”Måleriet ger mig mening, även om det inte bara är lustfyllt”, säger Helena Norell, som är medlem i ett konstnärsdrivet galleri som ordnar gemensamma utställningar.
Bild: Susanne Kronholm
”Måleriet ger mig mening, även om det inte bara är lustfyllt”, säger Helena Norell, som är medlem i ett konstnärsdrivet galleri som ordnar gemensamma utställningar.

Hon går från konsten till konsten

MIN FRITID2022-03-25
Efter jobbet som museivärd på Moderna museet går ST-medlemmen Helena Norell till sin ateljé, där hon ägnar sig åt sitt eget konstnärskap.

”Jag blir aldrig klar med måleriet. Det ger mig mening, även om det inte bara är lustfyllt. Det är som att jag har en massa problem som jag måste försöka lösa, trots att jag aldrig lyckas. På det sättet är skapandet omöjligt.

Mina målningar är abstrakta, ofta med geometriska former. De har mycket färg, även om jag försöker vara återhållsam. Jag arbetar mycket med att färgerna ska gå ihop, men det får inte bli perfekt. Det är viktigt att det finns någon spricka, färg som blöder eller rinner. Det är ett sätt att beskriva det mänskliga, att vi alla gör misstag.

Jag kan bli väldigt euforisk när det går bra, men känslorna går både upp och ned. Nu för tiden kan jag tänka att ’det var i alla fall roligt under tiden’ även när resultatet inte blir bra. Så har det inte alltid varit.

På Moderna museet, där jag har arbetat i 21 år, ser jag mycket konst. Det är en jättehärlig och inspirerande arbetsplats. Ofta går jag direkt därifrån till ateljén.

Jag var 19 år när jag kom in på Konstfack på 1970-talet. Därefter jobbade jag länge på Posten, och jag har haft många andra småjobb – på kafé, som tidningsbud och som kursledare i måleri. Att jag har klarat att dubbeljobba i alla år beror nog på att jag är en energisk person.

Jag är medlem i ett konstnärsdrivet galleri, Studio 44, i Stockholm. Vi är ett trettiotal professionella konstnärer som ordnar utställningar och ställer ut våra verk tillsammans. Förutom måleriet gör jag videokonst och arrangerar en internationell kortfilmsfestival som äger rum på galleriet i april. Just nu samlar vi filmer till årets festival. Vi vill göra en aktion för Ukraina och kommer förhoppningsvis att ha ett ukrainskt program.

Förra året ställde vi på Studio 44 ut i Danmark och vi har tidigare haft utställningar i Tyskland och England. I år planerade vi en utställning i Sankt Petersburg i augusti, där jag skulle medverka. Den ställer vi in med anledning av det fruktansvärda som sker i Ukraina. Det är överordnat allt annat.”

Helena Norell

Ålder: 66 år.

Bor: I Stockholm.

Arbete: Museivärd på Moderna museet.

Gör på fritiden: Arbetar som konstnär, är medlem i det konstnärsdrivna galleriet Studio 44 och arrangerar filmfestivalen An Ordinary Day Film Festival.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.