Svenska facken var passiva

FÖRDJUPNING: POLITISKT TRYCK2003-07-28
Svenska och nordiska fackföreningar har varit för okritiska och släppt igenom avregleringarna för lättvindigt. Det anser flera ledande fackliga företrädare.

Sekos ordförande Janne Rudén tycker att facken varit för blåögda.

– Nu är det dags att sätta stopp, säger han.
Sekos förbundsstyrelse har nyligen antagit ett program där man kräver att inga fler avregleringar görs förrän det skett en ordentlig utvärdering. Seko har också vänt sig till näringsminister Leif Pagrotsky med detta krav.

Enligt Janne Rudén finns det flera exempel på att avregleringen gått för långt. Seko har särskilt studerat vad som hänt på elmarknaden, posten och järnvägen.

Förbundets slutsats är att avregleringarna inte alls resulterat i effektivare verksamhet till lägre priser. Tvärtom har det blivit dyrare, sämre service och mer pressade arbetsförhållanden.
Är det dags för staten att ta tillbaka dessa verksamheter?

– Om verksamheterna inte fungerar så måste man återta dem i samhällets tjänst. Vi tycker inte att det har blivit bättre vare sig för konsumenterna eller personalen. Nu måste politikerna ta ställning till om de avreglerade verksamheterna håller god kvalitet, säger Janne Rudén.

STs ordförande Annette Carnhede betonar att de svenska facken koncentrerat sig på att skydda medlemmarnas villkor. Driftsformerna har inte ägnats lika stort intresse.

– Visst har vi varit kritiska, men vi har inte fått gehör. Personligen tycker jag att vi har släppt igenom detta för lätt, säger hon.

Och nu står vi med facit i hand:
– Man kan knappast säga att det har blivit bra. Se på elmarknaden, där är det konsumenterna som får betala priset. På SJ och Posten är läget kaosartat. Vi har fått samma negativa erfarenheter som England.

Annette Carnhede tror inte att några nya avregleringar är att vänta i Sverige. Det är också en bidragande orsak till att ST varit passivt i denna fråga.

– Jag får erkänna att vi inte gjort mycket. Vi har känt oss trygga i att det inte finns  något omedelbart hot just nu, säger Annette Carnhede.

Johan Peanberg, ordförande för de offentliganställdas fackliga samorganisation i Norden (NOFS), delar uppfattningen att avregleringen av offentliga tjänster lett till försämringar. Han tycker att facket mer borde ha diskuterat vad man gav sig in på och bjudit hårdare motstånd.

– Avregleringarna skedde under starkt politiskt tryck och det kan vara svårt att säga stopp och belägg i alla lägen, men nog borde man i högre grad ha funderat på vad man gav sig in på, säger han.

På en nordisk konferens nyligen ställdes frågan hur tjänster i allmänhetens intresse ska hamna på fackets dagordning i Norden.

– Syftet var att facken i Norden skulle få upp ögonen för denna fråga, som ju tillmäts stor betydelse i övriga Europa, säger Johan Peanberg i NOFS.
Och resultatet?

– Vad som krävs är att centralorganisationerna tar frågan på allvar och börjar behandla den så att medlemmarna inser att detta är en viktig del av EU-komplexet.

– Ökad konkurrens får inte vara EUs enda ledstjärna. Även de som inte jobbar på kommersialismens villkor och lever utanför tätorterna ska ha ett bra liv. Då måste man ibland rida spärr mot sådant som utarmar människors rätt till grundläggande service, säger Peanberg.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.