»Det är bara latmasken som vill krypa ut!« Traditionell förklaring till ryggont. Ett vitkålshuvud i sängen påstås enligt vissa källor kunna bota problemet.
Bild: Colourbox
»Det är bara latmasken som vill krypa ut!« Traditionell förklaring till ryggont. Ett vitkålshuvud i sängen påstås enligt vissa källor kunna bota problemet.

Stillasittande jobb försvagar ryggen

KOLL PÅ: RYGGEN2013-01-23
Sjukskrivningskostnaderna för människor med arbets­orsakade besvär i rygg och armar är drygt två miljarder kronor per år. Många skador beror på för lite belastning, som vid vanligt kontorsarbete.

De flesta får någon gång i livet ont i ryggen. Ryggont som inte har någon specifik medicinsk orsak är så utbrett att det brukar kallas »vanligt ryggont«. Oftast går det över av sig självt.

Det finns ingen entydig medicinsk förklaring till »vanligt ryggont«. En möjlig orsak kan vara bristningar och åldersförändringar i ryggradens vävnader. Smärtan kan i sin tur leda till spänningar i musklerna, och de gör att vi får ännu mer ont.

Den som har ett fysiskt tungt jobb eller måste böja eller vrida kroppen så att ryggen snedbelastas kan få besvär av det.

– Men de som har tunga fysiska jobb har blivit färre. Det växande problemet i dag är avsaknad av belastning på ryggen, säger Jorma Styf, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och professor i ortopedi.

I uppdrag för Nasa har han sett vad bristande belastning kan leda till i extremfall: astronauter som arbetar i viktlös miljö får ont i ländryggen trots två timmars fysisk träning varje dag. Dagens kontorsarbetsmiljöer ger mer belastning på kroppen än arbete på en rymdstation, men är ändå problematiska. Alltför mycket stillasittande försvagar ryggens muskelpaket. Dessutom behöver kroppen rörelse för att producera endorfiner, som minskar smärta och obehag.

Motion och vardaglig rörelse är alltså viktigt både för att förebygga och lindra smärta. Men den psyko­sociala miljön är också viktig. Forskningsstudier visar att den som har dåligt psykosocialt stöd eller vantrivs med sitt arbete löper större risk att få ont i nedre delen av ryggen. Höga krav är en riskfaktor även för ont i nacke och axlar.

Människor med monotona arbeten eller jobb där man inte får utnyttja sin kompetens drabbas också ofta av smärta i nacke och
axlar. 

 

Hur gör du för att slippa ont i ryggen? 

Monica Ny, domstolssekreterare på Förvaltningsrätten i Stockholm:

– Jag har lite dålig rygg – det har blivit värre med åren – så jag försöker tänka på att alternera mellan att sitta och stå på jobbet. Och jag rör på mig då och då för att inte stelna. På morgnarna tänjer jag ryggen, och det kan jag göra på dagen också om jag känner att det behövs.

Siw Siikavaara, handläggare på Skogsstyrelsen, enheten för lag och områdesskydd:

– Som tur är har jag inte så ofta problem med ryggen. Jag har ett höj- och sänkbart skrivbord, och den funktionen ser jag till att använda. Då och då måste jag hämta material från skrivaren som står en bit bort. Det är bra att vi inte har skrivare på rummet!

Cecilia Billgren, avdelningschef på sektionen lednings­stöd vid Lunds universitet:

– Jag har problem med ryggen och har stått och jobbat under ett halvår. Vi har röjt undan så att flera kan stå om vi har mindre möten i rummet. Vid datorn står jag på en bubblig gummimatta, och när jag använder den känner jag mig mindre trött i ryggen och svanken. 

Bild: Colourbox

Kvinnor drabbas mer än män

Upplevda besvär i rygg, nacke, hals som orsakats av arbetet. Procent av sysselsatta.

  • 1998: 12% kvinnor, 9% män
  • 2000: 17% kvinnor, 11% män
  • 2002: 18% kvinnor, 13% män
  • 2004: 18% kvinnor, 12% män
  • 2006: 15% kvinnor, 11% män
  • 2008: 12% kvinnor, 9% män
  • 2010: 12% kvinnor, 8% män
  • 2012: 11% kvinnor, 9% män

Källa: Arbetsorsakade besvär 2012, Arbetsmiljöverket.

Nacke och ländrygg

NACKKOTORNA. Risk för besvär vid långvarigt arbete med datormus, liksom vid höga krav och låg kontroll i arbetet.

LÄNDKOTORNA. Ländryggen, på läkarspråk kallad lumbago, är det vanligaste stället för ryggont. Bland alla som har arbetsorsakade besvär har över 40 procent ont i ländryggen. Höga krav i jobbet, vantrivsel och dåligt psykosocialt stöd kan öka besvären.

 

  

KBT och träning hjälper

Flera studier visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, i kombination med fysisk träning eller sjuk­gymnastik förbättrar hälsan för den som har långvariga smärtor i ryggen. 

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.