorganisationerna av Skatte­verket, Försäkringskassan och Åklagarmyndig­heten.

När regionala myndigheter slogs samman till rikstäckande 2004 och 2005 var ett syfte att öka enhetligheten i verksamheten, exempelvis på Försäkringskassans olika kontor.

Granskningen, som gjordes 2010, visade att enhetligheten inte hade ökat »på ett entydigt sätt«. Riksrevisionen konstaterade bland annat att »Organisering till en enda myndighet förefaller inte vara en garant för att åstadkomma ett mera likformigt beslutsfattande«. Däremot skapade reformerna bättre förutsättningar för rättslig styrning och fördelning av resurser.

– Att man slår samman myndigheter innebär inte att effekterna kommer automatiskt. Man måste arbeta aktivt för att exempelvis säkerställa att resurser omfördelas inom myndigheten, säger Emma Wallin, revisionsledare på Riksrevisionen.

Tidigare i år gjordes en uppföljning av granskningen.

– Nu såg vi att myndigheterna arbetar vidare med bland annat ett ökat erfarenhetsutbyte och att fördela om resurserna. De jobbar också med att grans­ka sin egen verksamhet, för att själva upptäcka brister i enhetligheten.

Utredaren: Alla ska vara med

De polisanställda som går och undrar vad som ska hända med just deras jobb får vänta ett tag till. Sannolikt till slutet av hösten. Det säger chefen för genomförandekommittén, Thomas Rolén, till Publikt.

Alla ska med in i den nya polisorganisationen. Det är det tydliga budskapet som kommuniceras från genom­förandekommittén för den nya Polismyndigheten.

– Det här är inget besparingsprojekt. I det detaljbeslut som precis har fattats finns alla 28 500 anställda med i verksamhetsövergången, säger Thomas Rolén.

Det innebär bland annat att alla anställda får ett brev hem i september, med information om verksamhetsövergång. Detaljer kring enskilda individers arbete blir dock klara först senare i höst. Alla som inte aktivt tackar nej får per automatik sin anställning överflyttad till den nya arbetsgivaren, Polis­myndigheten.

Vad händer om det blir övertalighet efter första januari?

– I så fall påbörjas omställningsdiskussioner, om man exempelvis arbetat med något i en polismyndighet som inte ska göras där längre. Och så blir det kanske på en del håll, eftersom vi ritar om kartan både geografiskt och organisatoriskt för svensk
polis.

Thomas Rolén beskriver den nya polisorganisa­tionen som ett sexvåningshus, till skillnad mot dagens organisation som på sina håll är tio- eller elvavåningshus. Den nya polisorganisationen är plattare, besluten ska fattas så långt ut och så nära både medarbetare och medborgare som möjligt.

Hur kommer de polisanställda att märka att de arbetar i en ny organisation?

– De kommer att märka att det polisiära arbetet underlättas, i och med att det blir en myndighet där exempelvis länsgränserna inte längre utgör hinder. Det kommer bland annat bli lättare att dela underrättelseinformation mellan olika delar av landet, säger Thomas Rolén.

Vilken är din största farhåga inför omorganisationen?

– Att medarbetarna inte använder sig av de nya möjligheterna, utan jobbar kvar i gamla invanda spår.